Välkommen till Tonys blogg!

Kom ihåg att rösta på söndag 22/1 2012

2012-01-21T14:00:00.003+02:00

På söndag 22/1 2012 är det presidentval i Finland. På länken nedan:
http://www.vaalit.fi/53022.htm
finns massvis med information om valet.
Jag kommer att rösta på Sauli Niinistö.
Han har en hemsida här: http://www.niinisto.fi/?lang=se
Mvh Tony

2011-12-23T16:11:00.002+02:00

God Jul

Gott Nytt År

Mitt resultat i valmaskinen för Finlands presidentval

2011-12-13T20:59:00.003+02:00

Jag testade just valmaskinen för Finlands presidentval och mina svar stämmer tydligen bäst med samlingspartisten Sauli Niinistö. Mina svar skilde sig mest från vänsterförbundets partiordförande Paavo Arhinmäki så någon sorts ideologisk tillförlitlighet finns det i valmaskinens resultat. Här är länken till valmaskin: http://www.alandstidningen.ax/presidentvalet.con

Här visas resultatet i fallande ordning. Träffprocenten anger hur bra dina svar överensstämmer med kandidatens. Plats, Kandidatens namn och Träffprocent.

Resultat från valtestet:
1. Niinistö, Sauli - 77,34%
2. Soini, Timo - 75,00%
3. Essayah, Sari - 71,88%
4. Väyrynen, Paavo - 68,75%
5. Lipponen, Paavo - 66,41%
6. Biaudet, Eva - 64,06%
7. Haavisto, Pekka - 63,28%
8. Arhinmäki, Paavo - 58,59%

Tonys veckobrev om personaltäthet inom äldreomsorgen (v48-2011)

2011-12-12T18:21:00.002+02:00

I höstens budgetdebatt i Mariehamn så var personaltätheten på Trobergshemmet en stridsfråga. Personaltäthet är alltid en viktig avvägning mellan vårdtyngd, kostnader och service. Socialdemokraterna röstade för 0,83 personal per klient medan vi övriga höll på goda 0,80. Mitt intryck är att vi har en bra äldreomsorg i Mariehamn, mycket tack vare en mycket god personaltäthet, med 8 vårdare per 10 klienter.

För att få en uppfattning om hur vi ligger till med personaltätheten i Mariehamn och på resten av Åland så kan vi jämföra med Finland. I måndagens Nya Åland 21/11 fanns en nyhetsartikel av Annika Orre med intressanta siffror från 1.200 åldrings- och servicehem. Lika många privata och offentliga.

Där framkom för det första att privata inrättningar överlag är bättre än offentliga. Två exempel, sex av sju enheter som uppfyllde kvalitetskraven på ett berömvärt sätt var privata och hela 63 av de 70 sämsta enheterna var offentliga.

När det gäller personaltätheten så var det endast 15 % av de offentliga och bara 32 % av de privata som uppfyllde nivån god personaltäthet på 0,7 personal/klient. På Trobergshemmet har vi 0,80 och därmed ligger vi alltså bland de bästa i hela Finland. Ingenstans i stadens beredning inför budgetdebatten framkom huruvida nivån 0,80 är hög eller låg jämfört med motsvarande inrättningar på annat håll. I nyhetsartikeln framkommer tråkigt nog att hela 64 % av alla inrättningar i Finland ligger under 0,5 vårdare per klient.

Vi som har 0,8 har 60 % högre personaltäthet än de som har 0,5. Jag hoppas att vi kan fortsätta att hålla en hög personaltäthet inom äldreomsorgen på Åland. Det som krävs är ekonomisk tillväxt, för när våra företag går bra och Ålands folk jobbar och tjänar bra med pengar så skapas det nya resurser till välfärd och välstånd.

Bästa moderata hälsningar från Tony

________________________________________________________
Privata inrättningar bättre än offentliga (nyhetsartikel av Annika Orre på Nya Åland 21/11 2011 )

Både riksdagens justitieombudsman och övervakningsmyndigheten Valvira har på sistone kartlagt riskerna inom institutionsvården för äldre i Finland.

1.500 åldringshem och servicehem med vård dygnet runt fick frågeformuläret. Drygt 1.200
enheter svarade, lika många privata som offentliga.

Bara 149 enheter uppfyllde den lägsta nivåns kvalitetskriterier. Sju enheter, av vilka endast en var offentlig, uppfyllde kvalitetskriterierna på ett berömligt sätt. 70 enheter, av vilka 63 var offentliga, fick de sämsta resultaten.

De privata enheterna var alltså kvalitativt bättre är de offentliga utgående från alla kriterier som ställdes.

När det gäller personaltätheten håller 15 procent av de offentliga och 32 procent av de privata enheterna en god nivå, det vill säga 0,7 vårdare per klient. Så många som 64 procent når inte upp till den lägsta kravnivån på 0,5 vårdare per klient. I de här enheterna uppfyller personalen inte utbildningskraven.

I 734 enheter gick det för lång tid mellan dagens sista och första måltider, elva timmar eller mera. Trångboddheten var också påtaglig – kravet på att fl erpersonersrum får fi nnas för högst 10 procent av de boende uppfylldes inte i mer än hälften av de offentliga och två tredjedelar av
(ao)

Tack för alla röster!

2011-10-23T17:42:00.003+02:00

Moderaterna gjorde ett strålande val. Vi fick 577 fler röster eller 47 % mer röster i årets lagtingsval jämfört med valet 2007. Tack!

Själv fick jag 28 röster i lagtingsvalet och 41 i kommunalvalet. Det är ungefär samma som i valet 2007. Då fick jag 28 respektive 45 röster. Ett stort tack till alla mina väljare!

Nu ska vi moderater tillsammans arbeta för att Ålands landskapspolitik och att stadens kommunpolitik blir så bra som möjligt. Vi har mycket goda chanser till det för nu är vi fler och då får vi mer gehör för våra åsikter.

Hälsningar Tony

Det behövs bättre självförtroende för att vara mer självstyrd

2011-10-05T20:52:00.007+02:00

I går var jag på en partiledardebatt om Ålands självstyrelse. Det var intressant. En sak som slog mig då och som blir mer klart om man funderar lite på saken är att man måste ha gott självförtroende för att kunna vara självstyrd. Vill man ha mer självstyrelse så måste man först skaffa sig ett bättre självförtroende.

Jag tycker att åländska politiker gott kunde sträcka lite på ryggen. Som jag ser det är Åland ett litet och blomstrande paradis. Vi har nästan världens lägsta arbetslöshet och världens högsta sysselsättningsgrad bland kvinnor. Vi har ett högt BNP/capita jämfört med t ex. Finland, norden och EU. Vi är rysligt företagsamma. Var 12:e ålänning har ett eget företag, 2.300 företag på 28.000 personer är mycket, och våra största företag har sin största marknad utanför Åland.

Vår offentliga service håller toppklass. Daghemmen är bra, skolorna har små klasser och äldreomsorgen är rikligt utbyggd. Om inte Finlands offentliga ekonomi rasat ihop på senare år och dragit ner klumpsumman i fallet så hade vi fortfarande haft en god offentlig ekonomi på Åland. Med egen beskattning så hade vi förmodligen levat gott, åtminstone bättre än på en liten och osäker klumpsumma. Men som sagt, det behövs mer självförtroende för att kunna vara mer självstyrd. Här finns en kort film där jag talar för att vi måste börja tro på oss själva och arbeta tillsammans.

Hälsningar Tony

Valmaskinen verkar ge rimliga utslag!

2011-09-28T20:48:00.008+02:00

Jag testade valmaskinen idag och lyckades få hela 100 % överensstämmelse med mig själv ;-)

Moderaternas ordförande Johan Ehn kom som nummer två med 90 % passning så jag håller partilinjen bra i valmaskinen. Våran Kicki Hertzen kom som nummer tre med 85 %.

Jag hade minst överensstämmelse med två sossar, 45 % och 50% passning, så valmaskinen verkar ge rimliga utslag även på den klassiska höger-vänster-skalan.

PS. Klicka på bilden så blir den större.

Så här svarade jag i årets valmaskin

2011-09-26T17:32:00.001+02:00

Klicka på den här länken om du vill läsa mina svar i årets valmaskin.

Så här låter min radioreklam i SteelFM

2011-09-22T18:42:00.003+02:00

Torsdagen den 6 oktober kommer min radioreklam i SteelFM. Klicka på den här länken om du vill lyssna på den. Den är bara 30 sekunder. Valfebern stiger dag för dag nu.

Hälsningar Tony

Den här valreklamen skickar jag ut i vecka 41

2011-09-21T20:30:00.000+02:00

Klicka på den här länken om du vill se den valreklam som jag skickar till alla hushåll i Mariehamn i vecka 41.

Hälsningar Tony

Det fjärde året med hemvårdsstöd har varit lyckat !

2011-09-19T19:52:00.002+02:00

I augusti 2009 införde Mariehamns stad som första kommun en frivillig möjlighet till hemvårdsstöd ända tills barnet fyller fyra år. Nu när systemet varit igång två år kan vi konstatera att det varit mycket lyckat. Fler kommuner på Åland har tagit efter och infört liknande frivilliga system. Genom det nya systemet får fler barnfamiljer mer valfrihet samtidigt som kommunen sparar pengar. En ren win-win situation som ni ser nedan.

Det fjärde året med hemvårdsstödet har använts av 28 familjer i Mariehamn under år 2010. Det här är en dubbel vinst. För det första har många fler familjer fått möjlighet att välja mellan hemvårdsstöd och daghem. För det andra har staden sparat pengar genom en lyckad valfrihetsreform. Om dessa barn i stället varit på daghem så har kostnaden i snitt blivit 163.000 euro. Totalkostnaden för det fjärde hemvårdsstödsåret var i fjol endast 86.000. Staden har alltså sparat 77.000 euro samtidigt som fler familjer fått mer valfrihet inom barnomsorgen. Ingen kan väl tycka illa om att välfärden och valfriheten ökar samtidigt som kommunens kostnader minskar? Ingen har fått det sämre genom reformen.

Nu i höst går vi moderater till val på att införa det fjärde året på hela Åland. Vi vill skapa Ett Åland för Alla. Vi vill också höja hemvårdstödet från dagens 390 euro till 500 euro.

Anthonio (Tony) Salminen (M)

Den här valreklamen skickar jag ut i vecka 39

2011-09-18T23:31:00.004+02:00

Klicka på den här länken om du vill se den valreklam som jag skickar till alla hushåll i Mariehamn i vecka 39. Idag har vi förresten fått våra kandidatnummer. Jag har nummer 584 i valet till stadsfullmäktige och 198 i valet till lagtinget.
Hälsningar Tony

Åland har gått miste om 104 miljoner i klumpsumma

2011-09-17T12:27:00.018+02:00

När jag var ordförande för landskapsrevisorerna för två år sedan så utredde vi hur systemet med Ålands klumpsumma fungerat. Vi gjorde ett grundligt arbete tillsammans med finansavdelningen och kom då fram till att Åland gått miste om sammanlagt 104 miljoner i klumpsumma sedan år 1993. Revisorerna uppmanade då, i augusti 2009, landskapsregeringen att omedelbart ta tag i denna mycket viktiga fråga. Jag tycker personligen att nuvarande landskapsregering jobbat för lite med den här frågan.

Det här är inte acceptabelt. Nästa landskapsregering måste absolut ta sig samman och driva fram en klar förbättring av situationen. Man kan inte låta bli att jobba hårt med en politisk fråga som handlar om över 100 miljoner. Om jag kom in i lagtinget så skulle jag lägga mycket kraft på frågan om en högre klumpsumma. Nedan finns två tidningsartiklar som handlar om revisorernas arbete med granskningen av klumpsumman.

Tony Salminen (M)

Så här skrev Tidningen Åland om saken:

Foto: Sebba Södergård

Åland har gått miste om 104 miljoner i klumpsumma
Sedan 1993 har den finländska staten använt sig av nettobudgetering i sin budget. Detta har inneburit att Åland gått miste om 104 miljoner euro i klumpsumma som annars hade tillfallit landskapet.

REVISION Trots att mycket har hänt på 16 år har inte sättet klumpsumman beräknas på ändrats sedan 1993. På uppdrag av landskapsrevisorerna har finansavdelningen därför undersökt hur olika förändringar, bland annat den nettobudgetering som började tillämpas 1993, påverkar klumpsumman.

Med tanke på vilken ekonomisk situation landskapet befinner sig i nu svider slutsatserna antagligen rejält. Hur mycket Åland får i klumpsumma bestäms av hur mycket inkomster staten har.

Nettobudgetering innebär att om ett projekt kostar 100 miljoner och har intäkter på tio miljoner, blir nettokostnaden 90 miljoner. Genom att man använder nettobeloppet när man beräknar klumpsumman räknas inte intäkterna på tio miljoner med.

Om man hade gjort om hur man räknar fram klumpsumman så att man även tar hänsyn till dessa bruttointäkter skulle klumpsumman har varit åtta miljoner högre i år.

Högprioriterad fråga
-Åland har gått miste om 104 miljoner euro sedan 1993 endast på grund av fenomenet med nettobudgetering. Landskapsregeringen borde utreda den totala effekten av allt det som har förändrats sedan 1993 och sedan ta ställning till om sättet man räknar ut klumpsumman på borde justeras, säger Anthonio Salminen (FS), landskapsrevisorernas ordförande.

Talmannen Roger Nordlund (C) höjer på ögonbrynen när Salminen avslöjar det stora bortfallet.

-Det där är pengar som skulle ha behövts nu.

Med tanke på landskapets prekära ekonomiska läge anser samtliga landskapsrevisorer att detta är något som landskapsregeringen omedelbart borde ta tag i, även om det är ett tidskrävande och svårt arbete.

Fredrik Rosenqvist

Så här skrev Nya Åland om saken:

Foto: Stefan Öhberg

Klumpsumma, jordförvärv och ÅHS nagelfors kritiskt

Lokalt Landskapsrevisorerna har gått grundligt till väga och nitiskt synat landskapsförvaltningens agerande under 2008 på 21 punkter.
I går presenterades den digra luntan för massmedierna.
Anthonio Salminen har fungerat som landskapsrevisorernas ordförande. De övriga har varit Rolf Granlund (Åf), Sune Eriksson (Lib) och Monica Häggblom (C).
Den absolut viktigaste frågan för landskapsrevisorerna har varit att syna avräkningsgrunden enligt självstyrelselagen, det vill säga hur väl klumpsumman har motsvarat verkligheten.
– Vi har tittat på den paragraf i lagen som talar om vilka omständigheter som ändrar klumpsumman. Tillsammans med finansavdelningen har vi nämligen kommit fram till att mycket har förändrats under åren 1993-2008, berättar Anthonio Salminen.

Förlorat mycket pengar
Enligt beräkningarna har Åland tappat 104 miljoner euro sedan 1993, det år staten införde nettoberäkningssystemet. Åland får 0,45 procent av inkomsterna i statens bokslut, men om staten har inkomster så syns de inte i budgeteringen.
– Vi har gått igenom olika områden och sett att Åland bör ta initiativ till en ändring av klumpsummeprocenten. Den här fråga tycker vi är väldigt viktig, inskärper både Salminen och Sune Eriksson.
Däremot väntar de sig inte omedelbara åtgärder.
– Ett stort utredningsarbete väntar och sådant tar tid. Men inom ett år bör landskapsregeringen rimligen ha hunnit sätta igång.

Borde ha sparat 2007
Landskapsregeringen får kritik av sina revisorer för att inte ha börjat dra ner på utgifterna redan 2007 när landskapet fick exceptionellt mycket tillbaka – 35 miljoner euro – i form av flitpeng. Orsaken var Chipsförsäljningen.
– Redan inför 2008 borde landskapsregeringen ha manat till försiktighet. I stället blev utgifterna 7 miljoner större än intäkterna 2008.

Bakläxa om jordförvärv
En annan stor fråga som landskapsrevisorerna tagit sig an är regelverket för jordförvärv och näringsrätt för juridiska personer, alltså för andels- och aktiebolag.
I april i år kom den parlamentariska kommitténs betänkande rörande samma område. Kommittén ville slå på bromsen för den utveckling som skett de senaste åren.
– Vi har gått igenom de beslut som landskapsregeringen fattat under de senaste åren och granskat hur regelverket tillämpas. Vår slutsats är att landskapsregeringen oftare än vad som har skett knyta villkor till jordförvärvstillstånden och också följa upp dem bättre än hittills för att kunna kontrollera om ett bolag behöver marken för sin verksamhet eller om det är ett sätt att kringgå lagen.

Klara villkor behövs
Revisorerna skriver att klara villkor måste fastställas och förutsätter att de brister som de pekar på, och som också lyfts fram i kommittébetänkandet, kommer att åtgärdas.
Också beträffande näringsrätten krävs rättning i ledet, framgår det.

Ingen handplockning
Utöver de större frågorna har revisorerna nagelfarit även mindre företeelser och kommit till följande slutsatser:
n Sättet att handplocka personal – som skett i några fall inom landskapsförvaltningen – får tummen ner. Jobb som ska pågå sex månader eller längre måste alltid lediganslås så att alla som vill har möjlighet att söka.
n Klara regler bör antas om hur förvaltningschefens tjänsteutövning ska granskas.
n Mera måste göras för att sjukfrånvaron ska minska. Särskilt gäller det Gullåsen.
n Landskapsregeringen måste hålla noggrann koll så att inte hyreshusbyggandet stagnerar när anslagen för bostadsproduktion har minskats.

Utred elkabel mera
n Följderna för elpriset för konsumenterna måste utredas noga innan beslut fattas om ny elkabel till Finland. Andra alternativ måste utredas.
n Åland bör vara representerat i den nordiska dubbelbeskattningsgruppen så att landskapet inte går miste om skatteintäkter vid inflyttning.
n Bio Savoy-ärendet visar att regelverket för skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse bör ses över så att ägarna behandlas lika enligt en tydlig och förutsägbar lagstiftning.
n Enda sättet att spara pengar inom skärgårdstrafiken är att ändra i turlistorna. Privatisering är en tänkbar väg och för tillfället överväger landskapsregeringen att bjuda ut Åva-Jurmotrafiken.

ANNIKA ORREannika.orre@nyan.ax

Vem var det egentligen som höjde skatten i Mariehamn?

2011-09-17T11:51:00.004+02:00

Jag har hört att det finns olika uppfattningar om vilka partier som höjde skatten i Mariehamn i november 2008. Jag var själv med på stadsfullmäktiges möte 11/11 2008 och det var Nya Åland också. Läs artikeln nedan så ser ni själva att det var liberalerna och socialdemokraterna som höjde skatten för stadsborna med en miljon per år.

