God Jul
&
Gott Nytt År
fredag 23 december 2011
tisdag 13 december 2011
Mitt resultat i valmaskinen för Finlands presidentval
Jag testade just valmaskinen för Finlands presidentval och mina svar stämmer tydligen bäst med samlingspartisten Sauli Niinistö. Mina svar skilde sig mest från vänsterförbundets partiordförande Paavo Arhinmäki så någon sorts ideologisk tillförlitlighet finns det i valmaskinens resultat. Här är länken till valmaskin: http://www.alandstidningen.ax/presidentvalet.con
Här visas resultatet i fallande ordning. Träffprocenten anger hur bra dina svar överensstämmer med kandidatens. Plats, Kandidatens namn och Träffprocent.
Resultat från valtestet:
1. Niinistö, Sauli - 77,34%
2. Soini, Timo - 75,00%
3. Essayah, Sari - 71,88%
4. Väyrynen, Paavo - 68,75%
5. Lipponen, Paavo - 66,41%
6. Biaudet, Eva - 64,06%
7. Haavisto, Pekka - 63,28%
8. Arhinmäki, Paavo - 58,59%
Här visas resultatet i fallande ordning. Träffprocenten anger hur bra dina svar överensstämmer med kandidatens. Plats, Kandidatens namn och Träffprocent.
Resultat från valtestet:
1. Niinistö, Sauli - 77,34%
2. Soini, Timo - 75,00%
3. Essayah, Sari - 71,88%
4. Väyrynen, Paavo - 68,75%
5. Lipponen, Paavo - 66,41%
6. Biaudet, Eva - 64,06%
7. Haavisto, Pekka - 63,28%
8. Arhinmäki, Paavo - 58,59%
måndag 12 december 2011
Tonys veckobrev om personaltäthet inom äldreomsorgen (v48-2011)
I höstens budgetdebatt i Mariehamn så var personaltätheten på Trobergshemmet en stridsfråga. Personaltäthet är alltid en viktig avvägning mellan vårdtyngd, kostnader och service. Socialdemokraterna röstade för 0,83 personal per klient medan vi övriga höll på goda 0,80. Mitt intryck är att vi har en bra äldreomsorg i Mariehamn, mycket tack vare en mycket god personaltäthet, med 8 vårdare per 10 klienter.
För att få en uppfattning om hur vi ligger till med personaltätheten i Mariehamn och på resten av Åland så kan vi jämföra med Finland. I måndagens Nya Åland 21/11 fanns en nyhetsartikel av Annika Orre med intressanta siffror från 1.200 åldrings- och servicehem. Lika många privata och offentliga.
Där framkom för det första att privata inrättningar överlag är bättre än offentliga. Två exempel, sex av sju enheter som uppfyllde kvalitetskraven på ett berömvärt sätt var privata och hela 63 av de 70 sämsta enheterna var offentliga.
När det gäller personaltätheten så var det endast 15 % av de offentliga och bara 32 % av de privata som uppfyllde nivån god personaltäthet på 0,7 personal/klient. På Trobergshemmet har vi 0,80 och därmed ligger vi alltså bland de bästa i hela Finland. Ingenstans i stadens beredning inför budgetdebatten framkom huruvida nivån 0,80 är hög eller låg jämfört med motsvarande inrättningar på annat håll. I nyhetsartikeln framkommer tråkigt nog att hela 64 % av alla inrättningar i Finland ligger under 0,5 vårdare per klient.
Vi som har 0,8 har 60 % högre personaltäthet än de som har 0,5. Jag hoppas att vi kan fortsätta att hålla en hög personaltäthet inom äldreomsorgen på Åland. Det som krävs är ekonomisk tillväxt, för när våra företag går bra och Ålands folk jobbar och tjänar bra med pengar så skapas det nya resurser till välfärd och välstånd.
Bästa moderata hälsningar från Tony
________________________________________________________
Privata inrättningar bättre än offentliga (nyhetsartikel av Annika Orre på Nya Åland 21/11 2011 )
Både riksdagens justitieombudsman och övervakningsmyndigheten Valvira har på sistone kartlagt riskerna inom institutionsvården för äldre i Finland.
1.500 åldringshem och servicehem med vård dygnet runt fick frågeformuläret. Drygt 1.200
enheter svarade, lika många privata som offentliga.
Bara 149 enheter uppfyllde den lägsta nivåns kvalitetskriterier. Sju enheter, av vilka endast en var offentlig, uppfyllde kvalitetskriterierna på ett berömligt sätt. 70 enheter, av vilka 63 var offentliga, fick de sämsta resultaten.
