torsdag 25 september 2008

Valfrihet är bästa lösningen

Jag såg att lagtinget debatterat den viktiga frågan om barnomsorgen på Åland. Det som verkade väcka mest diskussion var hur mycket valfrihet som skall få finnas inom barnomsorgen och hur den påverkar föräldrarnas arbetslust och jämställdhet.

Eftersom folk i grunden har så olika uppfattning om huruvida barnet har det bättre på dagis eller hemma så är nog mer valfrihet ofrånkomligen den bästa lösningen. Då kan ju den som vill ha barnen på dagis väja det och den som vill ha barnet hemma välja det, om politikerna tillåter båda möjligheter.

När det gäller sossarnas och liberalernas rädsla för att mer valfrihet skulle bli en ”kvinnofälla” så borde de tänka på att dagens moderna kvinnor är välutbildade och kapabla människor som nog klarar av både svårare och mer komplexa frågor än detta. Lita på kvinnorna (och männen) så skall ni nog få se att det går bra.

När det gäller frågan om hur systemen påverkar föräldrars lust att arbeta så borde man först av allt konstatera att varken hemvårdsstödet eller barnomsorgspengen kräver att barnets förälder slutar arbeta och själv vårdar barnet i hemmet. För att få stödet eller pengen så räcker det att barnet inte nyttjar kommunal barnomsorg.

En sak som däremot påverkar hur lönsamt det är att arbeta är att den föreslagna barnomsorgspengen utgår lika för alla oberoende av inkomst. Inom dagens hemvårdsstöd finns det däremot en inkomstgraderad tilläggsdel som är maximalt 272 euro och sedan minskar med 15 procent av det som familjens inkomst överstiger 776 euro. I praktiken kan man säga att inkomstgraderingen av tilläggsdelen i dagens hemvårdsstöd gör det 15 euro olönsammare att arbeta för varje ny 100 lapp som familjen förtjänar. Om familjens inkomst överstiger 2.589 euro per månad så blir familjen helt utan tilläggsdel. Den som månar om att det skall vara lönsamt att arbeta borde hjälpa till att göra om hemvårdsstödet till en barnomsorgspeng.


Anthonio Salminen (fs)

lördag 20 september 2008

Finansministern vill lindra skatten på arbete

Finlands finansminister Jyrki Katainen (saml) har nyligen tillsatt en arbetsgrupp för att se över den framtida beskattningen i Finland. Arbetsgruppen kommer bland annat att överväga strukturreformer i beskattningen, hur beskattningen kunde vara mer sporrande och ställa skattesystemet i relation till den internationella konkurrenskraften. Ministern själv säger att en lindring av inkomstskatten skulle öka löntagarnas köpkraft och hämma en osund lönekonkurrens. Måttliga lönelyft i kombination med sänkt skatt på arbete skulle då trygga en ökad köpkraft, enligt den finska ministern.

För oss borgerligt sinnade ålänningar låter detta säkert som ljuv musik. Vi behöver dock inte sitta still i båten och bara vänta på vad rikspolitikerna hittar på åt oss. Vi bestämmer ju själva över kommunalskatterna på Åland och dom kan ju användas kreativt, om viljan finns. Varför inte stimulera produktionen på Åland genom att fördubbla Ålandsavdraget från 5 procent till 10 procent nästa år? Tack vare självstyrelsen har vi ju goda möjligheter att föra en egen åländsk politik. Det vore också kul att någon gång få veta vad vår egen finansminister Mats Perämaa (lib) har för tankar om den framtida beskattningen på vårt självstyrda Åland.

Anthonio Salminen (fs)

Vanliga män begår inte våldsbrott

I lördagens Nya Åland (20/9-2008) skriver Karin Erlandsson att ”det är högst vanliga män som begår våldsbrott”. Med tanke på att storleksordningen 99 procent av alla män aldrig begår något våldsbrott så är hennes påstående felaktigt. Om man betänker att gruppen män som inte begår våldsbrott är mångdubbelt större än den ytterst lilla grupp som faktiskt begår våldsbrotten så måste slutsatsen naturligtvis vara den motsatta, att vanliga män inte begår våldsbrott.

Särskilt med tanke på alla de män (poliser, åklagare, lärare, föräldrar osv.) som dagligen arbetar hårt för att bekämpa förekomsten av våldsbrott i samhället så är det olyckligt att informationen om män som grupp ibland vinklas och svartmålas på sätt som påminner om manshat. Inte heller brottsoffren och allmänheten är betjänta av oriktig information.

Anthonio Salminen (fs)

onsdag 10 september 2008

Lägre skatt är rättvist

För att förstå rättvisan i de statliga inkomstskattesänkningar som Finlands borgerliga regering föreslår för nästa år så måste man se till både utgångsläget och helheten i skattesystemet. Om man exempelvis vet om att den som idag förtjänar 4.000 i månaden betalar 15 gånger mer i skatt än den som förtjänar 1.000 euro per månad så klarnar kanske utgångsläget lite. Om man vet om att den första betalar 12.000 euro mer per år i inkomstskatt än den andra så är det kanske rimligt att skattebördan lättar med någon hundring mer för den som bär den större skattebördan. I tabellen här intill finns exempel på vad en icke kyrkskriven mariehamnare betalar i stats- och kommulanskatt enligt skattestyrelsen skattekalkylator som finns tillgänglig på internetadressen http://www.skatt.fi.

Anthonio Salminen (fs)


tisdag 2 september 2008

Snart får du behålla mer av din lön

Det är inte ofta man får anledning att berömma rikspolitiken i Finland men när det gäller skattepolitiken så går utvecklingen glädjande nog åt rätt håll. Allt sedan slutet av 1990-talet har den statliga inkomstskatten lindrats, steg för steg. Nästa år föreslår Finlands borgerliga regering att vi som arbetar skall får behålla ungefär 870 miljoner mer av vår bruttolön. För en låginkomsttagare beräknas det innebära cirka 204 euro mer i plånboken på ett år, för en medelinkomsttagare 312 euro och för en höginkomsttagare 744 euro. Men tanke på att Finlands skattetryck ännu är förhållandevis högt och progressivt så är denna typ av skattesänkningar en bra åtgärd. När det görs lönsammare att arbeta så sporras fler att producera mer och då ökar välståndet både för individen och samhället. Detta gynnar i förlängningen alla.

Till sist en liten hälsning till socialdemokraten Henrik Lagerberg som är missnöjd med utfallet för dem som arbetar lite och har de allra lägsta inkomsterna. Den som idag förtjänar mindre än 12.600 brutto per år betalar ingen statlig inkomstskatt alls och kan följaktligen inte heller få någon sänkning av sin nuvarande statliga inkomstskatt.

Anthonio Salminen (fs)