Mvh Tony

FOTO: Erkki Santamala, Nya Åland

NYA ÅLAND: Mariehamnarna får höjd skatt till 16,5 procent 2009

Publicerad: 12/11/2008 09:50

Med rösterna 15 mot 12 gick stadsfullmäktige sent i går kväll in för att höja skatten nästa år från 16 till 16,5 procent. I pengar betyder det en miljon euro extra för de stora investeringar som väntar.

Debatten blev lång och känslosam. Anthonio Salminen (bilden) var den ivrigaste motståndaren till skattehöjningen i fs-lägret.

Det blev rena maratondebatten när stadsfullmäktige debatterade för och emot skattehöjning i går kväll. Ännu klockan 22 fanns det många talare kvar på listan – de som inte höll anförande av de 27 ledamöterna var lätt räknade.

Nio liberaler och sex socialdemokrater talade för en höjning med 0,5 procent till 16,5 medan nio frisinnade/obundna, två från centern och en från Mariehamns framtid talade för att behålla skatteprocenten vid nuvarande 16.

I pengar handlar det om cirka en miljon euro av en totalbudget på 69-70 miljoner euro för nästa år. För en mariehamnare med en månadslön på cirka 2.00 euro innebär en höjning cirka 10 euro till i skatt per månad.

Många av argumenten som lyftes fram för och emot har redan nämnts i insändare från de olika lägren. Mest sifferbakgrund hade Folke Sjölund (lib) som i sitt inlägg framhöll att det inte för 2009 finns någon egentlig anledning att höja skatteprocenten, men att skatteprognosen för 2010 och -11 är alltför optimistisk. Lågkonjunkturen kommer att sänka samfundsskatterna och också inkomstskatterna sjunker jämfört med prognosen, räknar han med.

Äldre och skolbarn
Liberaler och sossar vill höja skatten nu för att ha råd med de stora investeringarna i Trobergshemmet och Övernäs högstadieskola och möjligen också i Nyängens daghem.
Även om skatteprocenten höjs så bör stadsstyrelsen tillsammans med personalen se över var man kan spara framöver – utan att sänka servicenivån, framhöll de.
Sossarna ville dessutom att hamnavgifterna skulle höjas för att den vägen få in mera pengar till stadens kassa.
– Avgifterna har länge legat stilla.

Vallöfte
Frisinnade, obundna, centern och Mariehamns framtid vill behålla skatteprocenten för att det inte nu är nödvändigt att höja. Flera talare undrade varför (lib) och (s) frångått vallöftet som alla partier var eniga om, nämligen att inte höja skatteprocenten under mandatperioden.
Verkligheten förändras, var svaret. Motfrågan var varför de fyra partierna frångått den överenskommelse som gjordes under arbetet med budgeten – att staden behöver ha 2 miljoner euro som buffert inför de kommande investeringarna. Något svar gavs inte på frågan – bara att staden måste få fler invånare snabbt för att öka skattebasen.

Kostar mera
Tage Silander (fs) nämnde en möjlighet till inbesparingar för att kunna behålla nuvarande skatteprocent med samma servicenivå som i dag.
– De som använder servicen ska betala mer eller mindre i avgift för den. Bussbiljetterna är det tydligaste exemplet. Servicen i Mariehamn håller en mycket hög nivå och kostar samtidigt mycket mera än servicen på fastlandet. Vi vill göra en ordentlig jämförelse för att se om vi kan göra saker annorlunda. Vi efterlyser en kreativ process där man undviker tidiga låsningar. Det finns klokt folk i alla partier!

Klarar nästa år
Ord som ”vulgärdebatt”, ”snömos” och annat som sagts och skrivits lyftes fram i debatten. Många fs-inlägg var känslosamma, till exempel Harriet Lindeman som underströk att det inte är någon fara för välfärden nästa år även utan skattehöjning.
– Vi vill se vad man kan göra innan man höjer skatten. Nästa år klarar vi ekonomin utan höjning, och man behöver ju inte höja för säkerhets skull. Fullmäktige borde vänta ett år med det beslutet.
Hon tyckte också att det är dags för det andra lägret att ”sluta trumma in budskapet att fs vill skrota välfärden i staden”.
– Så länge jag är med i fullmäktige har välfärdsfrågorna högsta prioritet!
Christian Beijar (s) såg sig tvungen att korrigera.
– En höjning handlar om att klara av investeringar i äldreomsorg, skola och barnomsorg och att få budgeten i balans – inte att skära i välfärden om skatten inte höjs, sa han och betecknade höjningen som ”ansvarsfull politik”..

Betala för bilism
Rauli Lehtinen (lib) tog fasta på Tage Silanders inlägg om att avgifterna ska betalas av användarna.
– Jag har i flera år talat för att de som kör bil ska betala byggandet av nya parkeringsplatser för att cyklister och fotgängare ska slippa vara med. Men det går inte. Där är det nix!

Vad säger man på 23 sekunder i radion?

2011-09-06T21:20:00.002+02:00

Jag har blivit ombedd att göra reklam för moderaterna och mig själv i radion. Vad ska man säga på 20-30 sekunder? Man får väl skippa alla detaljer och gå rakt på sak. Så här får det bli:

- Hej, det är jag som är Tony Salminen

- Jag tycker att Åland är fantastiskt

- Jag vill att Åland ska vara en av världens bästa platser att arbeta, bo och leva på

- Jag är beredd att arbeta hårt för Ålands och ålänningarnas bästa

- Besök mig gärna på moderaterna.ax

- Och du, kom ihåg att rösta

- Åland behöver ju ha bra politiker

Alla skolbarn borde behandlas jämlikt

2011-09-01T06:40:00.001+02:00

Enligt sida 69 i Mariehamns budget för år 2011 så kostar en plats i grundskolan i snitt brutto 10.312 euro per barn. Waldorfskolan på Åland har erbjudit sig att ordna grundskoleutbildning för barn I Mariehamn till en kostnad om 6.410 euro eller cirka 62 % % av snittkostnaden. När stadsfullmäktige behandlade Waldorfskolans ansökan om finansiering i tisdags så röstade vi moderater för att Waldorfskolan skulle beviljas det ansökta beloppet om 6.410 euro per plats men en majoritet av fullmäktige drog tyvärr ner summan till 4.764 euro eller blott 46 % av stadens snittkostnad. Waldorfskolan beviljades alltså 1.646 euro mindre än vad dom ansökte om. Det nu beviljade beloppet är 5.548 euro lägre brutto än stadens snittkostnad inom grundskolan.

Jag har inga synpunkter på huruvida en kommunal skola eller en privat Waldorfskola är bättre men tycker att det är beklagligt att inte privata alternativ erbjuds lika goda ekonomiska förutsättningar som kommunala. Staden borde sträva efter att behandla alla skolbarn i Mariehamn jämlikt.

Med hänvisning till det ovanstående vill jag även påpeka att socialdemokraten Sara Kemetter har helt fel när hon i en insändare 1/9 försöker få det här att framstå som om staden skulle understöda en privat instans mer än sina egen skolor.

Till liberalerna i Mariehamn, som liksom socialdemokraterna röstade mot Waldorfskolans ansökan, ställer jag den principiellt viktiga frågan. Hur viktigt är det egentligen med ert tal om konkurrens på lika villkor?

Anthonio Salminen (M)

Det blir inte billigare om någon annan betalar

2011-08-27T11:31:00.002+02:00

Jag vill börja med att tacka socialdemokraten Anders Hallbäck för att han i en insändare lyfter fram den strävan efter jämlikhet som finns i moderaternas nya partiprogram. Att han samtidigt lyfter upp mitt namn och marknadsför mina åsikter om skatter och avgifter nu i valtider tackar jag extra för.

Inom moderaterna försöker vi att vara ärliga mot väljarna. Om sossarna t ex föreslår att tandläkaren ska bli gratis så frågar vi vem som ska betala för den i stället. Det är inte ärligt att försöka locka väljarna med nya billiga förmåner utan att tala om att väljarna samtidigt får dyrare skatt.

Gällande exempelvis frågan om avgifter på våra fina men dyra skärgårdsfärjor så tycker jag att det är helt naturligt att resenären betalar en del av resans kostnad själv. Jämlikheten blir inte sämre i samhället av det. Jag tycker att det är både jämlikt och rättvist att en resenär betalar en slant när den åker färja och buss. Om avgifterna dessutom är lika för alla så blir ju jämlikheten och rättvisan som bäst.

Alla åländska politiker måste komma ihåg att landskapets och kommunernas kassakistor inte är outsinliga lådor med pengar. Tänk också på att skatten redan idag är en dyr utgift för många hushåll på Åland.

Anthonio Salminen (M)

Nu är moderaternas valsång klar

2011-08-19T20:57:00.003+02:00

Klicka på länken "Moderaternas valsång" om du vill lyssna på den.

Inför höstens val har vi sjungit in en hemgjord valsång till vår valkampanj. Den heter "Ett Åland för Alla". Kompositör och producent är vår nya och duktiga kandidat Stefan Simonsen. Texten till låten kan du få fram om du klickar här. Jag tycker att man blir glad av at höra på den och för mig betyder orden "ett Åland för alla" ungefär samma sak som "en åländsk kommunreform".

Kanske någon kan gissa vilka personer som sjunger? En ledtråd är att min sångröst inte finns med.

På Åland borde en svensk examen duga lika bra som en finsk

2011-08-18T20:33:00.003+02:00

Nuförtiden far 70-80 % av ålänningarna till Sverige när dom ska studera på högskola och universitet utanför Åland. Det är årtionden sedan Sverige gick om Finland som vanligaste studieort. Självklart vill vi att så många ålänningar som möjligt ska både kunna och vilja återvända till Åland för att jobba efter studierna.

Vi vet också att både svenska och finska högskoleutbildningar håller riktigt hög klass. Trots detta är det ibland bara en finsk examen som automatiskt ger behörighet till offentliga sektorns jobb på Åland. Har du en svensk examen så är det tyvärr inte säkert att den helt automatiskt ger behörighet för motsvarande jobb inom t ex sjukvården och grundskolan på Åland.

Det här tycker jag att känns fel. Nu när vi haft självstyrelse i nästan 90 år borde vi åländska politiker en gång för alla ta oss samman och lagstifta så att en svensk examen duger precis lika bra som en finsk på Åland. Nästa steg kan gärna vara att automatiskt godkänna också nordiska eller europeiska examina. Det är dock viktigast att godkänna Sveriges examina för det är ju där som de flesta ålänningar studerar nuförtiden.

Om det är någon som tvekar på om bägge länders högskoleutbildningar verkligen är lika bra så kan man gärna titta på ländernas ekonomiska nyckeltal. Sverige har sedan många år 5-10 % högre BNP/capita än Finland. Med tanke på att det är utbildningssystemet som på många sätt bygger upp kompetensen och förmågan hos ett lands arbetskraft och näringsliv så behöver vi knappast vara rädda för att automatiskt börja godkänna också svenska examina.

Tänk vad bra om vi kunde använda vår fina självstyrelse för att välkomna hem fler ålänningar som studerat i Sverige.

Anthonio Salminen (M)

Att låta liberalerna sköta näringsrätten är som att låta vargen vakta fåren

2011-08-07T11:06:00.002+02:00

Betänk följande. När liberalerna gick till val förra gången så svarade Lantrådet Viveka Eriksson, finansminister Mats Perämaa och social- och miljöminister Katrin Sjögren alla tre samstämmigt ” Jag anser absolut att näringsrätten har spelat ut sin roll på Åland och bör slopas” när de fick frågan i juniorhandelskammarens valmaskin. När lagtingets parlamentariska kommitté, med företrädare för samtliga partier, för ett par år sedan grundligt behandlade frågan om Ålands nationalitetsskydd (hembygdsrätt, jorförvärvsrätt och näringsrätt) så protesterade och reserverade sig liberalerna Raija-Liisa Eklöw och Roger Eriksson mot själva syftet eller målsättningen med näringsrätten. Alla andra partier var överens om att målsättningen med näringsrätten är citat:

”Kommittén anser att näringsrättens målsättning är att näringsutövningen på Åland ska handhas av ålänningarna själva för att långsiktigt kunna upprätthålla och garantera sysselsättning och försörjning för den fast bosatta och svenskspråkiga lokalbefolkningen.

Genom att ålänningarna själva handhar och kontrollerar företagsamheten så finns även bästa möjliga förutsättningar för att det lokala näringslivet utvecklas och anpassas till de lokala, småskaliga och enspråkigt svenska förhållandena. Ett aktivt företagande bland den åländska befolkningen är också av stor vikt för självstyrelsens långsiktiga utvecklingsförutsättningar.”

Liberalerna är alltså idag, som enda parti på Åland, emot att näringsrättens ska vara ett nationalitetsskydd med målsättningen att näringsutövningen på Åland ska handhas av oss som bor här på svenska. Att bevara ålänningarnas svenska språk, kultur och traditioner är alltså något som liberalerna i förlängningen motsätter sig. Med tanke på det här kan man med fog säga att det är som att låta vargen vakta fåren om vi låter liberalerna sköta näringsrätten. Att nu låta liberalerna förslå och genomföra förändringar i näringsrätten vore förmodligen ett dråpslag mot hela självstyrelsen och nationalitetsskyddet.

Jag hävdar att liberalernas synsätt och agerande bär i en riktning där hela självstyrelsen hotas inifrån. Betänk att det är samma grundorsak till att vi har nationalitetsskyddet som att vi har självstyrelsen. Om det inte finns en grund för nationalitetsskyddet (t ex näringsrätten) så finns det heller i förlängningen ingen grund för självstyrelsen. Låt inte liberalerna hota hela självstyrelsen inifrån genom att rucka på en hörnsten i nationalitetsskyddet.

Anthonio Salminen (M)

Ålands lantråd går till val för att avskaffa självstyrelsen! Vad ska Åland då ha lagtinget till?

2011-08-05T10:42:00.003+02:00

Idag krävs det, enligt § 11 i självstyrelselagen, åländsk hembygdsrätt för att helt fritt få bedriva näring på Åland. Det här är i praktiken ett bra språkskydd för det innebär i grunden att alla som driver företag på Åland måste kunna svenska. Man måste ju som bekant ha tillfredsställande kunskaper i svenska för att få hembygdsrätt enligt § 7 i självstyrelselagen.

Personer som inte har åländsk hembygdsrätt kan ansöka om tillfällig näringsrätt från landskapsregeringen. Vid beviljande av tillfällig näringsrätt kan landskapsregeringen frångå vissa av de krav som annars finns för att få en permanent näringsrätt, om det med beaktande av det allmänna samhällsintresset kan anses påkallat. Att företagaren är fast bosatt på Åland och att företaget har hemorten på Åland, så att det beskattas på Åland, och att minst 2/3-delar av styrelsemedlemmarna har hembygdsrätt, dvs. kan svenska, är enligt min uppfattning två av de viktigaste kraven för att kunna upprätthålla ett livskraftigt och svenskspråkigt Åland.

Om man skulle slopa kravet på näringsrätt så slopar man samtidigt en viktig del av språkskyddet på Åland. Det här vill väl knappast någon som verkligen värnar om svenskan på Åland genomföra? Jag tycker definitivt att vi ska behålla kravet på kunskaper i svenska för att bedriva näring på Åland.

När man läser fredagens tidning så blir man förskräckt. Ålands största parti liberalerna, med Ålands lantråd i spetsen, går nu till val på att avskaffa viktiga delar av det åländska språkskyddet. Om Ålands lantråd går till val för att avskaffa självstyrelsen. Vad ska Åland då ha lagtinget till? Det här tycker jag att är en sensation. Har ett åländskt lantråd någonsin tidigare gått i spetsen för att motarbeta Ålands självstyrelse och försämra skyddet av svenskan på Åland? Liberalerna borde förklara för Ålands folk varför dom vill avveckla delar av den behörighet och det nationalitetsskydd som ålänningarna så strävsamt byggt upp under 90 års tid.

Med tanke på den bekymmersamma språkutvecklingen för svenskan i Finland så tycker jag tvärtom att det är extra angeläget att värna om våra egna åländska språkskydd.

Anthonio Salminen (M)

Kom gärna med förslag på valfrågor

2011-07-24T12:26:00.002+02:00

Jag har bestämt mig för att kandidera till lagtinget och stadsfullmäktige i höst. Om du har förslag på vilka valfrågor som jag och moderaterna ska driva i höst så får du gärna lämna förslag till mig. Ring eller e-posta.
Mvh Tony

En bra välfärd kan hotas av för höga bidrag

2011-06-20T09:22:00.001+02:00

Professor Paul Lillrank skriver i artikeln om det viktiga sambandet mellan välfärd och att många jobbar. Om skillnaden mellan bidragsnivåerna och låglöneyrkena i ett land suddas ut hotas syselsättningen och i förlängningen välståndet och välfärden. Som jag ser det är arbete och kapital i ett ömsesidigt beroende av varann och det är politikernas ansvar att se till att spelreglerna är bra för båda parter i samhället.

Artikeln kan läsas här: Trasproletariatet

Jag tycker att Åland är fantastiskt...

2011-05-12T19:05:00.000+02:00

Vår duktiga partisekreterare Petri Carlsson har gjort en liten film med mig. Den är 45 sekunder. Klicka på "play-knappen" om du vill se den.
Mvh Tony

Alla åländska ungdomar som önskar sig ett sommarjobb borde kunna få ett

2011-05-07T14:09:00.007+02:00

Jag har just lyssnat på Fredrik Reinfeldts tal om "jobben" i Karlstad. Han talade varmt om den moderata arbetslinjen och betonade att "alla som kan och vill jobba ska kunna få ett jobb". Det här kunde vara en mycket bra målsättning för oss på Åland också.

Översatt till åländska förhållanden så tycker jag att vi framförallt borde förbättra ungdomars möjlighet att få sommarjobb och jobb direkt efter studierna. Här finns mycket att göra för det är många åländska ungdomar som önskar sig ett sommarjobb utan att lyckas.

Klicka här om du vill lyssna på Fredrik Reinfeldt tal i Karlstad inför drygt 1700 moderater om att alla jobb behövs.

Mvh Tony

Replik till Matias Lindblom

2011-04-27T22:04:00.002+02:00

Politik handlar om att ha åsikter och att göra val. Om Matias satsar en skattepeng på att göra en sak avgiftsfri så kan han inte satsa samma skattepeng på att göra en annan en sak avgiftsfri. Om allt ska vara avgiftsfritt så rusar kommunalskatten i höjden.

Som politiker måste man välja, vad ska betalas med skatt och vad ska betalas med avgifter av den som använder en service. När det t ex gäller valet mellan om vi ska ha avgifter för besök på biblioteket, Lilla holmen, cykelvägar eller stadsbussen så prioriterar jag att införa avgifter på stadsbussen. Visst vore det enkelt att liksom Matias Lindblom fly från det politiska ansvaret att prioritera och säga att alla fyra ska vara avgiftsfria men det tycker jag att är oansvarigt. Mariehamns stad har redan stora skulder och svårt att få budgeten att gå ihop så prioriteringar måste göras.