De privata enheterna var alltså kvalitativt bättre är de offentliga utgående från alla kriterier som ställdes.
När det gäller personaltätheten håller 15 procent av de offentliga och 32 procent av de privata enheterna en god nivå, det vill säga 0,7 vårdare per klient. Så många som 64 procent når inte upp till den lägsta kravnivån på 0,5 vårdare per klient. I de här enheterna uppfyller personalen inte utbildningskraven.
I 734 enheter gick det för lång tid mellan dagens sista och första måltider, elva timmar eller mera. Trångboddheten var också påtaglig – kravet på att fl erpersonersrum får fi nnas för högst 10 procent av de boende uppfylldes inte i mer än hälften av de offentliga och två tredjedelar av
(ao)
För att få en uppfattning om hur vi ligger till med personaltätheten i Mariehamn och på resten av Åland så kan vi jämföra med Finland. I måndagens Nya Åland 21/11 fanns en nyhetsartikel av Annika Orre med intressanta siffror från 1.200 åldrings- och servicehem. Lika många privata och offentliga.
Där framkom för det första att privata inrättningar överlag är bättre än offentliga. Två exempel, sex av sju enheter som uppfyllde kvalitetskraven på ett berömvärt sätt var privata och hela 63 av de 70 sämsta enheterna var offentliga.
När det gäller personaltätheten så var det endast 15 % av de offentliga och bara 32 % av de privata som uppfyllde nivån god personaltäthet på 0,7 personal/klient. På Trobergshemmet har vi 0,80 och därmed ligger vi alltså bland de bästa i hela Finland. Ingenstans i stadens beredning inför budgetdebatten framkom huruvida nivån 0,80 är hög eller låg jämfört med motsvarande inrättningar på annat håll. I nyhetsartikeln framkommer tråkigt nog att hela 64 % av alla inrättningar i Finland ligger under 0,5 vårdare per klient.
Vi som har 0,8 har 60 % högre personaltäthet än de som har 0,5. Jag hoppas att vi kan fortsätta att hålla en hög personaltäthet inom äldreomsorgen på Åland. Det som krävs är ekonomisk tillväxt, för när våra företag går bra och Ålands folk jobbar och tjänar bra med pengar så skapas det nya resurser till välfärd och välstånd.
Bästa moderata hälsningar från Tony
________________________________________________________
Privata inrättningar bättre än offentliga (nyhetsartikel av Annika Orre på Nya Åland 21/11 2011 )
Både riksdagens justitieombudsman och övervakningsmyndigheten Valvira har på sistone kartlagt riskerna inom institutionsvården för äldre i Finland.
1.500 åldringshem och servicehem med vård dygnet runt fick frågeformuläret. Drygt 1.200
enheter svarade, lika många privata som offentliga.
Bara 149 enheter uppfyllde den lägsta nivåns kvalitetskriterier. Sju enheter, av vilka endast en var offentlig, uppfyllde kvalitetskriterierna på ett berömligt sätt. 70 enheter, av vilka 63 var offentliga, fick de sämsta resultaten.
De privata enheterna var alltså kvalitativt bättre är de offentliga utgående från alla kriterier som ställdes.
När det gäller personaltätheten håller 15 procent av de offentliga och 32 procent av de privata enheterna en god nivå, det vill säga 0,7 vårdare per klient. Så många som 64 procent når inte upp till den lägsta kravnivån på 0,5 vårdare per klient. I de här enheterna uppfyller personalen inte utbildningskraven.
I 734 enheter gick det för lång tid mellan dagens sista och första måltider, elva timmar eller mera. Trångboddheten var också påtaglig – kravet på att fl erpersonersrum får fi nnas för högst 10 procent av de boende uppfylldes inte i mer än hälften av de offentliga och två tredjedelar av
(ao)
söndag 23 oktober 2011
Tack för alla röster!
Moderaterna gjorde ett strålande val. Vi fick 577 fler röster eller 47 % mer röster i årets lagtingsval jämfört med valet 2007. Tack!
Själv fick jag 28 röster i lagtingsvalet och 41 i kommunalvalet. Det är ungefär samma som i valet 2007. Då fick jag 28 respektive 45 röster. Ett stort tack till alla mina väljare!
Nu ska vi moderater tillsammans arbeta för att Ålands landskapspolitik och att stadens kommunpolitik blir så bra som möjligt. Vi har mycket goda chanser till det för nu är vi fler och då får vi mer gehör för våra åsikter.
Hälsningar Tony
Själv fick jag 28 röster i lagtingsvalet och 41 i kommunalvalet. Det är ungefär samma som i valet 2007. Då fick jag 28 respektive 45 röster. Ett stort tack till alla mina väljare!
Nu ska vi moderater tillsammans arbeta för att Ålands landskapspolitik och att stadens kommunpolitik blir så bra som möjligt. Vi har mycket goda chanser till det för nu är vi fler och då får vi mer gehör för våra åsikter.
Hälsningar Tony
onsdag 5 oktober 2011
Det behövs bättre självförtroende för att vara mer självstyrd
I går var jag på en partiledardebatt om Ålands självstyrelse. Det var intressant. En sak som slog mig då och som blir mer klart om man funderar lite på saken är att man måste ha gott självförtroende för att kunna vara självstyrd. Vill man ha mer självstyrelse så måste man först skaffa sig ett bättre självförtroende.
Jag tycker att åländska politiker gott kunde sträcka lite på ryggen. Som jag ser det är Åland ett litet och blomstrande paradis. Vi har nästan världens lägsta arbetslöshet och världens högsta sysselsättningsgrad bland kvinnor. Vi har ett högt BNP/capita jämfört med t ex. Finland, norden och EU. Vi är rysligt företagsamma. Var 12:e ålänning har ett eget företag, 2.300 företag på 28.000 personer är mycket, och våra största företag har sin största marknad utanför Åland.
Vår offentliga service håller toppklass. Daghemmen är bra, skolorna har små klasser och äldreomsorgen är rikligt utbyggd. Om inte Finlands offentliga ekonomi rasat ihop på senare år och dragit ner klumpsumman i fallet så hade vi fortfarande haft en god offentlig ekonomi på Åland. Med egen beskattning så hade vi förmodligen levat gott, åtminstone bättre än på en liten och osäker klumpsumma. Men som sagt, det behövs mer självförtroende för att kunna vara mer självstyrd. Här finns en kort film där jag talar för att vi måste börja tro på oss själva och arbeta tillsammans.
Hälsningar Tony
Jag tycker att åländska politiker gott kunde sträcka lite på ryggen. Som jag ser det är Åland ett litet och blomstrande paradis. Vi har nästan världens lägsta arbetslöshet och världens högsta sysselsättningsgrad bland kvinnor. Vi har ett högt BNP/capita jämfört med t ex. Finland, norden och EU. Vi är rysligt företagsamma. Var 12:e ålänning har ett eget företag, 2.300 företag på 28.000 personer är mycket, och våra största företag har sin största marknad utanför Åland.
Vår offentliga service håller toppklass. Daghemmen är bra, skolorna har små klasser och äldreomsorgen är rikligt utbyggd. Om inte Finlands offentliga ekonomi rasat ihop på senare år och dragit ner klumpsumman i fallet så hade vi fortfarande haft en god offentlig ekonomi på Åland. Med egen beskattning så hade vi förmodligen levat gott, åtminstone bättre än på en liten och osäker klumpsumma. Men som sagt, det behövs mer självförtroende för att kunna vara mer självstyrd. Här finns en kort film där jag talar för att vi måste börja tro på oss själva och arbeta tillsammans.
Hälsningar Tony
onsdag 28 september 2011
Valmaskinen verkar ge rimliga utslag!
Jag testade valmaskinen idag och lyckades få hela 100 % överensstämmelse med mig själv ;-)Moderaternas ordförande Johan Ehn kom som nummer två med 90 % passning så jag håller partilinjen bra i valmaskinen. Våran Kicki Hertzen kom som nummer tre med 85 %.
Jag hade minst överensstämmelse med två sossar, 45 % och 50% passning, så valmaskinen verkar ge rimliga utslag även på den klassiska höger-vänster-skalan.
PS. Klicka på bilden så blir den större.
måndag 26 september 2011
torsdag 22 september 2011
Så här låter min radioreklam i SteelFM
Torsdagen den 6 oktober kommer min radioreklam i SteelFM. Klicka på den här länken om du vill lyssna på den. Den är bara 30 sekunder. Valfebern stiger dag för dag nu.
Hälsningar Tony
Hälsningar Tony
onsdag 21 september 2011
måndag 19 september 2011
Det fjärde året med hemvårdsstöd har varit lyckat !
I augusti 2009 införde Mariehamns stad som första kommun en frivillig möjlighet till hemvårdsstöd ända tills barnet fyller fyra år. Nu när systemet varit igång två år kan vi konstatera att det varit mycket lyckat. Fler kommuner på Åland har tagit efter och infört liknande frivilliga system. Genom det nya systemet får fler barnfamiljer mer valfrihet samtidigt som kommunen sparar pengar. En ren win-win situation som ni ser nedan.