Vilka politiska argument som kan anses vara rätt eller fel beror på respektive sakfråga och självfallet också på politikerns åsikt. Att ha åsikter och att stå för dem är en bra början på en debatt.

Anthonio Salminen (M)

Replik till Matias Lindblom om avgifter på stadsbussen

2011-04-25T22:04:00.002+02:00

Jag vill börja med att tacka Matias Lindblom för att han i tisdagens Nya Åland hjälper till att debattera den viktiga frågan om avgifter på stadsbussen. Visst vore det bra om man införde en liten avgift på stadsbussen så att stadens skattebetalare inte behöver stå för alla kostnader. En dagsbiljett för 2 euro och ett månadskort för 20 euro vore rimligt enligt min mening.

Däremot tycker jag inte om Matias Lindbloms egna förslag eller funderingar på att införa besöksavgifter på stadsbiblioteket och Lilla holmen samt cykelskatt för cyklister.

Den som vill se det TV-inslag om avgifter på stadsbussen som ML nämner i sin insändare kan klicka på länken: http://www.nyan.ax/aland24/index.pbs?play=2221

Inslaget heter ” Rakt på om stadsbussen”

Anthonio Salminen (M)

Behåll kravet på kunskaper i svenska för köp av strandtomt

2011-04-18T18:46:00.006+02:00

Idag krävs det åländsk hembygdsrätt för att som privatperson få köpa en strandtomt på Åland. Det här är i praktiken ett bra språkskydd för det innebär att alla som köper en strandtomt på Åland måste kunna svenska. Man måste ju som bekant ha tillfredsställande kunskaper i svenska för att få hembygdsrätt enligt § 7 i självstyrelselagen.

Om man rakt av slopar kravet på hembygdsrätt för att få köpa strandtomt så slopar man samtidigt en viktig del av språkskyddet på Åland. Det här vill väl knappast någon som verkligen värnar om svenskan på Åland genomföra?

Om man vill möjliggöra för inflyttade att köpa en strandtomt genom att bygga vidare på nuvarande undantagsregler för tomter som understiger 4.000 kvadratmeter, på bostadsplanerat område för fast bosättning, så måste de nya reglerna kompletteras med ett motsvarande krav på kunskaper i svenska. Annars urholkar man ju en viktig del av skyddet av svenskan på Åland.

Rent konkret så kunde man kopiera kravet på ”tillfredsställande kunskaper i svenska ” från § 7 i självstyrelselagen till en ny landskapslag om jordförvärvstillstånd. En fördel med detta är att man då också synliggör kravet på kunskaper i svenska så att alla förstår att jordförvärvsreglerna verkligen är ett språkskydd. Den finns personer som säger att dom inte förstår varför man i gällande lagstiftning gör så stor skillnad på mark som är ”attraktivt” eller ”utgör ett känsligt strandområde”. För mig är det här uppenbart.

Det finns ingen mark på Åland som är så eftertraktad som just våra vackra stränder och därför är det rimligt att lagstiftaren bedömer att efterfrågan på den här typen av mark kan vara extra stor från icke ålänningar som inte kan svenska. Med tanke på att syftet med jordförvärvsreglerna är att ”förverkliga den åländska befolkningens rätt till jordbesittningen på Åland” och därigenom skydda vårt svenska språk så är det naturligtvis viktigt att just stränderna behandlas extra noggrant.

Med tanke på den bekymmersamma språkutvecklingen i Finland så är det nu extra angeläget att värna om våra egna åländska språkskydd.

Anthonio Salminen (M)

Luckra inte upp språkskyddet i jordförvärvsreglerna

2011-04-02T11:39:00.007+02:00

I dag krävs det åländsk hembygdsrätt för att få köpa en strandtomt på Åland. Det här är ett viktigt och bra språkskydd för det innebär att alla som äger en strandtomt på Åland enligt lag måste kunna svenska. Man måste ju som bekant bo på Åland och ha "tillfredsställande kunskaper i svenska" för att få hembygdsrätt enligt §7 i självstyrelselagen. Anthonio Salminen (M)

Jag är en av de som stajlar om sig till (M)

2011-03-15T22:47:00.002+02:00

Under rubriken "Partiet som stajlade om sig" skriver Ålandstidningen att Frisinnad Samverkan efter 43 år byter namn till Moderaterna på Åland. Klicka här så kommer du till vårt nya partiprogram.

Tony Salminen (M)

Nu byter jag parti...

2011-03-14T17:38:00.003+02:00

I kväll byter jag förmodligen parti eller för att uttrycka det på ett annat sätt. Mitt parti Frisinnad Samverkan r.f. byter med stor sannolikhet namn till "Nytt partinamn r.f." Jag tycker det här känns riktigt bra.

Vi har också arbetat fram ett helt nytt ideologiskt program som våra medlemmar förväntas godkänna på medlemsmötet i kväll kl. 19.00 i lagtingets auditorium.

Den tredje saken som förmodligen händer i kväll är att jag och ett antal personer till presenteras som kandidater i höstens lagtingsval.

Det är inte varje dag som man får vara med och skriva politisk historia. Det här känns kul.

IT kan förenkla tillvaron och spara kostnader

2011-03-09T23:29:00.002+02:00

I onsdags morse när jag läste Ålandstidningen såg jag att landskapsregeringen annonserade att man skulle ansöka om vårjakt på sjöfågel för våren 2011 via hemsidan http://www.jakt.regeringen.ax/. Jag kastade mig direkt på datorn och fyllde snabbt och enkelt i min ansökan och fick nästan direkt ett sms på mobilen att LR mottagit min ansökan.

Tänk vad IT kan förenkla tillvaron och spara kostnader för medborgarna. På ett par minuter kunde jag som jägare både rapportera min jakt och mina viltvårdande insatser under år 2010 samt ansöka om vårjakt för säsongen 2011. Landskapsregeringen slapp skicka en blankett hem till mig, jag slapp fylla i den med penna och jag slapp att posta den till LR. Två kuvert, två porton och en blankett sparades in till fromma för miljön och skattebetalarna. På LR slapp dessutom en tjänsteman, att på betald arbetstid, knappa in mina uppgifter på datorn. Tänk vad så kallad e-förvaltning kan vara smidigt och bra.

Anthonio Salminen (fs)

Beslutet om vårjakten är klockren självstyrelsepolitik

2011-03-02T20:47:00.001+02:00

Jag tycker att landskapsregeringens beslut om att införa mer vårjakt är mycket positivt och klockren självstyrelsepolitik. Med tanke på att självstyrelsen bland annat handlar att kunna bevara vår åländska kultur och våra lokala åländska traditioner så är beslutet helt rätt. Det är tack vare självstyrelsen som vi ålänningar nu får bättre möjligheter att jaga sjöfågel på våren. Jag vill rikta ett stort tack till Ålands landskapsregering.

För att bli lite personlig kan jag berätta att några av mina absolut bästa minnen från barndomen och uppväxten är när man som barn fick följa med föräldrar, släkt och vänner på vårjakt. Tack vare beslutet om vårjakten får vi vuxna ålänningar nu bättre möjlighet att tillsammans med våra barn samt släkt och vänner bedriva den efterlängtade vårjakten.

Anthonio Salminen (fs)

Högre bidrag innebär att färre jobbar

2011-03-01T16:40:00.002+02:00

Under sportlovshelgen har jag roat mig med att läsa en bok som heter ”Ett val för framtiden - Skatter och samhällsdebatt inför riksdagsvalet 2011 ” från den liberala finlandssvenska tankesmedjan Lokus. Det som jag fastnade för i boken var ett avsnitt skrivet av den välkände nationalekonomen Jaakko Kiander.

Enligt min tolkning säger han två viktiga saker:
1. att man kan förbättra sysselsättningen genom att lindra beskattningen på arbete
2. att det måste vara en tillräckligt stor nettoskillnad mellan bidragsnivån och minimilönerna i samhället. Annars föredrar vissa bidragstagare fritid framom jobb.

Det här är två viktiga saker att tänka på om man vill driva en jobblinje i riksdags- och lagtingsvalet. Om vi t ex höjer utkomststödet på Åland från att idag vara 10 % lägre än i Finland till att bli 10 % högre än i Finland så får vi på sikt fler som lyfter bidrag och färre som jobbar på Åland. Längst ner finns några citat från boken som kan laddas ner gratis som pdf från Lokus hemsida: http://www.lokus.fi. Boken är läsvärd.

Det finns dock en viktig sak som jag tycker att boken, som har ett flertal författare, missar och det är att lyfta fram det rättvisa i att den som jobbar får behålla en stor del av sin bruttolön. Som jag ser det är det en viktig rättvisefråga att en arbetande människa får behålla de pengar som man förtjänar genom eget arbete eller eget företagande.

Hälsningar från Tony

Citat från sida 98 med rubriken: Beskattningen av arbete: teori och praktik
”Den nationalekonomiska teorin stöder uppfattningen att man genom skattelättnader kan förbättra sysselsättningen.”

Citat från sida 110 med rubrik: Arbetslöshet och skattekil inom branscher med låg produktivitet
”Om man sänker de arbetsgivaravgifter eller inkomstskatter som betalas för de lägsta lönerna växer efterfrågan på arbetskraft och det uppstår flera arbetsplatser. Storleken på den sysselsättningstillväxt som följer på detta beror på tillgången till arbetskraft. För att folk verkligen ska sysselsättas bör minimilönen efter att inkomstskatten är betald vara högre än den utkomstnorm som bestäms av socialskyddet (arbetslöshetsskyddet, utkomstskyddet och bostadsbidraget i kombination) och mera värd än fritiden; arbetsmarknadens minsta löneanspråk bygger med andra ord på utkomstnormen och det inkomstskatteuttag som tillämpas vid små inkomster. När dessa villkor kombineras kommer man till att gränsen för att det ska löna sig att grunda arbetsplatser bestäms utgående från minimiutkomstkravet och skattekilen: ju högre nettolön de arbetssökande begär och ju högre skattekilen på arbete är, desto större produktivitetskrav måste man ställa på lönsamma arbetsplatser. Det höjda produktivitetskravet minskar i sin tur de lönsamma arbetsplatsernas antal. I de nordiska länderna har man delvis kringgått detta problem med hjälp av en stor offentlig sektor. En hög skattekil är inte lika problematisk för den offentliga sektorn, eftersom skatteintäkterna går till den, och den därför betalar endast nettolön för arbetskraften. ”

Jaakko Kiander är pol.dr och välkänd nationalekonom. Han har skrivit mycket om offentlig ekonomi och arbetsmarknadsfrågor. Han är ekonomidirektör vid pensionsbolaget Ilmarinen men har tidigare varit anställd vid Löntagarnas forskningsinstitut som vd och Statens ekonomiska forskningscentral som forskningsprofessor.

Vår vackra stad ska vara öppen för alla

2011-02-25T11:37:00.001+02:00

Häromdagen hade Rauli Lehtinen (lib) en insändare i tidningen som kan tolkas som en klappjakt på stadsbor och bilburna ålänningar. Han vill förbjuda bilar i centrum och införa parkeringsavgifter och talar om en ”kaotiskt och extremt förfulad stadsmiljö” i Mariehamn.

Jag måste säga att jag inte håller med alls. Jag tycker att Mariehamns stad är en väldigt vacker och trevlig småstad. Att man kan gå, cykla och köra bil i centrum och till och med parkera strax intill en butik eller en restaurang tycker jag att är en väldigt fin trivselfaktor.

Om det är någon som är parkeringsfundamentalist så är det Rauli Lehtinen själv. Lite komiskt är det också att det är just en Mariehamnsliberal som igen kommer med förslag på nya förbud. Jag trodde att liberaler inte var så förtjusta i stränga regler och förbud men det gäller tydligen inte Mariehamnsliberalerna. Vart tog liberalernas vackra tal om maximal öppenhet och näringsfrihet vägen?

Anthonio Salminen (fs)

Ett veckobrev om jobb, välfärd och skatt

2011-02-21T09:54:00.003+02:00

Vet du vad det kostar med ”ett års välfärd” för en ålänning i genomsnitt? Ett sätt att besvara frågan är att räkna ihop alla de skatteinkomster som landskapsregeringen och alla åländska kommuner har tillsammans på ett år och dividera beloppet med antalet ålänningar. Mätt på detta sätt blir kostnaden 10 801 euro per ålänning. Varje ålänning måste alltså i medeltal betala in 900 euro per månad i skatt för att snittet ska bli 10 801 euro per person och år.

Med tanke på att många ålänningar är barn, studerande och andra grupper som inte arbetar och betalar skatt så måste naturligtvis vi som är vuxna och arbetsföra betala mycket mer än snittet på 900 euro per månad i skatt för att få Ålands offentliga ekonomi att gå ihop. En inflyttad måste statistiskt sett också arbeta och betala mer än 900 euro per månad i skatt ”för att Åland ska gå på plus”.

En annan sak som man ser när man studerar dessa siffror är att Åland har en egen beskattning till 28,6 % idag eftersom kommunalskatterna utgör just 28,6 % av hela Ålands summa för skatter och inkomster av skattenatur. Med tanke på att ungefär 8 miljoner av kommunalskatterna är den kommunala andelen av samfundsskatterna, som Åland inte bestämmer över, så är den faktiska graden av egen beskattning lite lägre eller 26,0 %. Finska staten styr alltså över 74 % av våra skatter.

Med tanke på att Ålands BNP är cirka 32 400 euro per person och år eller cirka 2 700 euro per person och månad (BNP-siffran gäller år 2008) så ser man att en tredjedel av ålänningarnas förädlingsvärde eller BNP går till landskapet och kommunerna (33,3 %). Skattegraden eller det så kallade ”skattetrycket” i Finland (och på Åland) är annars cirka 44 % av BNP och skillnaden mellan 33,3 % och 44 % består av bland annat av de obligatoriska arbetstagar- och arbetsgivaravgifter som företagen och anställda betalar.

Det ska annars bli intressant att se om den nya riksdagen i Finland går in för de förslag som den så kallade Hetemäki-skatte-gruppen föreslog i december 2010. Kort sagt blir det då lönsammare att arbeta och driva företag och dyrare att vara konsument. I stora drag tror jag att Hetemäkis förslag på skatteåtgärder får exakt de effekter som han och Finland säger att dom är ute efter, dvs ekonomisk tillväxt och högre sysselsättning. Rapporten kan läsas via denna länk.

Tabell med skatter och inkomster av skattenatur på Åland år 2011 i Euro och Procent:
LR-Avräkningsbelopp (klumpsumman) = 188 600 000 € eller 62,5%
LR-Skattegottgörelse (flitpengen) = 19 500 000 € eller 6,5%
LR-Återbäring av lotteriskatt = 6 700 000 € eller 2,2%
LR-Apoteksavgifter = 610 000 € eller 0,2%
Kommunalskatter = 86 452 000 € eller 28,6%

Summa skatter och inkomster av skattenatur på Åland = 301 862 000 € eller 100,0%

Befolkning på Åland 31.12.2010 = 27 948
”Skatt per ålänning” = 10 801 €

Bästa sportlovshälsningar från Tony den 21 februari 2011

Korta bilresor är mindre miljöbelastande än långa

2011-02-08T21:41:00.001+02:00

Jag vill börja med att tacka Anders Gustafsson för att han hjälper till att debattera den viktiga frågan om vi ska betala stadsbussen med avgifter eller med skatt. Jag vill personligen inte lägga hela notan i famnen på skattebetalarna och anser därför att det är rimligt och rättvist att resenärerna betalar en liten avgift. Att Anders har en annan uppfattning har jag full respekt för men jag hoppas att vi snart blir fler som tycker att stadsbussen är så pass bra och värdefull att det är värt att betala en liten slant när man åker.

Ett litet sakfel vill jag dock korrigera i Anders insändare. Det står att ”en Västernäsbo som kör bil till centrala Mariehamn ofta är en större miljöbov än en Godbybo” som gör samma sak. Detta är ett uppenbart sakfel. Visst är det så att katalysatorn i en bil fungerar sämre i början medan motorn är kall men alla körningar är ju korta och kalla i början, även de långa. Kort sagt Godbybons första 10 minuter med kall bil är lika miljöbelastande som stadsbons men de avgaser som Godbybon släpper ut under de resterande 10 minuterarna, ännu på väg mot stan, med varm motor är dock smutsigare än stadsbons. För då har ju stadsbon redan varit framme i centrum en tid och kanske hunnit jobba i 10 minuter. Ännu miljövänligare blev det om Godbybon och stadsbon tog en miljövänlig och avgiftsbelagd buss till jobbet.

Anthonio Salminen (fs)

Idag var jag med i TV-programmet Rakt på

2011-02-08T18:59:00.005+02:00

Idag debatterade Uffe Grüssner och jag frågan om avgifter eller ej på stadsbussen i TV-programmet Rakt på. Jag tyckte det var intressant och lärorikt. Om du vill titta på inslaget så kan du klicka här: Rakt På om Avgifter på stadsbussen?

Åland har duktiga ungdomar

2011-02-05T22:28:00.002+02:00

Jag lyssnade just på en grupp åländska ungdomar som diskuterade politik i Ålands radio i torsdags 3/2. När man hör vad dessa ungdomar tycker och tänker så blir man glad och inser att Åland och självstyrelsen har en ljus framtid. De flesta betonade att arbete och företagande är grunden för välfärd och att vi måste våga tro på oss själva. Egen beskattning är t ex fullt möjligt om vi vill det. Bra jobbat Markus Jansson (fs), Axel Jonsson (åf), Jannik Svensson (lib), Simon Holmström (ob) och Jessica Nylund (c).

Inslaget som heter "argument" kan du lyssna på om du klickar här: Argument 3/2 2011.

Mvh Tony

Jag vill ha rättvisa bussavgifter

2011-02-03T23:09:00.001+02:00

Den avgiftsfria stadsbussen kostar i dagsläget stadens skattebetalare 752 000 euro per år. Utslaget på varenda en av stadens drygt 11.000 innevånare blir det cirka 70 euro per person och år. Utslaget på de cirka 1.000 personer som åker stadsbuss regelbundet/dagligen blir det cirka 750 euro per skalle och år.

Enligt min mening vore det både rimligt och skäligt att den tiondel av stadsborna som regelbundet åker med stadens högkvalitativa buss betalar lite mer än de som aldrig åker buss. Om man till exempel införde ett månadskort på 20 euro eller ett årskort på 200 euro så skulle intäkterna bli omkring 200.000 euro per år. Resenärerna fick då fortsättningsvis tillgång till en mycket fin kollektivtrafik till en mycket förmånlig avgift på i snitt mindre än 1 euro per dag . Skattebetalarnas kostnad skulle då minska rejält från cirka 752.000 till cirka 550.000 euro.