Det fjärde året med hemvårdsstödet har använts av 28 familjer i Mariehamn under år 2010. Det här är en dubbel vinst. För det första har många fler familjer fått möjlighet att välja mellan hemvårdsstöd och daghem. För det andra har staden sparat pengar genom en lyckad valfrihetsreform. Om dessa barn i stället varit på daghem så har kostnaden i snitt blivit 163.000 euro. Totalkostnaden för det fjärde hemvårdsstödsåret var i fjol endast 86.000. Staden har alltså sparat 77.000 euro samtidigt som fler familjer fått mer valfrihet inom barnomsorgen. Ingen kan väl tycka illa om att välfärden och valfriheten ökar samtidigt som kommunens kostnader minskar? Ingen har fått det sämre genom reformen.
Nu i höst går vi moderater till val på att införa det fjärde året på hela Åland. Vi vill skapa Ett Åland för Alla. Vi vill också höja hemvårdstödet från dagens 390 euro till 500 euro.
Anthonio (Tony) Salminen (M)
Det fjärde året med hemvårdsstödet har använts av 28 familjer i Mariehamn under år 2010. Det här är en dubbel vinst. För det första har många fler familjer fått möjlighet att välja mellan hemvårdsstöd och daghem. För det andra har staden sparat pengar genom en lyckad valfrihetsreform. Om dessa barn i stället varit på daghem så har kostnaden i snitt blivit 163.000 euro. Totalkostnaden för det fjärde hemvårdsstödsåret var i fjol endast 86.000. Staden har alltså sparat 77.000 euro samtidigt som fler familjer fått mer valfrihet inom barnomsorgen. Ingen kan väl tycka illa om att välfärden och valfriheten ökar samtidigt som kommunens kostnader minskar? Ingen har fått det sämre genom reformen.
Nu i höst går vi moderater till val på att införa det fjärde året på hela Åland. Vi vill skapa Ett Åland för Alla. Vi vill också höja hemvårdstödet från dagens 390 euro till 500 euro.
Anthonio (Tony) Salminen (M)
söndag 18 september 2011
Den här valreklamen skickar jag ut i vecka 39
Klicka på den här länken om du vill se den valreklam som jag skickar till alla hushåll i Mariehamn i vecka 39. Idag har vi förresten fått våra kandidatnummer. Jag har nummer 584 i valet till stadsfullmäktige och 198 i valet till lagtinget.
Hälsningar Tony
Hälsningar Tony
lördag 17 september 2011
Åland har gått miste om 104 miljoner i klumpsumma
När jag var ordförande för landskapsrevisorerna för två år sedan så utredde vi hur systemet med Ålands klumpsumma fungerat. Vi gjorde ett grundligt arbete tillsammans med finansavdelningen och kom då fram till att Åland gått miste om sammanlagt 104 miljoner i klumpsumma sedan år 1993. Revisorerna uppmanade då, i augusti 2009, landskapsregeringen att omedelbart ta tag i denna mycket viktiga fråga. Jag tycker personligen att nuvarande landskapsregering jobbat för lite med den här frågan.
Det här är inte acceptabelt. Nästa landskapsregering måste absolut ta sig samman och driva fram en klar förbättring av situationen. Man kan inte låta bli att jobba hårt med en politisk fråga som handlar om över 100 miljoner. Om jag kom in i lagtinget så skulle jag lägga mycket kraft på frågan om en högre klumpsumma. Nedan finns två tidningsartiklar som handlar om revisorernas arbete med granskningen av klumpsumman.
Tony Salminen (M)
Så här skrev Tidningen Åland om saken:
Foto: Sebba Södergård
Åland har gått miste om 104 miljoner i klumpsumma
Sedan 1993 har den finländska staten använt sig av nettobudgetering i sin budget. Detta har inneburit att Åland gått miste om 104 miljoner euro i klumpsumma som annars hade tillfallit landskapet.
REVISION Trots att mycket har hänt på 16 år har inte sättet klumpsumman beräknas på ändrats sedan 1993. På uppdrag av landskapsrevisorerna har finansavdelningen därför undersökt hur olika förändringar, bland annat den nettobudgetering som började tillämpas 1993, påverkar klumpsumman.
Med tanke på vilken ekonomisk situation landskapet befinner sig i nu svider slutsatserna antagligen rejält. Hur mycket Åland får i klumpsumma bestäms av hur mycket inkomster staten har.
Nettobudgetering innebär att om ett projekt kostar 100 miljoner och har intäkter på tio miljoner, blir nettokostnaden 90 miljoner. Genom att man använder nettobeloppet när man beräknar klumpsumman räknas inte intäkterna på tio miljoner med.
Om man hade gjort om hur man räknar fram klumpsumman så att man även tar hänsyn till dessa bruttointäkter skulle klumpsumman har varit åtta miljoner högre i år.
Högprioriterad fråga
-Åland har gått miste om 104 miljoner euro sedan 1993 endast på grund av fenomenet med nettobudgetering. Landskapsregeringen borde utreda den totala effekten av allt det som har förändrats sedan 1993 och sedan ta ställning till om sättet man räknar ut klumpsumman på borde justeras, säger Anthonio Salminen (FS), landskapsrevisorernas ordförande.
Talmannen Roger Nordlund (C) höjer på ögonbrynen när Salminen avslöjar det stora bortfallet.
-Det där är pengar som skulle ha behövts nu.
Med tanke på landskapets prekära ekonomiska läge anser samtliga landskapsrevisorer att detta är något som landskapsregeringen omedelbart borde ta tag i, även om det är ett tidskrävande och svårt arbete.
Fredrik Rosenqvist
Så här skrev Nya Åland om saken:
Foto: Stefan Öhberg
Klumpsumma, jordförvärv och ÅHS nagelfors kritiskt
Lokalt Landskapsrevisorerna har gått grundligt till väga och nitiskt synat landskapsförvaltningens agerande under 2008 på 21 punkter.
I går presenterades den digra luntan för massmedierna.
Anthonio Salminen har fungerat som landskapsrevisorernas ordförande. De övriga har varit Rolf Granlund (Åf), Sune Eriksson (Lib) och Monica Häggblom (C).
Den absolut viktigaste frågan för landskapsrevisorerna har varit att syna avräkningsgrunden enligt självstyrelselagen, det vill säga hur väl klumpsumman har motsvarat verkligheten.
– Vi har tittat på den paragraf i lagen som talar om vilka omständigheter som ändrar klumpsumman. Tillsammans med finansavdelningen har vi nämligen kommit fram till att mycket har förändrats under åren 1993-2008, berättar Anthonio Salminen.
Förlorat mycket pengar
Enligt beräkningarna har Åland tappat 104 miljoner euro sedan 1993, det år staten införde nettoberäkningssystemet. Åland får 0,45 procent av inkomsterna i statens bokslut, men om staten har inkomster så syns de inte i budgeteringen.
– Vi har gått igenom olika områden och sett att Åland bör ta initiativ till en ändring av klumpsummeprocenten. Den här fråga tycker vi är väldigt viktig, inskärper både Salminen och Sune Eriksson.
Däremot väntar de sig inte omedelbara åtgärder.
– Ett stort utredningsarbete väntar och sådant tar tid. Men inom ett år bör landskapsregeringen rimligen ha hunnit sätta igång.
Borde ha sparat 2007
Landskapsregeringen får kritik av sina revisorer för att inte ha börjat dra ner på utgifterna redan 2007 när landskapet fick exceptionellt mycket tillbaka – 35 miljoner euro – i form av flitpeng. Orsaken var Chipsförsäljningen.
– Redan inför 2008 borde landskapsregeringen ha manat till försiktighet. I stället blev utgifterna 7 miljoner större än intäkterna 2008.
Bakläxa om jordförvärv
En annan stor fråga som landskapsrevisorerna tagit sig an är regelverket för jordförvärv och näringsrätt för juridiska personer, alltså för andels- och aktiebolag.
I april i år kom den parlamentariska kommitténs betänkande rörande samma område. Kommittén ville slå på bromsen för den utveckling som skett de senaste åren.
– Vi har gått igenom de beslut som landskapsregeringen fattat under de senaste åren och granskat hur regelverket tillämpas. Vår slutsats är att landskapsregeringen oftare än vad som har skett knyta villkor till jordförvärvstillstånden och också följa upp dem bättre än hittills för att kunna kontrollera om ett bolag behöver marken för sin verksamhet eller om det är ett sätt att kringgå lagen.
Klara villkor behövs
Revisorerna skriver att klara villkor måste fastställas och förutsätter att de brister som de pekar på, och som också lyfts fram i kommittébetänkandet, kommer att åtgärdas.
Också beträffande näringsrätten krävs rättning i ledet, framgår det.