Det kan inte komma som en överraskning att staden har stora skulder och svårt att få budgeten att gå ihop. I vissa nämnder sparar man några tusenlappar trots att det svider hos många. Här kan man spara 200.000 på ett relativt enkelt och förnuftigt sätt.

Min åsikt är definitivt att det borde införas en avgift för bussåkandet igen eftersom det är rättvisare att den som åker med bussen betalar mer än den som inte åker alls. Vad jag minns så hade vi t ex bussavgifter och månadskort i staden under hela 1990-talet och det gick ju bra. Varför skulle inte en så enkel sak gå bra idag när vi dessutom har så mycket mera tekniska hjälpmedel.

Anthonio Salminen (fs)

Det vore skäligt med avgifter på stadsbussen

2011-01-28T18:55:00.001+02:00

Häromdagen kunde vi läsa i Ålandstidningen att stadens taxichaufförer och Mariehamns åkeriförening nu är rasande över den avgiftsfria stadsbussen. Med tanke på att det är val i höst och att denna fråga avgörs av stadens politiker så kan det vara skäl att informera väljarna om var stadspolitikerna står i frågan. I november 2010 förslog jag i budgetdebatten att staden skulle införa avgifter på stadsbussen under år 2011 men detta förslag röstades ner av en majoritet bestående av sex socialdemokrater, sju liberaler och två från centern. Endast åtta från frisinnad samverkan, en från Mariehamns framtid, en från obunden samling samt två liberaler röstade för avgifter så omröstningen slutade tyvärr 15-12. Om två till i fullmäktige hade röstat för avgifter så hade dessa också införts.

Personligen tycker jag att det vore skäligt att de personer som utnyttjar stadsbussen också betalar en liten slant för att åka. Stadsbussen är ju en fin service och busstrafiken håller hög kvalitet. Att lägga hela denna kostnad i famnen på skattebetalarna är varken rimligt eller rättvist, i synnerhet inte mot cyklister och gångtrafikanter som aldrig åker buss.

Anthonio Salminen (fs)

Är dyrare skärgårdstrafik en positiv nyhet för oss ålänningar?

2011-01-16T12:46:00.001+02:00

I torsdagens Nya Åland 13/1 finns en märkligt positiv artikel som handlar om hur ålänningarnas kostnader för skärgårdstrafiken ökar för M/S Viggen. Tidigare kostade det 18 euro att åka skärgårdsfärja mellan Finland och Åva i Brändö men numera kostar det bara 12 euro. Med tanke på att de kostnader för skärgårdstrafiken som inte betalas av resenärer betalas av Ålands skattebetalare så blir den här förändringen dyrare för oss ålänningar.

Skärgårdstrafiken med M/S Viggen kostar redan Ålands skattebetalare cirka 1,8 miljoner per år och den transporterar cirka 35 000 bilar per år enligt budgeten för år 2011. Om biljettpriset nu sänks med 33 % från 18 till 12 euro så minskar också biljettintäkterna med ungefär en tredjedel. Enligt budgeten för 2008 så var biljettintäkterna på Viggen 172 000 euro per år och därmed minska biljettintäkterna med cirka 60.000 euro per år. Det här innebär naturligtvis att Ålands skattebetalares kostnader nu ökar med samma belopp.

Två frågor uppstår. Hur kan Nya Åland få det här till en positiv nyhet för oss ålänningar? Varför göra skärgårdstrafiken avsiktligt dyrare när trafikavdelningen redan kämpar med besparingar och har svårigheter att hålla budget?

Med tanke på att de flesta ålänningar som åker mycket skärgårdsfärja har årskort så tillfaller den här sänkningen av biljettpriset i huvudsak resenärer som bor utanför Åland. När det gäller prioriteringar och rättvisa så tycker jag att vi gott kunde ha lite dyrare biljetter på de två externa fastlandslinjerna till Galtby och Osnäs och lite billigare biljetter inom vår egen åländska skärgård.

Anthonio Salminen (fs)

Några tankar om riksdagsvalet i april

2011-01-13T17:39:00.002+02:00

Som Ålands riksdagsman har man en särställning i Finlands riksdag. Tack vare självstyrelsen är Åland en egen valkrets och Ålands riksdagsman är verkligen hela Ålands riksdagsman. Det är därför viktigt att ha ett gott samarbete med landskapsregeringen och Ålands folk. I riksdagen ska man särskilt bevaka och driva på åländska frågor. Med tanke på den dagsaktuella situationen är frågan om en utvecklad självstyrelse för Åland och det svenska språket extra viktiga. När det gäller rikspolitiken så tycker jag t ex att den kommande reformeringen av de statliga skatterna i Finland är extra intressant. I övrigt gäller det att föra en klok borgerlig sakpolitik som steg för steg förbättrar levnadsvillkoren för både ålänningar och finländare.

Mvh Tony

God Jul och Gott Nytt År

2010-12-22T09:52:00.007+02:00

God Jul och Gott Nytt År

önskar Tony

Snart blir det mer lönsamt att arbeta och dyrare att konsumera

2010-12-22T09:35:00.004+02:00

I går 21/12 kom den finska skattearbetsgruppens förslag till åtgärder för att öka Finlands sysselsättning och tillväxt. Kort sagt blir det lönsammare att arbeta och driva företag och dyrare att vara konsument. I stora drag tror jag att de föreslagna åtgärderna får exakt de effekter som Finland säger att dom är ute efter. Läs mer på den här länken till finansministeriets hemsida.

Mvh Tony

PS.
Tråkigt nog finns inte rapporten på svenska, ännu.
DS.

Näringsrätten är ett viktigt språkskydd på Åland

2010-11-21T11:48:00.004+02:00

I början av november arrangerade Ålands framtid en partiledardebatt om det svenska språket på Åland och om hur det kan bevaras inom ett allt mer finskspråkigt Finland. Landshövdingen Peter Lindbäck var moderator och debatten inleddes med att ÅSUB presenterade tre färska utredningar om det finska och svenska språkets ställning på Åland. Alla tre utredningar visar att det är främst inom arbetslivet, och särskilt inom det privata näringslivet som kravet på kunskap i finska ibland tränger undan svenskan på Åland.

Med tanke på att målsättningen med självstyrelsen är att det ska gå att bo, leva och verka på Åland på svenska är det ett problem att kravet på kunskap i finska ibland tränger undan svenskan på ålänningars arbetsplatser. Ännu värre skulle det bli om ålänningar i egenskap av kunder inte kan få service på svenska på Åland. Som jag uppfattade debatten var alla åländska partier överens om att lösningen på problemet är mer åländsk självstyrelse så att finska regler och lagar ersätts av åländska på svenska och att näringslivet, liksom åländska skolungdomar, ges bättre förutsättningar att rikta in sig mer mot det svenska Sverige och inte bara mot det alltmer finskspråkiga Finland.

Själv lyfte jag under debatten dessutom fram det fina språkskydd som är unikt för Ålands självstyrelse. Nämligen hembygdsrätten, jordförvärvsreglerna och näringsrätten. Utan dessa starka språkskydd skulle Åland förfinskas i rask takt dels med tanke på Ålands geografiska närhet till Finland och dels med tanke på Ålands statstillhörighet med det nu alltmer finskspråkiga Finland.

Det kan gärna nämnas i sammanhanget att administrationen av språkskydden troligen är de mest kostnadseffektiva inom offentlig sektor. De bygger på en kontroll av en minst femårig vistelse i åländsk språkmiljö vilket ger de flesta en god möjlighet att förvärva det svenska språket.

Det har alltså konstaterats att kravet på kunskap i finska är som starkast inom arbetslivet och särskilt inom det privata näringslivet samt att näringsrätten är dels en viktig behörighet i vår nuvarande självstyrelselag (SjL . 11§) och dels det främsta språkskyddet som Åland har när det gäller tryggandet av svenskan inom näringslivet. Mot den bakgrunden är det ologiskt och fullständigt obegripligt att vissa åländska politiker och partier arbetar för att avskaffa näringsrätten.

Den politiker som vill avskaffa näringsrätten är först skyldig att förklara för Ålands folk hur svenskans ställning skulle påverkas om man avskaffade det språkskydd som näringsrätten de facto är.

Näringsrätten är definitivt även i framtiden en viktig behörighet i självstyrelselagen och den fyller en nödvändig funktion för att trygga svenskan på Åland. Syftet med näringsrätten är som bekant att näringsutövningen på Åland ska handhas av oss som bor här och på svenska och den är därmed till uppenbar fördel när det gäller målsättningen att bevara Åland svenskt. För vi har väl alla den målsättningen kvar?

Anthonio Salminen (fs)

I onsdags debatterade jag lite språkpolitik

2010-11-04T16:34:00.004+02:00

I onsdags 3/11 debatterade jag lite språkpolitik. Det var Ålands framtid som inbjudit till en debatt om språkpolitik och jag tycker att det vara riktigt intressant. Nu när sossarna och libbarna närmat sig oss andra partier (c+fs+ob och åf) i till exempel skattefrågan så verkar vi åländska politiker vara "ovanligt eniga" i de här frågorna. Jag säger verkar för när det blir dags att gå från ord till handling kanska vissa finsksinnade politiker "hoppar av".

Radion skrev en del om saken på sin hemsida och intervjuade även Anders Eriksson (åf) och mig efteråt. Klicka här om du vill läsa och lyssna.

Särrättigheterna är snarare morötter än hinder

2010-10-16T13:43:00.002+02:00

Jag vill tacka Ove Mattsson för att han skrivit en replik (TÅ 16/10) till min insändare om fyra myter om Ålands självstyrelse. I repliken berättar Ove om sina personliga erfarenheter och åsikter om det som jag kallar ”myter”.

I min insändare skrev jag att det är en myt att det skulle vara ett stort hinder att åländska skolungdomar förlorar hembygdsrätten om dom studerar utanför Åland mer än fem år eftersom dom i praktiken återfår hembygdsrätten direkt när dom återflyttar. Här har Ove personliga erfarenheter som ytterligare belyser den praxis som råder. Ove har rätt i att det är ålänningar som är födda och uppväxta på Åland som kan återfå hembygdsrätten direkt. I annat fall så tar det tre år att återfå hembygdsrätten efter att man återflyttat till Åland. Enligt de beslut som finns publicerade på landskapsregeringens hemsida (17.1.2006) har Ove bara bott knappt ett halvår på Åland när han ansökte om hembygdsrätt och därför fick han avslag. Saken är dock lätt åtgärdad, bara genom att bo på Åland i ytterligare två och ett halvt år så ordnar det sig.

I detta sammanhang finns det skäl att fundera över varför vi har ett system med hembygdsrätt på Åland. Om man betänker att syftet med självstyrelsen och hembygdsrätten är ”garantera Ålandsöarnas befolkning bevarandet av dess svenska språk, kultur och lokala sedvänjor” så tycker jag att det är både rimligt och logiskt att personer som är födda och uppväxta på Åland behandlas på ett förmånligare sätt än personer utan denna typ av fast anknytning till Åland.

Jag vill också poängtera att det är viktigt att personer som inte bott här på länge ska förlora hembygdsrätten. Det behövs för att garantera att det är just vi som bor varaktigt på Åland som ska ha tillgång till de speciella rättigheter som vår fina självstyrelse erbjuder oss ålänningar. Det handlar i grunden om vem som ska ha ansvar och makt över åländska frågor.

Jag vidhåller alltså att det är en myt att det skulle vara ett stort problem att åländska skolungdomar förlorar hembygdsrätten om dom studerar utanför Åland mer än fem år. I praktiken är det nästan inget problem alls och signalen är att flytta hem så belönar vi dig direkt med självstyrelsens rättigheter igen.

Också när det gäller den andra myten som Ove berör i sin replik ”att det är omöjligt att flytta till Åland och bygga sig ett eget hus på egen mark” så finns det skäl att se på syftet med jordförvärvsreglerna. Syftet är som bekant ”att förverkliga den åländska befolkningens rätt till jordbesittningen på Åland” och därför är det rimligt att bara ålänningar med hembygdsrätt får köpa mark på Åland helt fritt. Jag tycker att det är bra att vi välkomnar och erbjuder inflyttade en fin möjlighet att köpa en egen tomt för fast bosättning (max 4.000 kvm) i bostadsplanerade områden för även här är det bara frågan om tid innan den inflyttade kan få del av alla rättigheter. Om man bara fortsätter att vara fast bosatt på Åland så löser sig allt som har med hembygdsrätten att göra helt automatiskt.

Ålands höga nettoinflyttning visar också att det är attraktivt att bo på Åland. Särrättigheterna är snarare morötter än hinder.

Anthonio Salminen (fs)

Ett veckobrev om IT-politik

2010-10-09T12:07:00.004+02:00

Jag har skrivit ett veckobrev om IT-politik. Det kan läsas genom att klicka på denna länk eller under fliken veckobrev på på fs hemsida. Nedan finns ett litet citat ur veckobrevet:

"För oss som bor på en ö i havet är IT extra viktigt och strategiskt nödvändigt. Det kan göra oss nästan oberoende av tid och plats, trots att vi bor på en ö. Oberoende av om du sitter i Kina, USA eller i Geta så är resten av världen bara några musklick eller millisekunder bort. Jag hoppas att Åland satsar hårt på IT."

Mvh Tony

Känner du till de fyra myterna om Ålands självstyrelse?

2010-09-26T19:00:00.011+03:00

I den första självstyrelselagen från år 1920 och i Ålandsöverenskommelsen från år 1921 beslöts att Åland skulle bli självstyrt och att Finland skulle få suveräniteten över Åland. I propositionen till den första självstyrelselagen stod det att Ålands självstyrelse skulle vara utvecklad ”så långt det överhuvudtaget är möjligt för ett område som icke utgör en egen stat.” I Ålandsöverenskommelsen beslöts vidare att det bland annat skulle införas särskilda garantier för att ”bevara det svenska språket i skolorna, att bevara jordegendomen i öbornas händer och att inom rimliga gränser begränsa rösträtten för nyinflyttade” i den första självstyrelselagen.

I vår nuvarande självstyrelselag från år 1991 och i det fina systemet med hembygdsrätt förverkligas de grundläggande tankar som härrör ända från början av 1920-talet. Hembygdsrätten är som bekant idag en medborgerlig status som ger innehavaren rätt till tre grundläggande rättigheter, att rösta och vara valbar i lagtingsval, att förvärva mark och att bedriva näring på Åland.

Idag finns det många myter om självstyrelsen och hembygdsrätten. Jag ska här försöka belysa några av dessa.

Myt nummer 1. Det är omöjligt att flytta till Åland och bygga sig ett eget hus på egen mark.
- Faktum är att vem som helst (4§ LF 2003:70) kan få tillstånd att förvärva ett markområde som understiger 4 000 m2 och skall användas för fast boende.

Myt nummer 2. Det är ett stort hinder för återflyttning att åländska skolungdomar förlorar hembygdsrätten om dom studerar utanför Åland mer än fem år.
- Faktum är att en ålänning som en gång haft hembygdsrätt och återflyttar till Åland återfår sin hembygdsrätt direkt när den återflyttar (2§ LL 1993:2). Det tar alltså inte fem år att återfå hembygdsrätten utan det går på några veckor om man återflyttar. Detta är således inget egentligt problem utan snarare en sporre till att återflytta. Signalen är flytta hem så belönar vi dig direkt med självstyrelsens rättigheter igen. Välkommen hem!

Myt nummer 3. Hembygdsrätten är inget språkskydd.
- Faktum är att redan i självstyrelselagen § 7 står det att ett grundläggande villkor för att få hembygdsrätt är att sökande ”har tillfredsställande kunskaper i svenska”. Kan det bli tydligare än så här? För at få hembygdsrätt måste man kunna svenska. Hembygdsrätten är därmed definitivt ett språkskydd för svenskan på Åland.

Myt nummer 4. Man måste vara finsk medborgare för att få hembygdsrätt.
Det är förvisso sant men du kan faktiskt få två av de tre rättigheterna som ingår i hembygdsrätten enbart genom att bo på Åland i 5 år, oberoende av medborgarskap. Det står faktiskt eller i lagen och förordningen, se nedan.
- I reglerna för att får näringsrätt (3§ LL 1996:47) står det att en sökande som har hembygdsrätt eller utan avbrott har varit bosatta i landskapet under minst fem år har rätt att utöva rörelse eller yrke som näring i landskapet.
- I reglerna för att få jordförvärvstillstånd (4§ LF 2003:70) står det inte att man måste ha hembygdsrätt för att få förvärva och besitta fast egendom på Åland. Det räcker att sökanden är bosatt i landskapet sedan minst fem år tillbaka.
- Rösträtt och valbarhet till lagtingsvalet får man dock enbart om man har hembygdsrätt och är finskt medborgare. Men det är ju å andra sidan helt naturligt med tanke på att det i grunden är finsk statsmakt som lagtinget lagstiftar och besluter om. Inte får man heller rösta eller sitta i parlamentet i Frankrike eller Tyskland om man inte är fransk respektive tysk medborgare. Det här med "krav på finskt medborgarskap" är således ett "problem" som i praktiken är nästa helt löst redan men däremot kan man förstås anse att det ger fel signaler.

Så här nästan 90 år efter Ålandsöverenskommelsen tycker jag att man gott kan säga att självstyrelsen har visat sig fungera mycket väl. Vi pratar svenska i skolorna på Åland idag och det går i regel bra att bo, verka och leva på svenska på Åland. Jordegendomen är i allt väsentligt ännu i lokalbefolkningens händer och enbart vi som bor långsiktigt på Åland får rösta och vara kandidater i lagtingsvalet. Det som vi kanske inte lyckats fullt så bra med ännu är nivån på graden av självbestämmande. Det finns exempel många andra självstyrda områden i världen som idag har egen beskattning utan att vara en egen stat. Här har vi mer att göra.

Jag tycker att frisinnad samverkan fortsättningsvis ska vara en progressiv kraft när det gäller att bygga vidare på Ålands självstyrelse men vi ska inte låta oss ledas in på irrvägar genom uppenbart falska myter. Med god kännedom om historien och med siktet inställt på framtiden bygger vi tillsammans morgondagens självstyrelse.

Anthonio Salminen (fs)

På söndag är det val i Sverige

2010-09-14T21:59:00.003+03:00

I fredags 10/9 var jag med ett gäng frisinnade vänner och hälsade på moderaterna i Stockholm. Vi träffade bland annat Ulla Hamilton (M) och Filippa Reinfeldt (M). Jag tycker att moderaterna har en mycket bra politik för Sverige och hoppas att det går bra för dom och alliansen i valet på söndag 19/9. I dagens nya Åland finns det en liten nyhetsartikel om vårt besök. Det var både lärorikt och kul.

Foto: Lillan Holmberg

Bolag ska ha rätt till mark för sin egentliga näringsverksamhet, inget annat

2010-09-04T10:41:00.000+02:00

Nu ska lagtinget debattera jordförvärvsreglerna. Hur vi ska göra för att leva upp till lagens målsättning att ”hålla åländsk jord i åländska händer” även i framtiden är definitivt en mycket viktig framtidsfråga för Åland. Kommer lagtinget att stå upp för självstyrelsen och lagens bokstav eller ska Åland säljas ut? Ska ansvaret för utvecklingen vila i den på Åland bosatta befolkningens händer eller ska vi frivilligt ge ifrån oss rättigheter?

Det största hotet mot vår exklusiva rätt att äga marken på Åland är om landskapsregeringen börjar med en alltför slapp hantering av jordförvärvstillstånd till företag. Eftersom aktier är en lös egendom så kan i princip vem som helst köpa ett aktiebolag och dess tillgångar genom att helt enkelt köpa bolagets aktier. Om det här bolaget har beviljats jordförvärvstillstånd och äger mark och fastigheter på Åland så är den här fasta egendomen mer eller mindre vind för våg. Åtminstone kan man klart säga att ålänningarnas rätt till just den mark som bolaget äger har minskat rejält om bolaget köps upp helt av ickeålänningar. Att icke ålänningar kan missbruka bolags jordförvärvstillstånd för att komma över mark som endast ålänningar med hembygdsrätt egentligen får äga hotar hela systemet.

Det här fenomenet är problematiskt ut två aspekter. Eftersom vi knappast kan begränsa handel med aktier så kan vi inte lösa det utan att reglera hur ett bolag får äga mark. Det andra problemet är att det ur åländsk synpunkt är mycket viktigt att åländska bolag har god tillgång till den mark som behövs för att driva och utveckla företaget. Utan framgångsrika företag dör Åland sakta bort.

Nyckeln till lösningen är de jordförvärvstillstånd som landskapsregeringen beviljar. Det finns i framtiden precis så mycket mark som är ”vind för våg i bolag” som landskapsregeringen beviljat jordförvärvstillstånd för. När landskapet ska bevilja jordförvärvstillstånd så måste de hitta en bra balans mellan risken för missbruk och önskemålet om god tillgång till mark för åländska företag.

Av förarbetena till lagen framgår att landskapsregeringen föreslog (FR 20/2001-2002) att näringsidkare skulle ha jordförvärvsrätt "för sin näringsutövning". Lagutskottet (bet.nr 15/2001-2002) föreslog att uttrycket skulle preciseras ytterligare till att avse näringsidkarens "egentliga" näringsutövning. Lagutskottet motiverade detta enligt följande: "Med detta vill utskottet understryka att jordförvärvsrätten skall avse sådana tomter som näringsidkaren behöver för sin produktion, administration, lagerhållning eller liknande som direkt ansluter sig till den verksamhet som framgår av näringsanmälan, bolagsavtal eller bolagsordning. Jordförvärvsrätt skall exempelvis inte anses föreligga för anskaffande av tomter för personalens rekreation eller liknande syften."

Jag tror personligen att man kan hitta en bra balans mellan risken för missbruk och goda möjligheter till jordförvärv för åländska företag genom att titta på förarbetena till nu gällande lag om jordförvärvsrätt. Landskapsrevisorerna uppmanade ifjol regeringen att fästa större vikt vid huruvida bolaget ska använda marken ”för sin egentliga näringsutövning” eller inte. Om ansökan om jordförvärv har en stark koppling till bolagets verksamhet så bör landskapet säga ja och om den här kopplingen inte finns eller är för svag så bör landskapet säga nej.

Anthonio Salminen (fs)

Handelskammaren har många bra synpunkter men...

2010-09-02T17:42:00.007+02:00

Jag tycker att det är intressant att läsa handelskammarens nya 21 punkters lista med åtgärder för att stärka Ålands ekonomi och välstånd. Det är lätt att hålla med om nästan alla punkter men när det gäller handelskammarens tankar på att avveckla näringsrätten och jordförvärvsreglerna så håller jag inte med. Att handelskammaren har mindre bra åtgärdsförslag på just dessa två punkter är dock förståeligt när man betänker att näringsrätten och jordförvärvsreglerna egentligen handlar om språkskydd och konstitutionella frågor för Åland snarare än ”vanlig näringspolitik”.

Men som sagt, att en intresseförening har bra och intressanta synpunkter i 19 av 21 möjliga frågor är positivt. Lycka till i ert arbete för ett rikare Åland men glöm inte bort att det är på ett litet, självstyrt och enspråkigt svenskt Åland som ni agerar och att vi tillhör ett land som är 200 gånger större än oss och som i praktiken är enspråkigt finskt.

Anthonio Salminen (fs)

PS.
Handelskammarens 21 punkters strategi finns att läsa som insändare på Nya Åland här: Ny strategi för ett mer konkurrenskraftigt Åland eller kan laddas ner som pdf från handelskammaren här.
DS.

Ett bra ordstäv som förklarar skillnaden mellan lycka och framgång

2010-08-24T17:00:00.001+02:00

Framgång är att få vad man vill ha. Lycka är att vilja ha det man får.

PS.
Ordstäv är ett gammalt ord som betyder ordspråk.

Jag vill ha ett bättre hemvårdsstöd

2010-06-17T08:58:00.003+03:00

På fullmäktige i tisdags 15/6 skrev jag på ett bra förslag som går ut på att höja hemvårdsstödet i Mariehamn från 388 till 450 euro. Jag tror att många mariehamnare stöder en liten höjning av hemvårdsstödet som varit oförändrat i nästan 10 år. En barnfamilj som inte utnyttjar en dyr kommunal dagisplats, som kostar skattebetalarna cirka 10.000 euro per år, borde i rättvisans namn premieras med mer än 388 euro per månad.

Så här skriver Ålandstidningarna om saken.

Är Frisinnad samverkan vår tids arbetarparti?

2010-05-12T07:46:00.002+03:00

För mig som frisinnad politiker på Åland är moderaterna och särskilt Fredrik Reinfeldt en stor förebild. Det som imponerar extra mycket på mig är budskapet att ”Moderaterna är vår tids arbetarparti”. När man följer den svenska politiken via TV så ser man tydligt att det finns en röd tråd i allt som Alliansregeringen gör och det är att det alltid ska löna sig bättre att arbeta än att försörjas genom olika former av bidrag. Den här jobbpolitiken blir extra tydligt när man jämför med den bidrags- och skattehöjarpolitik som socialdemokraterna i Sverige så ofta verkar plädera för.

Jag tycker att vi som är frisinnade borde gå ut och demonstrera på Torgatan i Mariehamn den första maj 2011. Då är det ett halvår till valet och då kan vi föra fram politiska frågor som visar att det är vi som är det riktiga arbetarpartiet på Åland (inte bidragspartiet sossarna). Om man är ett arbetarparti och verkligen vill göra det lönsammare att arbeta så finns det många frågor att hugga tag i direkt. Här nedan finns fyra konkreta exempel på frågor där vi tack vare självstyrelsen kan sätta igång arbete med att göra det lönsammare att arbeta direkt.

• Varför ska man bestraffa studerande som jobbar vid sidan om studierna? Om en studerande arbetar och förtjänar mer än 760 euro på en månad så tappar han/hon hela studiepenningen. Vid deltidsstudier är gränsen 1.100 euro. Vilka signaler ger det här till våra ungdomar? Kan vi verkligen säga att vi oroar oss för en arbetskraftsbrist och en stor försörjningsbörda i framtiden om vi behandlar arbetsivriga ungdomar på detta sätt? Kan vi säga att det lönar sig att arbeta för studerande? Se detaljer i § 21 i studiestödslagen.

• Varför ska studiepenningen för en 17-åring minska om mamma eller pappa börjar arbeta och förtjäna mer. Om mammas inkomst ökar med 500 euro så minskar barnets studiestöd med 24 euro. Om man vill fostra fram en arbetande generation så är det kontraproduktivt att straffa barnet för att föräldrarna börjar arbeta mer.

• Varför ska en ensamförsörjare betala 11,50 mer i dagisavgift för varje hundralapp som inkomsten ökar. Det är ju nästan en kommunalskatt till. Hur intressant är det att arbeta mer om en 100-lapp i ökad inkomst äts upp av 16,50 i ökad kommunalskatt, 11,50 i höjd dagisavgift, 20 euro i minskat bostadsbidrag, 10 euro i ökad statsskatt osv… Man kan knappast säga att det är lätt att arbeta sig ur fattigdom om staten/samhället tar över hälften av en liten tilläggsinkomst.

•Varför ska tilläggsdelen i hemvårdsstödet minska med 15 euro för varje 100 lapp som familjen ökar sin inkomst? Kommunen sparar ju in en dagisplats oberoende av vad familjen förtjänar eftersom grundkravet är att man inte får ha ” av kommunen ordnad eller bekostad barnomsorg”.

Om vi istället införde enhetliga avgifter och bidrag för alla så försvann marginaleffekterna samtidigt som byråkratin förenklades. Det vore en fin jobbpolitik att föra fram i valet.

Vänliga hälsningar Tony

Ålands bredband är bland de bästa i världen

2010-05-08T12:13:00.008+03:00

Häromdagen snubblade jag över en gammal radiodebatt från den 12 december 2007. I den debatterade sossen Christian Bejar och jag bredbandsnät i Ålands radio. Bejar klagade och gnällde på våra IT-företag och menade att kommunpolitikerna kunde sköta bredbandsnätet bättre i kommunal regi. Jag tycker tvärtom att vi borde vara stolta över våra duktiga IT-företag och låta dom sköta bredbandet i privat regi på marknadsvillkor.

Vad har då hänt med bredbandet på senare år? Jo, Åland och Mariehamn ligger i toppen i världen. I april 2010 låg Åland trea i världen på nedladdningshastighet och fyra i världen på uppladdningshastighet. Se nedan:

Top Countries Ranked by Speed

Download Speed
1. Republic of Korea 22.41 Mb/s
2. Latvia 19.29 Mb/s
3. Aland Islands 18.82 Mb/s

Upload Speed
1. Lithuania 10.52 Mb/s
2. Japan 8.94 Mb/s
3. Latvia 8.10 Mb/s
4. Aland Islands 8.07 Mb/

Hela listan med drygt 180 länder finns att läsa här:
http://www.speedtest.net/global.php#0

Frisinnade på facebook

2010-05-04T17:48:00.002+03:00

Nu på onsdag den 5 maj kl. 19-21 ordnar frisinnad samverkan en ”komma igång kurs” i användningen av det sociala nätverket Facebook. Vi håller till i en datasal på Ålands lyceum. Det ska bli kul att pröva på facebook.

Vad tycker du om din kommun?

2010-04-23T20:46:00.003+02:00

Jag tycker att Mariehamn är fantastiskt. Vi har Ålands bästa kommunala service och vanligtvis Ålands lägsta kommunalskatt. En förträfflig kombination. Om inte sossarna och liberalerna röstat igenom en onödig 0,5 % skattehöjning i stan till 16,5 % hösten 2008 så hade vi nu legat 0,25 % under Saltvik som har 16,25% (dom har lägst skatt i hela Finland just nu).

Hursomhelst. Nu på onsdag den 28 april kl. 19-21 ordnar fs ett kommun-seminarium på Ålands lyceum. Det är öppet för allmänheten och inleds med att frisinnade Lennart Isaksson presenterar lite fakta om Ålands kommuner och ett konkret förslag till samhällsreform som kallas ”Åland - ett samhälle”. Huvudtemat är hur kommunerna och den kommunala verksamheten på Åland kan utvecklas för att bli bättre, mer tillgänglig och mer effektiv. Några av frågeställningarna som berörs är:

- Är större kommuner effektivare än små?
- Om ja, varför är det en skillnad?
- Varför är små kommuner ibland, trots allt billigare än större?
- Hur ser framtidens kommuner ut på Åland?
- Hur har kommunsammanslagningar gått till på andra platser?
- Vad har lyckats bra och vad har misslyckats på andra ställen?
- Hur kan den kommunala servicen bli bättre, mer tillgänglig och effektivare?
- Kan något förbättras genom att ansvars- och rollfördelningen justeras mellan LR och kommunerna på något område?

Ordet leds av Johan Ehn som är ordförande i frisinnad samverkan rf.

I panelen medverkar:

• Daniel Dahlén från Ålands handelskammare
• Emma Dahlén från Mariehamns stad
• Niklas Eriksson från Föglö kommun
• Katarina Fellman från Ålands statistik- och utredningsbyrå
• Carolina Sandell från Jomala kommun
• Tom Simola från Kimitoöns kommun

VÄLKOMNA!

Idag var jag med i TV-programmet Rakt på

2010-04-06T17:17:00.004+02:00

I dagens avsnitt om "Rakt på" intervjuades Camilla Gunell och jag av Nina Fellman om upprustningen av daghemmet Nyängen i Mariehamn. Här kan du se TV-inslaget på webben. Det var lite nervöst men mycket spännande att vara med i lokal-TV på Åland. Det ska bli kul att höra vad partivännerna i fs tycker om inslaget.

Hälsningar Tony

Ett förslag om bostadskön i Mariehamn

2010-03-30T21:46:00.004+02:00

I tisdags 30 mars lämnade jag in en motion (= ett förslag) till fullmäktige i Mariehamn gällande stadens bostadskö. Den kan läsas nedan.

Till Stadsfullmäktige i Mariehamn

Staden upprätthåller en bostadskö till landskapsbelånade hyreslägenheter i staden, ca 630 till antalet. De flesta finns i Fastighets Ab Marstad. En informationsbroschyr med uppgifter om bostäderna finns i stadens reception i stadshuset eller sänds på begäran till bostads-sökande. Viss information finns även på Internet. Anmälan till bostadskön sker på särskild blankett, som erhålles per post eller vid personligt besök. Anmälningsavgiften till bostads-kön är 10 € och betalas kontant. Öppettiderna för besökare är mån - fre 10.00- 12.00.
Bostadsförmedlingen finns i anslutning till receptionen i Stadshuset vån I.

På senare år har det byggts många nya bostäder i Mariehamn men bostadskön innehåller alltjämt cirka 200 sökande. Vissa sökande har erlagt 10 euro för att stå flera år i kön. Hur aktuellt det faktiska önskemålet om att hyra en bostad i Mariehamn är då varierar säkert betydligt. Huruvida bostadsköns längd avspeglar det faktiska behovet av bostäder i Mariehamn är därför osäkert.

Om man antar att det tillkommer cirka 100 nya sökande per år i kön så är stadens avgiftsintäkter blott 1.000 euro per år i dagsläget. Om man införde en ålig avgift på t ex 30 euro så skulle intäkterna teoretisk sett öka till cirka 6.000 euro per år. Då fanns det också bättre utrymme att förbättra informationen och servicen till dem som söker bostad i Mariehamn. Informationen på Internet är t ex ytterst knapphändig idag och bör förbättras. Även central information om t ex regler för prioritering av bostadssökande i stadens bostadskö saknas.

Med hänvisning till det ovan anförda hemställer undertecknade om:

• att stadsstyrelsen i syfte att öka tillförlitligheten i köinformationen, att tillse att köavgiften bättre motsvarar stadens faktiska kostnad och för att förbättra informationen och servicen till bostadssökande inför en årlig avgift om cirka 30 euro för att stå i stadens bostadskö.

Mariehamn den 30 mars 2010

___________________________
Anthonio Salminen

Reklam för ett Näringslivs-seminarium

2010-03-25T23:02:00.004+02:00

Onsdagen den 31 mars kl. 19-21 arrangeras ett näringslivs-seminarium i hörsalen på Ålands lyceum. Huvudtemat är hur Åland kan skapa mer framgång och mer tillväxt i näringslivet. Kvällen inleds med att ÅSUB:s direktör Bjarne Lindström berättar om Ålands ekonomi och näringsliv (cirka 15 minuter). Därefter får panelen tillfälle att belysa hur Ålands ekonomi och näringsliv kan och bör utvecklas. Ordet leds av Johan Ehn som är ordförande i frisinnad samverkan rf. som står som arrangör.

Seminariet har fyra temaområden och är i huvudsak framåtblickande:

• Ålands styrkor, svagheter och lokala framgångsfaktorer
• Vad händer i omvärlden, vem och vad ska vi konkurrera med i framtiden?
• Vad kan politikerna göra bättre ute i kommunerna och i LR/lagtinget
• Vad kan ålänningarna göra för att öka välståndet på Åland?

I panelen medverkar:
- Björn Blomqvist, VD på Rederi Ab Eckerö
- Viveka Eriksson, Lantråd i Ålands landskapsregering
- Ester Miiros, Affärsutvecklare på Ålands Teknologicentrum
- Dan Mikkola, VD på Godby Shipping Ab
- Jan-Erik Rask, Kontorsdirektör på Nordea
- Peter Wiklöf, VD på Ålandsbanken Abp

Seminariet är öppet för allmänheten och har fritt inträde.

Välkomna!

Det är rimligt med en minimiavgift på dagis

2010-03-17T18:35:00.005+02:00

Jag tycker att det är positivt att flera i lagtinget talat för att ge åländska kommuner en möjlighet att uppbära en liten skälig minimiavgift i den nya lagen om barnomsorg. Som jag nämnde i ett par insändare för några veckor sedan så finns det flera sakliga argument som talar för att man borde tillåta en liten skälig minimiavgift. Åtminstone för att täcka den mat som serveras åt alla barn inom barnomsorgen.

Det finns tyvärr också ett par missförstånd som ibland används för att motarbeta ett införande av en minimiavgift på Åland och dom tänkte jag bemöta här. Det första missförståndet är att en minimiavgift skulle stå i strid med ett gammalt utlåtande från Finlands grundlagsutskott som säger att ”klientavgifterna får inte vara så höga att servicen blir helt ouppnåelig för dem som behöver den”. Så är inte fallet på Åland eftersom paragraf 6 i den åländska lagen om utkomststöd redan anger att tilläggsdelen i utkomststödet skall beräknas så att den täcker utgifter för barnomsorg för mindre bemedlade hushåll.

Det andra missförståndet som florerar säger att det inte ens vore någon vits med en minimiavgift på dagis eftersom det bara blir en rundgång med kommunala pengar. Om kommunerna tar minimiavgift med den ena handen så tvingas dom ge utkomststöd för barnomsorgsutgiften med den andra handen, hävdar vissa. Även detta är ett missförstånd. Eftersom de åländska lagstadgade bidragsnivåerna för barnbidrag, underhållsstöd, bostadsbidrag och hemvårdsstöd i regel överstiger normgränserna för utkomststöd så uppstår inte denna situation. Som framgår av tabellen här intill så överstiger summan av dessa fyra lagstadgade bidrag generellt sett normen för utkomststöd.