Ingen handplockning
Utöver de större frågorna har revisorerna nagelfarit även mindre företeelser och kommit till följande slutsatser:
n Sättet att handplocka personal – som skett i några fall inom landskapsförvaltningen – får tummen ner. Jobb som ska pågå sex månader eller längre måste alltid lediganslås så att alla som vill har möjlighet att söka.
n Klara regler bör antas om hur förvaltningschefens tjänsteutövning ska granskas.
n Mera måste göras för att sjukfrånvaron ska minska. Särskilt gäller det Gullåsen.
n Landskapsregeringen måste hålla noggrann koll så att inte hyreshusbyggandet stagnerar när anslagen för bostadsproduktion har minskats.
Utred elkabel mera
n Följderna för elpriset för konsumenterna måste utredas noga innan beslut fattas om ny elkabel till Finland. Andra alternativ måste utredas.
n Åland bör vara representerat i den nordiska dubbelbeskattningsgruppen så att landskapet inte går miste om skatteintäkter vid inflyttning.
n Bio Savoy-ärendet visar att regelverket för skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse bör ses över så att ägarna behandlas lika enligt en tydlig och förutsägbar lagstiftning.
n Enda sättet att spara pengar inom skärgårdstrafiken är att ändra i turlistorna. Privatisering är en tänkbar väg och för tillfället överväger landskapsregeringen att bjuda ut Åva-Jurmotrafiken.
ANNIKA ORREannika.orre@nyan.ax
Det här är inte acceptabelt. Nästa landskapsregering måste absolut ta sig samman och driva fram en klar förbättring av situationen. Man kan inte låta bli att jobba hårt med en politisk fråga som handlar om över 100 miljoner. Om jag kom in i lagtinget så skulle jag lägga mycket kraft på frågan om en högre klumpsumma. Nedan finns två tidningsartiklar som handlar om revisorernas arbete med granskningen av klumpsumman.
Tony Salminen (M)
Så här skrev Tidningen Åland om saken:
Foto: Sebba Södergård
Åland har gått miste om 104 miljoner i klumpsummaSedan 1993 har den finländska staten använt sig av nettobudgetering i sin budget. Detta har inneburit att Åland gått miste om 104 miljoner euro i klumpsumma som annars hade tillfallit landskapet.
REVISION Trots att mycket har hänt på 16 år har inte sättet klumpsumman beräknas på ändrats sedan 1993. På uppdrag av landskapsrevisorerna har finansavdelningen därför undersökt hur olika förändringar, bland annat den nettobudgetering som började tillämpas 1993, påverkar klumpsumman.
Med tanke på vilken ekonomisk situation landskapet befinner sig i nu svider slutsatserna antagligen rejält. Hur mycket Åland får i klumpsumma bestäms av hur mycket inkomster staten har.
Nettobudgetering innebär att om ett projekt kostar 100 miljoner och har intäkter på tio miljoner, blir nettokostnaden 90 miljoner. Genom att man använder nettobeloppet när man beräknar klumpsumman räknas inte intäkterna på tio miljoner med.
Om man hade gjort om hur man räknar fram klumpsumman så att man även tar hänsyn till dessa bruttointäkter skulle klumpsumman har varit åtta miljoner högre i år.
Högprioriterad fråga
-Åland har gått miste om 104 miljoner euro sedan 1993 endast på grund av fenomenet med nettobudgetering. Landskapsregeringen borde utreda den totala effekten av allt det som har förändrats sedan 1993 och sedan ta ställning till om sättet man räknar ut klumpsumman på borde justeras, säger Anthonio Salminen (FS), landskapsrevisorernas ordförande.
Talmannen Roger Nordlund (C) höjer på ögonbrynen när Salminen avslöjar det stora bortfallet.
-Det där är pengar som skulle ha behövts nu.
Med tanke på landskapets prekära ekonomiska läge anser samtliga landskapsrevisorer att detta är något som landskapsregeringen omedelbart borde ta tag i, även om det är ett tidskrävande och svårt arbete.
Fredrik Rosenqvist
Så här skrev Nya Åland om saken:
Foto: Stefan Öhberg
Klumpsumma, jordförvärv och ÅHS nagelfors kritiskt
Lokalt Landskapsrevisorerna har gått grundligt till väga och nitiskt synat landskapsförvaltningens agerande under 2008 på 21 punkter.
I går presenterades den digra luntan för massmedierna.
Anthonio Salminen har fungerat som landskapsrevisorernas ordförande. De övriga har varit Rolf Granlund (Åf), Sune Eriksson (Lib) och Monica Häggblom (C).