Min slutsats är att Ålands kommuner absolut borde ges rätten att ta ut en minimiavgift inom barnomsorgen.

Anthonio Salminen (fs)

Välkommet till Åland Fredrik Reinfeldt

2010-03-07T21:05:00.000+02:00

Nu på onsdag den 10 mars kommer Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt till Åland. Han är partiledare för de ”nya moderaterna” och förmodligen en av de viktigaste arkitekterna bakom det lyckade samarbetet mellan moderaterna, centerpartiet, folkpartiet och kristdemokraterna. Detta samarbete kallas Alliansen och sitter i Sveriges regering sedan hösten 2006.

För mig som frisinnad politiker på Åland är moderaterna och särskilt Fredrik Reinfeldt en stor förebild. Det som imponerar extra mycket på mig är budskapet att ”Moderaterna är vår tids arbetarparti”. När man följer den svenska politiken via TV så ser man tydligt att det finns en röd tråd i allt som Alliansregeringen gör och det är att det alltid ska löna sig bättre att arbeta än att försörjas genom olika former av bidrag. Den här jobbpolitiken blir extra tydligt när man jämför med den bidrags- och skattehöjarpolitik som socialdemokraterna i Sverige så ofta verkar plädera för.

När man läser på moderaternas hemsida så hittar man mycket klok politik. Där står bland annat att ”Vår jobbpolitik vilar på tre ben; det ska löna sig bättre att arbeta, fler ska våga anställa och fler företag ska vilja starta, stanna och växa i Sverige.” Det här tycker jag att kunde vara ett fint måtto även för vår landskapsregering på Åland. Välkommet till Åland Fredrik Reinfeldt.

Anthonio Salminen (fs)

Slutreplik till Lagerberg

2010-03-02T22:30:00.000+02:00

Jag känner att det nu är dags att avsluta debatten med Henrik Lagerberg och tackar för att han hjälpt till att debattera några principiellt viktiga frågor i Ålands nya barnomsorgslag. Vidare tror jag att läsarna nu, på basen av våra insändare, ganska lätt kan avgöra vem av oss två som förespråkar en arbetslinje.

Anthonio Salminen (fs).

Arbetslinjen står mot bidragslinjen

2010-03-01T08:11:00.002+02:00

I måndagens tidning ställer socialdemokraten Henrik Lagerberg ett antal frågor till mig om mina synpunkter på landskapsregeringens förslag till ny barnomsorgslag för Åland. Det första som jag kan konstatera är att om alla hade den tråkiga synen på vår självstyrelse som Lagerberg har - att allt alltid ska vara som i Finland. Ja, då är det över huvudtaget ingen vits med Ålands självstyrelse. Min syn är däremot att vår självstyrelse är bra och att den ska användas till att förbättra levnadsförutsättningarna för oss ålänningar.

Med att förbättra menar jag till exempel att ålänningarna ska få goda förutsättningar att bli ännu lite rikare. Det blir ålänningarna inte genom att åländska politiker höjer bidragen, som Lagerberg verkar tro, utan genom att vi arbetar och förtjänar mer pengar. De samhällsystem som vi bygger upp via egna lagar på Åland ska helst vara lite smartare och lite mer sporrade till arbetet än i Finland. Detta är ett viktigt politiskt vägval som kommer att påverka både vår ekonomi och vår välfärd på lång sikt. Jag kallar detta för arbetslinjen och den tror jag på. Det som Lagerberg förespråkar är tyvärr motsatsen, den kallar jag för bidragslinjen eller gratislinjen.

När det gäller sakfrågan om dagisavgifterna så anser jag att alla pengar ska vara lika mycket värda. Oberoende av om en familj fått in ett par tusen i bidrag på bankkontot eller fått ett par tusen i lön på kontot så har familjen de facto två tusen på banken och har lika god möjlighet att betala 50 euro i dagisavgift.

När det gäller minimiavgiften på dagis så har vi faktiskt både lång och god erfarenhet av detta på Åland. I Mariehamn var det till exempel ett 50-tal familjer som betalade en liten skälig minimiavgift i början av 2000-talet när jag satt i socialnämnden. Om jag minns rätt så var det hela 15 av 16 kommuner på Åland som tog ut en liten skälig minimiavgift då. Vad jag minns så tycke dom flesta inblandade att det var vettigt då. Många sade till exempel att det var bra att alla betalade något för om det var helt gratis så kanske någon glömde bort att säga upp sin barnomsorgsplats när den inte längre behövdes. Många resonerade också att det var skäligt att alla betalade lite på dagis. Åtminstone för maten som ju annars kostar omkring en hundralapp om man har barnet hemma och själv står för maten. På dagis serveras morgonmål, lunch och eftermiddagsmål till alla barn. Risken för att en familj bokar upp en heltidsplats på dagis, fastän den egentligen skulle klara sig bra med en halvtidsplats, minskar också med en minimiavgift.

Anthonio Salminen (fs).

Systemen bör uppmuntra till egen försörjning

2010-02-25T13:05:00.002+02:00

Den tabell Lagerberg hänvisar till (sida 42) redovisar familjer som primärt är fattiga för att de inte arbetar, de saknar löneinkomster. Därför har ju socialskyddssystemen byggts upp så att åtminstone utsatta familjer och särskild de som har barn ska kunna leva skäligt. Men när bidragen är fördelade har även dessa familjer pengar ibland t.o.m. mer än de som arbetar. För att behandla människor lika och uppmuntra till egen försörjning bör systemen vara neutrala i förhållande till vilken typ av pengar en familj har. I annat fall kan det leda till att det lönar sig bättre att inte arbeta. I längden har inget samhälle råd med det.

På sida 77 i den ÅSUB-rapport (2007:5) som Lagerberg hänvisar till finns även följande citat som härrör från djupintervjuer med socialarbetare på Åland. ”Socialskyddssystemet i sin nuvarande form motiverar inte klienten att ta tillfälliga jobb och vikariat som skulle kunna fungera som en sluss in i arbetslivet, säger en av våra informanter. En del klienter finner att det är mer fördelaktigt att gå hemma sysslolös än att försöka arbeta som inhoppare eller ta ett deltidsarbete.” Den här problematiken borde vi politiker också våga ta tag i.

Anthonio Salminen (fs)

Så här räknas bidragen ut

2010-02-24T20:12:00.002+02:00

En läsare med fyra barn har bett mig förklara bakgrunden till de belopp över bidrag som jag publicerade i en insändare i tisdags 23/2. Alla de belopp som jag redovisade i tabellen är lagstadgade och gäller för en ensamförsörjare så i fallet med fyra barn så är det raden för familjestorleken 5 som gäller i tabellen. Då är summan av de fyra bidragen totalt 2.911 euro och består av 558 euro i underhållsbidrag, 852 euro i barnbidrag, 840 euro i bostadsbidrag och 660,47 euro i hemvårdsstöd. Se tabellen här intill.

När det gäller underhållsbidraget så är det lagstadgat och beloppet är minst 139,54 euro per månad och barn. Men fyra barn bli summan 4 x 139,54 eller totalt 558,16 euro per månad. Vanligtvis betalar en underhållsskyldig (oftast pappan) underhållsbidrag till den förälder (oftast mamman) som har vårdnaden om de gemensamma barnen efter en separation. Om pappan inte betalar underhållsbidrag så betalar FPA ut ett motsvarande belopp som då kallas underhållsstöd.

Barnbidraget är lagstadgat och beloppen är 110 euro för det första barnet, 143 för andra barnet, 185 för tredje barnet och 214 för det fjärde barnet. Tillsammans blir det 652 euro. Till ensamförsörjare betalas ett tillägg på barnbidraget om 50 euro per barn vilket blir 200 euro extra för fyra barn. Slutsumman blir då 852 euro per månad i barnbidrag.

Bostadsbidraget är också lagstadgat och beloppet 840 euro är uträknat med hjälp av FPA:s bostadsbidragskalkylator. I detta fall är bostadsbidraget 80 % av hyran för en lägenhet på 105 kvadratmeter i Mariehamn, byggd år 2000, med en hyra på 10 euro/kvm och där familjens inkomster består enbart av hemvårdsstöd (inga löneinkomster).

Även hemvårdstödet är lagstadgat. Det består av en grunddel på 388,51 euro och en tilläggsdel om 271,96 euro. Totalt bli det 660,47 euro.

Summa summarum blir det alltså 558,16 + 852 + 840 + 660,47 eller totalt 2.910,63 euro per månad i bidrag. I tabellen har jag avrundat det till 2.911 euro. I sammanhanget kan man även upplysa om att alla ovanstående bidrag är skattefria utom hemvårdsstödet. Om familjen inte arbetar alls och inte har andra beskattningsbara inkomster än hemvårdsstödet så blir skatten dock endast cirka 20 euro per månad. Det vill säga av de 2.911 som familjen får i bidrag så är hela 2.891 ren nettoinkomst.

Avsikten med min förra insändare var bland annat att påvisa hur orimligt det skulle bli om man sätter gränsen för gratis barnomsorg till 1.800 euro brutto för en fempersoners familj och samtidigt förbjuder kommunerna att beakta bidragsinkomster, som enligt ovan kan vara 2.911 euro eller hela 1.111 euro över gränsen utan att räknas alls. Alla pengar som man kan köpa mjölk och bröd för i butikerna borde räknas som riktiga pengar om man är seriös och faktiskt vill bedöma den verkliga betalningsförmågan. Om du jobbar och tjänar 2.911 euro så räknas de, men inte om du får samma summa i bidrag. Är det rimligt att det ska löna sig att inte arbeta?

Anthonio Salminen (fs)

Vart tog arbetslinjen vägen i nya barnomsorgslagen?

2010-02-22T12:50:00.004+02:00

Barnomsorg är generellt sett samhällsekonomiskt lönsamt. Den ger småbarnsföräldrar möjlighet att arbeta samtidigt som barn får en god omvårdnad. Lite förenklat kan man räkna så här. En dagisplats kostar 10.000 euro men ger i snitt en förälder möjlighet att arbeta ihop en lön på omkring 30.000 och då blir samhällsvinsten 20.000 euro. Ekonomin växer och välfärden ökar när politiken håller sig till arbetslinjen.

Just nu pågår arbetet med att införa en ny lag om barnomsorg på Åland. Jag tycker att den nya lagen i huvudsak är bra och uppskattar att ministern betonar arbetslinjen och kommunernas rätt att bestämma om detaljerna. Lagen förbättrar på flera sätt barnfamiljernas möjlighet att kombinera arbete och familjeliv. Men när det gäller frågan om avgifterna så tyvärr har både arbetslinjen och kommunernas rätt att sköta detaljerna delvis glömts bort.

Det är naturligtvis rimligt att det finns ett tak för hur stor en barnomsorgsavgift maximalt får vara, i lagen är maxavgiften satt till 230 euro per plats och månad. Det är också rimligt att det finns en chans för hushåll med små månadsinkomster att betala en lägre avgift. Däremot är det inte rimligt att kommunerna genom lagen tvingas ge helt gratis barnomsorg till familjer som inte arbetar och har stora bidragsinkomster. Enligt lagen så får kommunerna inte beakta 13 olika bidrag när dom bedömer betalningsförmågan. Hur ska en kommun få grepp om en familjs faktiska betalningsförmåga om inkomsterna i huvudsak består av just bidragsinkomster som inte får beaktas? Och om redan bidragsinkomsterna överstiger de inkomstgränser som slagits fast i lagen för total avgiftsfrihet hur logiskt är det då att bevilja total avgiftsfrihet? I detta sammanhang bör man också komma ihåg att § 6 i den åländska förordningen om utkomststöd redan är utformad så att den täcker fattiga familjers utgifter för barnomsorg.

Om summan av löne- och bidragsinkomsten väsentligt överstiger de inkomstgränser som slagits fast i lagen så borde familjen inte helt slippa undan dagisavgiften utan istället få betala åtminstone en liten skälig minimiavgift. En minimiavgift på 50 euro tycker jag att vore skäligt. Att ha ett barn hemma kostar också, åtminstone några euro om dagen eller cirka 100 euro per månad, i rena matkostnader. På dagis serveras alltid morgonmål, lunch och eftermiddagsmål, gratis åt alla barn.

Som sagt kostar en barnomsorgsplats snitt cirka 10 000 euro per år och i snitt betalar familjerna blott 13 % av detta i avgift. Skattebetalarna står allstå redan idag för hela 87 % av kostnaden eller ungefär 8.700 euro av den verkliga kostnaden. Jag tycker inte att vi borde belasta skattebetalarna med nya utgifter enbart för att ge gratis barnomsorg åt fler. En liten minimiavgift vore rimligt.

Jag tycker att kommunen åtminstone borde få beakta de fyra vanligaste lagstadgade bidragsinkomsterna när dom bedömer familjens betalningsförmåga för att fastställa barnomsorgsavgiften. Som framgår av tabellen här intill så kan summan av dessa fyra bidrag, för en ensamförsörjare, vara till och med väsentligt större än de maximala bruttomånadsinkomster som finns för total avgiftsfrihet i den nya lagen. Om en liten trepersoners familj har t ex 1900 euro i rena bidrag så kan de inte rimligen beviljas avgiftsfrihet på dagis för att bruttomånadsinkomsten understiger 1400 euro. Det vore ju helt orimligt men så står det faktiskt i det nya lagförslaget från landskapsregeringen. Om summan av bidragen och eventuell löneinkomst väsentligt överstiger inkomstgränserna så borde man åtminstone få betala en liten minimiavgift på omkring 50 euro. Om maxavgiften är 230 euro så borde minimiavgiften skäligen få vara åtminstone en fjärdedel av detta eller cirka 57,50 euro.

Om vi som i lagförslagets § 22 och § 23 börjar använda självstyrelsen till att förbättra familjernas möjlighet att inte arbeta och ha barnen gratis på dagis så undrar jag vart arbetslinjen tog vägen. I ett litet samhälle som Åland så är det extra viktigt att vi skapar system som gör det lönsamt att arbeta och göra rätt för sig. Inte tvärtom.

Anthonio Salminen (fs)

Så här kan svenskan räddas i Finland och på Åland

2010-02-17T22:18:00.002+02:00

Enligt § 17 i grundlagen är Finlands nationalspråk finska och svenska och det allmänna skall tillgodose landets finskspråkiga och svenskspråkiga befolknings kulturella och samhälleliga behov enligt lika grunder. När förvaltningen organiseras skall en indelning i sinsemellan förenliga områden eftersträvas så att den finsk- och svenskspråkiga befolkningens möjligheter att erhålla tjänster på det egna språket tillgodoses enligt lika grunder (§ 122).

När man som ålänning följer med situationen för de svenskspråkiga finlandssvenskarna i Finland så blir man både förvånad och bekymrad. Trots att det finns mycket starka garantier för svenskan som nationalspråk i Finland och även talas om att tillgodose behov och att erhålla tjänster på lika grunder i grundlagen så är verkligheten påfallande ojämlik. Kort sagt verkar Finland, trots de höga ambitionerna i grundlagen, bli mer och mer enspråkigt finskt och successivt blir också mer och mer av Finlands samhällsservice enbart på finska. Det svenska trängs undan, steg för steg.

På Åland är situationen helt annorlunda men vi påverkas naturligtvis också negativt av bristen på svenska i riket. Enligt grundlagens paragraf 120 har Åland självstyrelse, enligt vad som särskilt bestäms i självstyrelselagen. Enligt självstyrelselagen är Åland enspråkigt svenskt och har egen lagstiftningsbehörighet på många områden som exempelvis barnomsorg, utbildning, hälso- och sjukvård och äldreomsorg. Samhällsservicen på Åland fungerar utmärkt väl på svenska men inom några av de lagstiftningsområden som Åland inte har behörighet över idag så haltar det med servicen på svenska, även hos oss. Finskan spiller över till oss.

Som jag ser det så finns det en bra lösning som borde kunna tilltala alla tre parter. Finlandssvenskarnas situation med brist på svenska i Finland kan lösas genom att ta modell från Åland och regionvis införa ”egen behörighet” på vissa utvalda och viktiga samhällsområden. När makten hamnar nära medborgarna så kan servicen utformas på önskat sätt, även i mindre lokalsamhällen. Någon sorts ökat regionalt självstyre kunde alltså vara en bra modell för bägge parter när det mycket finska Finland inte längre klarar av att producera service på svenska åt finlandssvenskarna.

När det gäller Åland så kunde man bygga vidare på självstyrelsen med en ramlag som ger Åland möjlighet till ökad självstyrelse på de områden som Finland inte längre klarar av att sköta så att det fungerar för oss enspråkigt svenska ålänningar.

Jag tror att man genom att omfördela lite politisk makt i Finland kan få finländare, finlandssvenskar och ålänningar att trivas och samsas bättre i samma land.

Anthonio Salminen (fs)

Insändaren finns även i HBL

Söndagen den 16 oktober 2011 är det val

2010-02-05T23:08:00.003+02:00

Nästa år den tredje söndagen i oktober är det ordinarie lagtingsval och kommunalval på Åland. Jag tycker att det märks redan. Se till exempel vad Ålandstidningen skriver om fs här:
http://www.alandstidningen.ax/article.con?id=21041&iPage=1

Man måste nog vara extra noga med att påpeka att det är ordinarie val då för valfebern märks redan i tidningarna. Centern och liberalerna "glömmer" ganska ofta bort att dom sitter i samma regering. Regeringskris och nyval kan det ju bli när som helst ;-)

Alla kan bli en hjälte på webben

2010-02-04T07:30:00.000+02:00

Tack vare Internet så är det mycket lätt att bli en hjälte idag. Kolla in denna lilla filmsnutt, som är cirka 2 minuter lång, så förstår du.
Mvh Tony

Min åsikt om Fixar Malte och upprustningen av Bollhalla

2010-01-30T19:49:00.001+02:00

På senare tid har det hörts en del kritiska röster mot att en klar majoritet av fullmäktige i Mariehamn nyligen röstat igenom ett tillfälligt deltidsjobb som Fixar Malte och en upprustning av Bollhalla (hoppgrop och golv). Särskilt hård kritik har vissa riktats mot frisinnade politiker.

Eftersom jag är en de som 16 som röstade för Fixar Malte och en av de 18 som röstade för hoppgropen på Bollhalla så vill jag föra fram några egna resonemang om de kritiserade åtgärderna.