Den absolut viktigaste frågan för landskapsrevisorerna har varit att syna avräkningsgrunden enligt självstyrelselagen, det vill säga hur väl klumpsumman har motsvarat verkligheten.
– Vi har tittat på den paragraf i lagen som talar om vilka omständigheter som ändrar klumpsumman. Tillsammans med finansavdelningen har vi nämligen kommit fram till att mycket har förändrats under åren 1993-2008, berättar Anthonio Salminen.
Förlorat mycket pengar
Enligt beräkningarna har Åland tappat 104 miljoner euro sedan 1993, det år staten införde nettoberäkningssystemet. Åland får 0,45 procent av inkomsterna i statens bokslut, men om staten har inkomster så syns de inte i budgeteringen.
– Vi har gått igenom olika områden och sett att Åland bör ta initiativ till en ändring av klumpsummeprocenten. Den här fråga tycker vi är väldigt viktig, inskärper både Salminen och Sune Eriksson.
Däremot väntar de sig inte omedelbara åtgärder.
– Ett stort utredningsarbete väntar och sådant tar tid. Men inom ett år bör landskapsregeringen rimligen ha hunnit sätta igång.
Borde ha sparat 2007
Landskapsregeringen får kritik av sina revisorer för att inte ha börjat dra ner på utgifterna redan 2007 när landskapet fick exceptionellt mycket tillbaka – 35 miljoner euro – i form av flitpeng. Orsaken var Chipsförsäljningen.
– Redan inför 2008 borde landskapsregeringen ha manat till försiktighet. I stället blev utgifterna 7 miljoner större än intäkterna 2008.
Bakläxa om jordförvärv
En annan stor fråga som landskapsrevisorerna tagit sig an är regelverket för jordförvärv och näringsrätt för juridiska personer, alltså för andels- och aktiebolag.
I april i år kom den parlamentariska kommitténs betänkande rörande samma område. Kommittén ville slå på bromsen för den utveckling som skett de senaste åren.
– Vi har gått igenom de beslut som landskapsregeringen fattat under de senaste åren och granskat hur regelverket tillämpas. Vår slutsats är att landskapsregeringen oftare än vad som har skett knyta villkor till jordförvärvstillstånden och också följa upp dem bättre än hittills för att kunna kontrollera om ett bolag behöver marken för sin verksamhet eller om det är ett sätt att kringgå lagen.
Klara villkor behövs
Revisorerna skriver att klara villkor måste fastställas och förutsätter att de brister som de pekar på, och som också lyfts fram i kommittébetänkandet, kommer att åtgärdas.
Också beträffande näringsrätten krävs rättning i ledet, framgår det.
Ingen handplockning
Utöver de större frågorna har revisorerna nagelfarit även mindre företeelser och kommit till följande slutsatser:
n Sättet att handplocka personal – som skett i några fall inom landskapsförvaltningen – får tummen ner. Jobb som ska pågå sex månader eller längre måste alltid lediganslås så att alla som vill har möjlighet att söka.
n Klara regler bör antas om hur förvaltningschefens tjänsteutövning ska granskas.
n Mera måste göras för att sjukfrånvaron ska minska. Särskilt gäller det Gullåsen.
n Landskapsregeringen måste hålla noggrann koll så att inte hyreshusbyggandet stagnerar när anslagen för bostadsproduktion har minskats.
Utred elkabel mera
n Följderna för elpriset för konsumenterna måste utredas noga innan beslut fattas om ny elkabel till Finland. Andra alternativ måste utredas.
n Åland bör vara representerat i den nordiska dubbelbeskattningsgruppen så att landskapet inte går miste om skatteintäkter vid inflyttning.
n Bio Savoy-ärendet visar att regelverket för skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse bör ses över så att ägarna behandlas lika enligt en tydlig och förutsägbar lagstiftning.
n Enda sättet att spara pengar inom skärgårdstrafiken är att ändra i turlistorna. Privatisering är en tänkbar väg och för tillfället överväger landskapsregeringen att bjuda ut Åva-Jurmotrafiken.
ANNIKA ORREannika.orre@nyan.ax
Vem var det egentligen som höjde skatten i Mariehamn?
Jag har hört att det finns olika uppfattningar om vilka partier som höjde skatten i Mariehamn i november 2008. Jag var själv med på stadsfullmäktiges möte 11/11 2008 och det var Nya Åland också. Läs artikeln nedan så ser ni själva att det var liberalerna och socialdemokraterna som höjde skatten för stadsborna med en miljon per år.