Gällande Fixar Malte så handlar det om att fullmäktige hösten 2009 sade ja till att ”Vid räddningsverket anställs en vaktmästare 60 % av heltid. En s.k. "Fixar Malte" anställs i arbetsavtalsförhållande från 01.03.2010-31.12.2010. Ökade kostnader 13.600.” Redan hösten 2008 var denna fråga till omröstning men då röstade jag och en majoritet av fullmäktige nej till förslaget. Naturligtvis vore det bäst om alla stadsbor som behöver denna typ av tjänst köpte den på den privata marknaden utan inblandning av oss politiker. Därför röstade jag nej hösten 2008. Min förhoppning var att det då snabbt skulle uppstå privata alternativ till en kommunal Fixar Malte.

Ett år senare, hösten 2009, så fanns det gamla och sjuka mariehamnare som hävdade att det inte gick att köpa de ”fixarmaltetjänster” som dom behövde. Då tyckte jag att det var rimligt att vi politiker hjälper dom genom att ordna en tillfälligt Fixar Malte på 60 % deltid på prov på räddningsverket under 10 månader år 2010. Jag tror personligen att stadens duktiga räddningsverk och förvaltning kommer att lösa detta på ett bra sätt så att den efterfrågade servicen kommer igång redan den första mars 2010. Hösten 2010 får vi politiker sedan utvärdera detta lilla försök och pröva om det ska fortsätta eller avslutas.

Gällande Bollhalla så handlar det om att fullmäktiga i november 2009 sade ja till att ”För Investeringen upprustning av Bollhalla för gymnastik (hoppgrop, golv) budgeteras 350.000 euro för år 2010 under Allmän teknisk verksamhet.” Naturligtvis kan man ifrågasätta om man alls ska bekosta fritidsintressen med skatt, särskilt om det gäller vuxnas fritidintressen. I detta fall så gäller det en satsning som framförallt främjar förutsättningarna för unga flickor och damer som tränar och tävlar i gymnastik.

Enligt min åsikt är det vettigt att samhället stöder ungdomars idrott eftersom det fostrar och utvecklar ungas hälsa, samarbets- och prestationsförmåga samt tävlingsinstinkt. De metoder och den laganda som man som ung lär sig för att prestera bra inom idrotten har man god nytta av senare i livet när man ska prestera bra inom utbildning, arbete och företagande.

På lilla Åland har vi hittills lyckats väl med konststycket att sjuka och gamla får den hjälp dom behöver samtidigt som unga friska människor ges förutsättningar att bli världsmästare. Låt oss fortsätta med det.

Anthonio Salminen (fs)

Fartgränsen 40 km/h är en dålig kompromiss

2010-01-23T13:09:00.002+02:00

En hastighetssänkning från 50 km/h till 40 km/h resulterar i realiteten
till en medelhastighetssänkning på någon enstaka km/h.
Hastighetsbestämmelserna respekteras mer om man har lite större skillnad
i hastighetsnivån, till exempel 50 km/h och 30 km/h och att den lägre
hastigheten finns där det finns starka vägande skäl för att ha en lägre
hastighet, till exempel nära daghem och skolor eller på särskilt
olycksdrabbade vägavsnitt.

På många gator i staden motiveras man ändå till att hålla 40 km/h på
grund av vägens utformning och av omgivningen. På andra gator, till
exempel utfarterna, finns inget skäl att ha en så låg hastighet som 40
km/h. De trafikanter som idag kör för fort kommer även i fortsättningen
att göra det. Man kommer inte åt det problemet genom att ta bort 50 km/h.

I tekniska nämndens beredning framgår att 40 km/h på vissa gator
tidigare kommit till genom kompromiss. Kompromisser om
hastighetsbestämmelser resulterar bara i en märklig situation för
trafikanterna. Nej, ta och ändra beslutet och ta bort 40 km/h i hela staden.

Petri Carlsson (fs)
Anthonio Salminen (fs)

Låt företag få köpa mark för sin egentliga näringsutövning

2010-01-20T07:52:00.000+02:00

En mycket viktig framtidsfråga för Åland är hur vi ska lyckas hålla åländsk jord i åländska händer. Så länge som vi håller fast vid den grundläggande principen i jordförvärvsreglerna, som säger att det krävs hembygdsrätt för att fritt få förvärva mark på Åland, och tillämpar reglerna på ett förnuftigt sätt, så tror jag att vi ålänningar har en bra och långsiktigt hållbar framtid på Åland.

Det största hotet mot vår exklusiva rätt att äga marken på Åland tror jag att är om vi börjar med en alltför slapp hantering av jordförvärvstillstånd till företag. Även här tror jag att vi behöver hålla fast vid den mycket grundläggande principen som säger att åländska företag ska få köpa mark ”för sin egentliga näringsutövning”. Detta är en mycket viktig princip.

Naturligtvis ska man inte få missbruka denna princip genom att börja bolagisera ett markägande enbart för att ge utomstående personer, som saknar hembygdsrätt, en möjlighet att via aktier få köpa ett markområde som de inte skulle få köpa som privatpersoner. Däremot är det jätteviktigt att åländska företag har rätt att köpa mark som behövs för den egentliga näringsutövningen.

Jag tror personligen att man kan hitta en bra balans mellan risken för missbruk och goda möjligheter till jordförvärv för företag genom att titta på förarbetena till nu gällande lag om jordförvärvsrätt.

Av förarbetena framgår att landskapsregeringen föreslog (FR 20/2001-2002) att näringsidkare skulle ha jordförvärvsrätt "för sin näringsutövning". Lagutskottet (bet.nr 15/2001-2002) föreslog att uttrycket skulle preciseras ytterligare till att avse näringsidkarens "egentliga" näringsutövning. Lagutskottet motiverade detta enligt följande: "Med detta vill utskottet understryka att jordförvärvsrätten skall avse sådana tomter som näringsidkaren behöver för sin produktion, administration, lagerhållning eller liknande som direkt ansluter sig till den verksamhet som framgår av näringsanmälan, bolagsavtal eller bolagsordning. Jordförvärvsrätt skall exempelvis inte anses föreligga för anskaffande av tomter för personalens rekreation eller liknande syften."

Anthonio Salminen (fs)

Låt oss som bor på Åland bestämma över Åland

2009-12-30T22:16:00.004+02:00

En viktig funktion i det fina systemet med hembygdsrätt är att det garanterar att det är vi som bor långsiktigt på Åland som bestämmer över Åland. Endast vi som har hembygdsrätt får ställa upp i lagtingsval och endast vi som har hembygdsrätt får rösta i lagtingsvalet.

Den som flyttar hit långsiktigt och bor här mer än fem år får hembygdsrätt och den som flyttar bort från Åland långsiktigt, mer än fem år, förlorar sin hembygdsrätt. Detta är mycket viktiga inslag i systemet med hembygdsrätt och behövs för att garantera att det är just vi som faktiskt bor här som får avgöra vilka personer som ska stifta våra åländska lagar och bestämma om vilka som ska ingå i vår landskapsregering.

Vissa röster hörs ibland för att man borde få hembygdsrätten på livstid eller att man åtminstone borde få behålla den för en mycket längre tid än fem år även om man flyttar bort. Med tanke på att Åland har en mycket stor in- och utflyttning så vore nog denna typ av förändring mycket olycklig för oss som bor här.

I senaste lagtingsval så var 19 418 ålänningar röstberättigade och cirka 68 % eller 13 166 av dessa personer röstade i lagtingsvalet. Om även alla de som flyttat bort från Åland haft kvar rösträtten i lagtingsvalet så hade vi ålänningar som faktiskt bor här förlorat mycket inflytande. Våra röster hade sannolikt spätts ut med flera tusen andra röster från personer som kanske inte bott här på 10, 20 eller 30 år.

Enbart under perioden 1987-2008 eller de senaste 22 åren så har 13 155 personer flyttat hit och 10 646 flyttat bort. Redan om vi leker med tanken att hälften av dem som flyttat bort de senaste 22 åren hade fått behålla sin hembygdsrätt på livstid så hade dessa drygt 5 000 personer haft ungefär lika stort inflytande i senaste lagtingsvalet som alla röstberättigade i Jomala, Saltvik och Hammarland tillsammans (2 654 + 1 302 + 1 025 = 4 981 röstberättigade). Jag tror inte att vi som faktiskt bor här på Åland vinner något på att låta andra utomstående bestämma över oss.

Den som bott utanför Åland så länge att den förlorat hembygdsrätten kan ju alltid flytta tillbaka hit om den verkligen vill delta i det demokratiska samhällsbygget på Åland. Har man en gång haft hembygdsrätt och flyttar tillbaka till Åland så får man ju den tillbaka på bara ett par månader. Välkommen till Åland!

Anthonio Salminen (fs)

God Jul och Gott Nytt År!

2009-12-23T18:52:00.005+02:00

God Jul och Gott Nytt År!

önskar Tony

Åland är fantastiskt och framtiden ser ljus ut

2009-11-18T23:56:00.002+02:00

I mitt veckobrev ska jag försöka belysa hur vi som har lyckan att bo på det fantasiska Åland kan se många ljusglimtar som kan lysa upp i det dystra höstmörkret och den globala finanskrisen.

I veckan kunde vi läsa att Ålands viktigaste företag Viking Line vunnit Finlands främsta kvalitetsutmärkelse. Att lilla Åland kan stoltsera med ett företag i klassen för ”storföretag och större affärsenheter” är imponerande men att vi dessutom tar hem ett förstapris som är ”ett erkännande för utomordentligt arbete avseende utvecklingen av verksamhetens kvalitet och konkurrenskraft” är strålande.

I början av året kunde vi läsa att ett av Ålands viktigaste företag Ålandsbanken köper Kaupthing Bank Sverige för 414 miljoner kronor och påbörjar en större etablering i Sverige. Detta tycker jag att är helt fantastiskt och jag tror att det på sikt får positiva effekter både på vår ekonomi och på det svenska språket på Åland.

För ganska precis ett år sedan vann det lilla åländska IT-företaget Quedro under Mobilgalan i Kista Science Tower utmärkelsen ”Årets mobila nyttotjänst” med motiveringen ”För en bostadstjänst som bjuder på många innovativa och användarvänliga lösningar, med personalisering, positionering, sms-funktioner och mycket mer.” Eftersom det är en ”gammal elev” som dessutom är en kollegas son som driver Quedro så känns detta extra kul. Jag börjar tro att IT-sektorn kan bli riktigt stor och framgångsrik på lilla Åland.

Att lilla Åland nu är, eller snart blir, det samhälle som har störst andel vindkraft i hela världen (ca 23 % idag ) är en enorm prestation och att affärerna för Ålands vindkraft ab går så bra att de toppar listan över snabbast växande företag på Åland känns lovande för en mer miljövänlig och ljus framtid. En grön ö i ett blått hav kan bli verklighet om vi vill, och kanske med guldkant.

Även i Ålands utbildningssektor finns det färska ljusglimtar. I oktober kunde vi läsa att Madeleine Ekblom på Ålands lyceum haft flest rätt på TekNaturs stora fysiktest och blivit korad till bäst i Svenskfinland på fysik och vunnit en resa till fysikernas mecka som ligger utanför Genève och heter CERN. Det visar att det finns studiemotiverade ungdomar och duktiga lärare i våra skolor.

För ett knappt år sedan så vanna tre killar från lusse, Simon Karlsson, Marcus Thörnroos och Henrik Storå, en skoltävling i EU-frågesporten EUROMITTA i Åbo. Det åländska laget vann hela den finländska tävlingen bland drygt 60 gymnasier och det var första gången som ett svenskspråkigt gymnasium vann frågesporten, som handlade om EU-kunskap. Läraren Anders Casén konstaterade efteråt att det är kul att vara lärare när killarna är så här duktiga. Priset var en resa till Bryssel, där eleverna fick bekanta sig med maktens korridorer i Europas centrum.

När vi har så här duktiga företag och ungdomar i bagaget så kan vi nog se mycket mer ljust på framtiden än vad vi åländska politiker gör överlag när vi till vardags svettas med att få alla offentliga budgeter att gå ihop.

Jag tänkte avsluta med ett lästips. Gå in på länken http://www.lyceum.ax/ugglan och se vad åländska ungdomar skriver om i webbtidningen Ugglan.

Tony Salminen (fs)

Beröm till andra politiker

2009-09-30T06:54:00.000+02:00

Jag vill ge centerns Runar Karlsson dagens finaste ros för hans insändare i onsdagens Ålandstidning den 30 september. I den försvarar han Ålands självstyrelse, hembygdsrätten, jordförvärvsrätten och näringsrätten på ett mycket tydligt och konkret sätt. Tack gör det.

I sammanhanget vill jag även passa på att berömma ordförande Gun Carlsson och de övriga medlemmarna i den parlamentariska kommitté som nyligen sett över hembygdsrätten, jordförvärvsrätten och näringsrätten. När man läser ert betänkande så känner man verkligen att ni arbetar för ålänningarnas rätt och bästa. Tack för det.

Anthonio Salminen (fs)

Ett års arbete är nu klart

2009-09-01T15:45:00.003+02:00

I måndags den 31 augusti så överlämnade landskapsrevisorerna sin berättelse för finansåret 2008 till Talmannen Roger Nordlund i Ålands lagting. Jag har varit ordförande för det här arbetet och det känns skönt att arbetet nu är klart . Det är även kul att se att media idag skriver en hel del om de ämnen som vi tagit upp i berättelsen. Senare i höst så kommer lagtinget att behandla berättelsen och landskapsregeringens svar med anledning av den. Här kan du ladda ner berättelsen.

Så här skriver Media:
Tidningen Åland
Tidningen Nya Åland
Ålands radio

Mvh Tony

I fredags gjorde vi en mini enkät i Badhusparken

2009-08-30T15:00:00.006+02:00

I fredags kväll 28/8 2009 anordnade Ålands politiska partier tillsammans en politisk diskussion i Badhusparken. Evenemanget kallades Palaver i Parken. Frisinnad samverkan (fs) gjorde en liten enkät som 51 av de cirka 100 deltagarna valde att svara på. Nedan finns en kort sammanfattning av resultatet. Resultatet är inte vetenskapligt belagt utan en enkel politisk pejling bland besökarna.

Att fs fick mest röster i enkäten beror förmodligen på att fs:arna var flitigast på att fylla i enkäten. Knappast har vi sprungit om libbarna i storlek, ännu ;-)

1.Vilket parti skulle du rösta på om det var val idag?
• Frisinnad samverkan fick 14 röster, liberalerna 12, centern 9 och Ålands framtid 9.

2. Vilken regering (med minst 15 mandat) vore bäst för Åland idag?
• De flesta ville att partierna c, fs och ob skulle ingå regeringen

3. Vad är Ålands största problem idag?
• De flesta svarade att ekonomin var Ålands största problem. Knarket kom på andra plats.

4. Hur många kommuner borde det finnas på Åland?
• De flesta svarade att Åland borde ha tre kommuner (staden, landsbygden och skärgården). Alternativet med 16 kommuner fick näst mest med röster.

5. Vad borde Åland spara in på i krisen?
• De flesta svarade at man skulle spara in på antalet anställda. Inbesparingar i skärgårdstrafiken fick näst mest röster.

6. Skatterna borde vara:
• Hela 27 stycken svarade att skatterna skulle vara ungefär som idag

7. Borde Åland ha egen beskattning?
• Hela 30 svarade att Åland borde ha egen beskattning, 13 svarade nej på frågan.

Sammanställt av Anthonio Salminen den 30/8 2009.

Det är bra om fler bygger hyresbostäder

2009-07-24T13:43:00.002+03:00

I torsdags var jag med i radion och pratade om bostadsbyggandet på Åland. Det är bra att det byggs mycket nya bostäder på Åland och nu när alla får tävla på samma villkor så tror jag att det finns en god chans att fler privata företag intresserar sig för byggandet av nya hyresbostäder. Så här sammanfattade radion inslaget.

Välfärden ökar när du kan välja

2009-07-07T11:53:00.000+03:00

Från och med den 1 augusti så kan barnfamiljer som bor i Mariehamn välja mellan dagis eller hemvårdsstöd för barn under fyra år. Många familjer kommer säkert att välja något av stadens fina daghem medan andra ser det nya hemvårdsstödet som en fin möjlighet som gör att barnet kan få vara hemma ett år till. Det bästa är att välfärden ökar när respektive familj kan välja det som passar bäst. För oss frisinnade är det viktigt att barnfamiljer ges möjlighet att välja den omsorg som passar bäst. Att vissa tycker att det är dåligt med mer valfrihet är tråkigt men det hindrar åtminstone inte mig från att fortsätta jobba för individens rätt att bestämma över sitt eget liv.

Anthonio Salminen (fs)

Mer valfrihet för dig

2009-07-05T02:14:00.004+03:00

Pappor i Mariehamn, vet ni om att hemvårdsstödet snart blir ännu bättre? Från den 1 augusti i år så kan barnet få vara hemma ett år till. Tack vare en frisinnad motion så har hemvårdsstödet förlängts så att det gäller för barn under 4 år i Mariehamn. Vi inom frisinnad samverkan jobbar för att skapa mer valfrihet för dig. Du kan läsa mer om det nya hemvårdsstödet på Mariehamns hemsida.

Anthonio Salminen (fs)

Se till helheter och tänk i flera logiska steg

2009-06-22T11:11:00.000+03:00

När man diskuterar ekonomisk politik så måste man se till helheter och tänka i flera logiska steg. Om helhetsbilden är att LR tappat 22 miljoner i minskad klumpsumma och Mariehamn riskerar att tappa 2 miljoner i minskad samfundsskatt så är inkomstbortfallet större hos LR än hos Mariehamn.

Om någon föreslår att Mariehamn skall få 2 miljoner mer så måste man fråga sig vem som skall få 2 miljoner mindre. Pengar ramlar som bekant inte ner från himlen i den takt som de förbrukas.

För både Mariehamns och Ålands del är det viktigt att den ekonomiska politiken baseras på en riktig helhetsbild och att åtgärderna är hållbara i flera logiska steg.

Anthonio Salminen (fs)

Åland bör föra en egen ekonomisk politik

2009-06-17T06:32:00.001+03:00

I Finland har man tagit fram en ”krislag” som tillfälligt ger finska kommuner en större andel av företagens skatter. Staten avstår alltså skatter till förmån för finska kommuner. Här på vårt självstyrda Åland är läget annorlunda. Hittills i år har den ekonomiska krisen främst drabbat landskapsregeringen genom att klumpsumman minskar med omkring 20 miljoner eftersom den i huvudsak beror på den ekonomiska situation som råder i riket. Ute i kommunerna på Åland är ekonomin ännu förhållandevis god. I Mariehamn, som vanligtvis erhåller ungefär 80 procent av Ålands ”kommunala bolagsskatter” är läget dock lite sämre. Enligt prognoserna kan Mariehamns ”kommunala bolagsskatter” komma att minska med 2-3 miljoner i år.

Sammantaget innebär detta att det inte är självklart att landskapet skall kopiera Finland och avstå pengar till Ålands kommuner. Med tanke på självstyrelsen och att Åland har en egen ekonomi så bör landskapet också föra en egen ekonomisk politik. I sammanhanget är det skäl att påminna om att det egentligen är Ålands duktiga företag som gör att det ekonomiska läget är bättre på Åland än i riket.

Anthonio Salminen (fs)

Britt slog åländskt rekord i EU-valet

2009-06-09T15:13:00.003+03:00

Britt Lundberg fick hela 9.573 röster i EU-valet. Hon kom inte in i Europaparlamentet men hon har nu slagit åländskt rekord i antalet personliga röster. Stort grattis!

Valdeltagandet på Åland var också rekordstort, hela 48,8 procent.

På söndag har vi en chans att förbättra EU

2009-06-04T08:20:00.001+03:00

Jag tror att energiska Britt Lundberg (c) kan göra mycket gott för att förbättra EU. Om hon väljs in och EU därefter blir lite mer som Åland och lite mer som Britt så gynnar det både oss ålänningar och resten av Europa.

Jag hoppas att vi blir många ålänningar som går och röstar nu på söndag den 7 juni. Då gör vi vad vi kan för att EU ska bli lite mer åländskt och lite bättre. Framtiden blir så ljus som vi gör den.

Anthonio Salminen (fs)

Framgångsrika företag är viktigare än klumpsumman

2009-06-02T23:45:00.001+03:00

I måndags var jag och lyssnade på den intressanta debatten om vem som i framtiden skall bestämma över ålänningarnas skatter. En av publikfrågorna var särskilt intressant. Varför är många ”vanliga ålänningar” rädda för eller åtminstone skeptiska till mer egen beskattning? Det verkar ibland som om de flesta åländska politiker är mer sugna på att byta bort klumpsumman mot egen beskattning än vanligt folk.

Jag tror att vanligt folk är ganska förnuftiga och resonerar så att man inte gärna byter bort ett system som visat sig fungera ganska bra under ganska lång tid. Dessutom kan det vara så att många tror att klumpsumman är viktigare än den egentligen är. Möjligen tror en del att klumpsumman är jätteviktig, kanske rent av att nästan alla ålänningar lever på den.

Faktum är att klumpsumman är ganska liten, relativt sett. På senare år har den varit knappt 200 miljoner per år och det motsvarar ungefär 20 procent av Ålands BNP. Ett annat faktum är att Ålands största och viktigaste företag, Viking Line, ensamt omsätter över 400 miljoner per år eller omkring dubbelt mer än en klumpsumma. Ett annat faktum är att företaget Viking Line har omkring 3000 anställda eller ungefär 50 procent fler än landskapsregeringen.

Sammantaget kan man nog konstatera att de flesta ålänningar egentligen lever på det som produceras i privata företag och att framgångsrika företag därför är viktigare än klumpsumman.

Anthonio Salminen (fs)

Vad ska EU ta av oss ålänningar härnäst?

2009-05-21T12:01:00.002+03:00

Tanken med EU är god, att länder ska samarbeta för att få bra lösningar på internationella problem som krig, organiserad brottslighet, miljöförstöring osv. Men EU gör inte alltid som den ursprungliga tanken var. Ibland gör EU misstag, som när dom exempelvis tog snuset och vårfågeljakten av oss ålänningar. Om ålänningarna fått bestämma så hade dessa misstag knappast skett. Kort sagt behöver EU bli lite mer som Åland.

Om många ålänningar går och röstar på söndag den 7 juni så gör vi vad vi kan för att EU ska bli lite mer åländskt och lite bättre. Framtiden blir så ljus som vi gör den.

Anthonio Salminen (fs)

Britt till Bryssel

2009-04-30T13:21:00.011+03:00

I EU-valet 2009 samarbetar vi frisinnade med (c) och (lib). Personligen tycker jag att Britt för fram sju viktiga valfrågor. Läs gärna mer i hennes valreklam.

Bild 1.

Bild 2

En liten filmsnutt (15 sekunder)

2009-04-29T15:00:00.006+03:00

Lite tankar om Ålands små kommuner

2009-04-25T10:50:00.003+03:00

Bakgrund
Åland har 16 kommuner. Systemet med många små kommuner är en viktig del av självstyrelsen, närdemokratin, decentraliseringen och småskaligheten på Åland. Vissa kommuner är dock kanske orimligt små för att på ett optimalt sätt kunna klara av vissa kommunala uppgifter. Som jag ser det så är kommunsammanslagningar primärt en fråga för Ålands små kommuner, och inte så angeläget för Mariehamn. Viss kommunal verksamhet kan säkert också skötas bra genom att flyttas till landskapsregeringen eller ett kommunalförbund med alla eller vissa kommuner.

För vem är kommunsammanslagningar bra?
Om Åland slås samman till en enda kommun så uppstår frågan om vems servicenivå som skall gälla. Skall alla få Mariehamns höga service så måste skatterna höjas för att betala merkostnaden. Om man inte höjer skatten utan fördelar kommunalskatterna så att alla får samma servicenivå så sänks den i Mariehamn. I bägge fall är Mariehamnarna förlorare. En effektivare verksamhet vinner dock alla innevånare på eftersom skatterna räcker till mer och/eller bättre service.

Skilj på finansiering och produktion av kommunal service
Självklart skall barnomsorgen, grundskolan och äldreomsorgen i huvudsak finansieras med våra gemensamma kommunala skatter. Däremot är det inte självklart att kommunen skall producera all denna service själv. Om ett företag exempelvis startar ett dagis i stadens centrum så kan alla kommuner köpa platser till sina egna kommunala innevånare därifrån. Då är produktionen i privat regi med finansieringen sker till cirka 90 procent solidariskt via skatt . Enskilda daghem* kan ses som en möjlighet för ”kommunalt samarbete” med en tredje part. Metoden kunde gärna utvidgas till flera områden.

*) Landskapsförordning (1997:12) om barnomsorg

10 §. Ersättningsandel
Ersättningsandel till enskilda daghem skall beräknas enligt följande:

1) Heltidsvård för barn över tre år, men under skolåldern.
Ersättningsandelen för ett barn över tre år, men under skolåldern beräknas till 90 procent av kommunens nettodriftskostnader för motsvarande verksamhet.

2) Heltidsvård för barn under tre år.
Ersättningsandelen för ett barn under tre år beräknas till 175 procent av ersättningsandelen för ett barn över tre år men under skolåldern.

3) Halvtidsvård.
Ersättningsandelen för ett barn i halvtidsvård beräknas till 60 procent av ersättningsandelen för motsvarande heltidsvård. Nettodriftskostnaden beräknas genom att daghemmets intäkter subtraheras från dess driftskostnader. Med driftskostnader avses följande kostnader: lön till personal, socialavgifter, pensioner, materialinköp, köp av övriga tjänster för den egna serviceproduktionen, hyror, interna utgifter, planmässiga avskrivningar på anläggningstillgångar samt kalkylerad ränta på anläggningstillgångar. Ersättningsandelen till enskilda daghem beräknas utgående från kommunens senast fastställda bokslut och skall justeras årligen.

Sammanställt av Anthonio Salminen den 19 april 2009

Fri vilja är bättre än tvång

2009-04-18T12:20:00.002+02:00

Jag tycker att det är bra att Mariehamns stad planerar fram ett nytt attraktivt bostadsområde för egnahemshus i Storgärdan, som ligger norr om Genvägen i Östernäs. Det är också bra att staden ger möjlighet för Mariehamns Energi att bygga fjärrvärme till området men det är inte bra att libbarna och sossarna i stadsstyrelsen röstar igenom ett avtal* som tvingar alla att ansluta sig till stadens kommunalägda fjärrvärmebolag. Att välja värmesystem till sitt eget hus borde vara en rättighet för husägaren, inte ett tvång från stadspolitikerna.

Anthonio Salminen (fs)

*) I första paragrafen i avtalet mellan staden och fjärrvärmebolaget står det tyvärr att samtliga bostadshus skall anslutas var för sig till ME:s fjärrvärmeledningsnät.

Mariehamn får snart Ålands bästa hemvårdsstöd

2009-03-31T23:04:00.004+02:00

I tisdags kväll 31/3 godkände stadsfullmäktige i Mariehamn mitt förslag om ett förbättrat hemvårdsstöd. Beslutet innebär att Mariehamn den 1 augusti 2009 utökar hemvårdsstödet till att gälla för barn under fyra år, sannolikt som första kommun i Finland. I övriga kommuner gäller hemvårdsstödet barn under 3 år. Som politiker ser jag fyra uppenbara fördelar:

• Det innebär mer valfrihet för barnfamiljerna
• Det ökar kommunens attraktionskraft
• Det lättar på trycket på daghemmen
• Det är kostnadseffektivt för kommunerna

Hälsningar Tony

PS.
Så här rappporterar Ålandstidningen, Nyan och radion om beslutet.
DS.

FS vill förbättra äldreomsorgen

2009-03-16T22:27:00.004+02:00

Fredagen den 13 mars presenterade vi vårt nya äldreomsorgsprogram för media på Åland. Bägge tidningar och radion var på plats och jag tycker att vår frisinnade politik fick ett gott mottagande i media. Vill du läsa vad media skrev om programmet så kan du klicka på länkarna: Tidningen Åland, Nya Åland och Ålands radion.

FS vill förbättra hemvårdsstödet

2009-03-10T23:53:00.001+02:00

I måndagens tidning (9/3) frågar signaturen ”5-barns morsan Lowa” i en insändare hur mycket Mariehamn sparat på att tre av hennes barn inte nyttjat dagis, dagmamma och fritidshem på ett år. För att kunna ge ett exakt svar på frågan så behöver man ha tillgång till lite mer information än vad som nämns i insändaren men i grova drag kan man säga att Mariehamn i detta fall sparar in en kostnad* på cirka 9.735 + 8.405 + 4.012 eller totalt 22.152 euro per år. Om de tre aktuella barnen i stället vårdats i hemmet via hemvårdsstöd (en grunddel, ett syskonförhöjning och ett partiellt stöd) så hade det kostat kommunen cirka 388,51 + 77,70 + 97,13 per månad eller totalt cirka 6.760 euro på ett år. I grova drag kan man alltså säga att kommunen sparar uppåt 15.392 euro per år på att betala hemvårdsstöd åt familjen i exemplet istället för att själv producera motsvarande barnomsorg.

Vi frisinnade tycker att dagens hemvårdstöd är ett värdefullt alternativ till kommunal barnomsorg och jobbar aktivt för att förbättra det så att fler barnfamiljer får möjlighet att nyttja det och så att privat barnomsorg på sikt skall börja värderas lika högt som kommunal barnomsorg. För oss är valfrihet en viktig del av välfärden.

Anthonio Salminen (fs)

*) enligt stadens budget 2009 och bokslut 2008

Ett veckobrev om IT-utveckling i skolan (v.13)

2009-03-07T13:22:00.005+02:00

I mitt veckobrev tänkte jag berätta lite om IT-utvecklingen i skolan under de senaste 15 åren. År 1994 började jag jobba som matte-, fysik och datalärare på Ålands lyceum. På den tiden hade lusse cirka 35 datorer. Nästan alla datorer (30 st) fanns inlåsta i en stor datasal och dit hade i princip endast dataläraren tillträde när han undervisade i Pascal-programmering och ordbehandling i WordPerfect 5.1 för DOS. Klasserna som undervisades i datalära var ofta på 25-30 elever, vilket ändå var mindre än den generella regeln som sade att man fick ha max 32 elever per klass.

I lärarnas enda arbetsrum (som av förklarliga skäl kallades myrstacken) fanns en enda dator och den användes ganska sporadiskt, oftast av mattelärare som gjorde prov. Kort sagt var datoranvändningen ganska begränsad trots att man hade det ganska väl förspänt med både utrustning och program.

Redan sommaren 1996 anskaffade Ålands då framsynta landskapsstyrelse fast Internetförbindelse till skolorna. I samma veva fick eleverna fritt tillträde till datasalen (den låstes upp) på raster och håltimmar och då ökade elevernas datoranvändning markant. Att förse ungdomar med datorer och Internet var ett mycket lyckat sätt att införa ”självstudier i datalära” hos elever.

Lärarnas begränsade kunskaper i IT var på denna tid en flaskhals för en mer utbredd och pedagogisk användningen av datorer i skolan. Redan tidigare hade man ordnat med några internkurser i datoranvändning och ordbehandling för lärare och personal men i och med införandet av Internet och e-post så blev lärarnas fortbildningsbehov akut. Eftersom lärarna var intresserade av e-post och surfning så lärde de sig detta ganska snabbt. Att ha datasalar och datalärare inom verksamhetens fastighet är en stor fördel när organisationen skall fortbildas i IT.

Jag skulle säga att lärarnas kunskaper inom IT tog riktig fart omkring år 1999 då alla lärare fick en egen bärbar skoldator så att de kunde öva och praktisera IT när de ville på egen hand (lyckade självstudier igen). Att de samtidigt erbjöds datakurser för att ta datakörkort var viktigt för att få till en lite mer systematisk kunskapsutveckling. Åland var också riktigt tidigt ute med att satsa på IT-handledare i skolorna och det har också betytt mycket för den goda IT-kunskapsnivå som vi byggt upp bland både lärare och studerande.

På senare år har IT-utvecklingen i skolan handlat ganska mycket om att förse klassrummen med mer IT-utrustning så att lärare och studerande har tillgång till goda IT-hjälpmedel på alla lektioner. Nästan alla klassrum har idag takmonterade dataprojektorer och bärbara datorer så att lärare och studerande exempelvis kan använda PowerPoint och webben under sina föreläsningar och redovisningar i klassen. Jag skulle säga att IT är ett fantastiskt hjälpmedel i skolan och att vi har det mycket väl förspänt med IT i de åländska skolorna idag.

Jag tycker man kan säga att IT har gått från att vara ett ämne i skolan till att bli en metod eller ett verktyg för inlärning ungefär lika viktigt som läsekonsten. För oss ålänningar som lever på en ö i havet tror jag att det är strategiskt rätt att satsa på IT.

Hälsningar Tony

PS.
Klicka på "play-knappen" i videon nedan om du vill se en kul filmsnutt som visar hur det kan gå till efter att skrivmaskiner byts ut mot datorer på ett kontor.
DS.

Det är progressiviteten som orsakar orättvisan

2008-11-26T23:35:00.002+02:00

I torsdagens Nya Åland skriver Harriet Tuominen förtjänstfullt om ett konkret exempel som belyser orättvisan med dagens progressiva beskattning. På grund av progressiviteten så stiger tyvärr skattesatsen med inkomsten. Man betalar exempelvis cirka 10 procent i skatt på årsinkomsten 15.000 men 20 procent i skatt på inkomsten 30.000 euro.

Detta betyder rent konkret att en familj med två låginkomsttagare med vardera 15.000 euro i årsinkomst tillsammans betalar totalt 3.000 euro i skatt samtidigt som en familj med en enda medelinkomsttagare som förtjänar 30.000 betalar 6.000 euro eller dubbelt mer i skatt trots att familjernas totala inkomster alltså är exakt densamma. Om skattesystemet istället var proportionerlig så skulle bägge familjer betala exakt lika mycket i skatt.

Med risk för att vara övertydlig, om den proportionerliga skatten exempelvis vore 15 procent så skulle bägge familjer betala exakt lika mycket i skatt eftersom 15 procent på 15.000 plus 15 procent på 15.000 är exakt lika mycket som 15 procent på 30.000 euro. Slutsatsen är alltså att politikerna borde avskaffa progressiviteten i beskattningen och istället inför en proportionell beskattning (en fast skatteprocent) så att rättvisan ökar.

Anthonio Salminen (fs)

En insändare för Ålands självstyrelse och svenskan (del 1)

2008-11-21T15:00:00.001+02:00

Det är beklagligt att Ålands handelskammare och Tidningen Åland sedan en tid tillbaka bedriver en sorglig kampanj mot näringsrätten och jordförvärvsreglerna. Med tanke på att dessa åländska specialregler är mycket viktiga beståndsdelar i Ålands självstyrelse och helt nödvändiga i en helhet av åländska instrument som behövs för att långsiktigt kunna bevara ålänningarnas svenska språk och kultur så känns detta motarbetande av självstyrelsen väldigt tråkigt. Jag kan inte tro att det finns åländska krafter som med vett och vilja bekämpar självstyrelsen och ålänningarna inifrån så jag utgå ifrån att kampanjen beror på någon sorts okunskap eller åtminstone brist på förståelse för hur reglerna egentligen är kopplade till bevarandet av vårt språk och kultur.

Jag skall därför kort försöka förklara hur jag anser att reglerna är kopplade till bevarandet av vårt språk och kultur. Det första som man måste konstatera är att språket och kulturen inte sitter i träden, stenarna och bergen på Åland utan i oss personer som bor långsiktigt på Åland. För att kunna upprätthålla och bevara vårt svenska språk och kultur så är det alltså helt nödvändigt att Åland befolkas av en svenskspråkig fast bosatt befolkning. Det är, som de flesta redan förstår, ingen slump att just kunskaper i svenska och krav på fast bosättning är två viktiga krav för att få hembygdsrätt.

I korthet kan man säga att syftet med jordförvärvsreglerna är ”att hålla åländsk jord i åländska händer” och att tanken bakom näringsrätten är ”att näringsutövnigen på Åland skall handhas av lokalbefolkningen”. Man behöver knappast vara en kärnfysiker för att förstå att det gagnar bevarandet av ålänningarnas svenska språk och kultur att jorden på Åland ägas av just svenskspråkiga lokalt bosatta ålänningar och att det av samma skäl är väldigt viktigt att företagen på Åland drivs av just svenskspråkiga lokalt bosatta ålänningar.

Man kan även se ålänningarnas exklusiva rätt till markägandet på Åland som en praktisk förutsättning för att vi alls skall kunna bo och leva på Åland och på samma sätt kan man se näringsrätten som en exklusiv och praktisk rätt och möjlighet för lokalbefolkningen att kunna försörja sig lokalt på Åland.

Också med tanke på att Åland tillhör och utgör blott en halv procent av Finlands befolkning och att nästan alla ålänningar talar svenska och nästan alla i Finland talar finska så är dessa specialregler utomordentligt viktiga skydd mot den typ av förfinskning som i värsta fall kunde uppstå genom ett stort markägande och en omfattande näringsutövning av finskspråkiga personer som inte är bosatta på Åland. För att kunna förstå självstyrelsen, hembygdsrätten, näringsrätten och jordförvärvsreglerna så måste man ha en förmåga att tänka långsiktigt och i flera logiska steg.

Anthonio Salminen (fs)