Mvh Tony
FOTO: Erkki Santamala, Nya Åland
NYA ÅLAND: Mariehamnarna får höjd skatt till 16,5 procent 2009
Publicerad: 12/11/2008 09:50
Med rösterna 15 mot 12 gick stadsfullmäktige sent i går kväll in för att höja skatten nästa år från 16 till 16,5 procent. I pengar betyder det en miljon euro extra för de stora investeringar som väntar.
Debatten blev lång och känslosam. Anthonio Salminen (bilden) var den ivrigaste motståndaren till skattehöjningen i fs-lägret.
Det blev rena maratondebatten när stadsfullmäktige debatterade för och emot skattehöjning i går kväll. Ännu klockan 22 fanns det många talare kvar på listan – de som inte höll anförande av de 27 ledamöterna var lätt räknade.
Nio liberaler och sex socialdemokrater talade för en höjning med 0,5 procent till 16,5 medan nio frisinnade/obundna, två från centern och en från Mariehamns framtid talade för att behålla skatteprocenten vid nuvarande 16.
I pengar handlar det om cirka en miljon euro av en totalbudget på 69-70 miljoner euro för nästa år. För en mariehamnare med en månadslön på cirka 2.00 euro innebär en höjning cirka 10 euro till i skatt per månad.
Många av argumenten som lyftes fram för och emot har redan nämnts i insändare från de olika lägren. Mest sifferbakgrund hade Folke Sjölund (lib) som i sitt inlägg framhöll att det inte för 2009 finns någon egentlig anledning att höja skatteprocenten, men att skatteprognosen för 2010 och -11 är alltför optimistisk. Lågkonjunkturen kommer att sänka samfundsskatterna och också inkomstskatterna sjunker jämfört med prognosen, räknar han med.
Äldre och skolbarn
Liberaler och sossar vill höja skatten nu för att ha råd med de stora investeringarna i Trobergshemmet och Övernäs högstadieskola och möjligen också i Nyängens daghem.
Även om skatteprocenten höjs så bör stadsstyrelsen tillsammans med personalen se över var man kan spara framöver – utan att sänka servicenivån, framhöll de.
Sossarna ville dessutom att hamnavgifterna skulle höjas för att den vägen få in mera pengar till stadens kassa.
– Avgifterna har länge legat stilla.
Vallöfte
Frisinnade, obundna, centern och Mariehamns framtid vill behålla skatteprocenten för att det inte nu är nödvändigt att höja. Flera talare undrade varför (lib) och (s) frångått vallöftet som alla partier var eniga om, nämligen att inte höja skatteprocenten under mandatperioden.
Verkligheten förändras, var svaret. Motfrågan var varför de fyra partierna frångått den överenskommelse som gjordes under arbetet med budgeten – att staden behöver ha 2 miljoner euro som buffert inför de kommande investeringarna. Något svar gavs inte på frågan – bara att staden måste få fler invånare snabbt för att öka skattebasen.
Kostar mera
Tage Silander (fs) nämnde en möjlighet till inbesparingar för att kunna behålla nuvarande skatteprocent med samma servicenivå som i dag.
– De som använder servicen ska betala mer eller mindre i avgift för den. Bussbiljetterna är det tydligaste exemplet. Servicen i Mariehamn håller en mycket hög nivå och kostar samtidigt mycket mera än servicen på fastlandet. Vi vill göra en ordentlig jämförelse för att se om vi kan göra saker annorlunda. Vi efterlyser en kreativ process där man undviker tidiga låsningar. Det finns klokt folk i alla partier!
Klarar nästa år
Ord som ”vulgärdebatt”, ”snömos” och annat som sagts och skrivits lyftes fram i debatten. Många fs-inlägg var känslosamma, till exempel Harriet Lindeman som underströk att det inte är någon fara för välfärden nästa år även utan skattehöjning.
– Vi vill se vad man kan göra innan man höjer skatten. Nästa år klarar vi ekonomin utan höjning, och man behöver ju inte höja för säkerhets skull. Fullmäktige borde vänta ett år med det beslutet.
Hon tyckte också att det är dags för det andra lägret att ”sluta trumma in budskapet att fs vill skrota välfärden i staden”.
– Så länge jag är med i fullmäktige har välfärdsfrågorna högsta prioritet!
Christian Beijar (s) såg sig tvungen att korrigera.
– En höjning handlar om att klara av investeringar i äldreomsorg, skola och barnomsorg och att få budgeten i balans – inte att skära i välfärden om skatten inte höjs, sa han och betecknade höjningen som ”ansvarsfull politik”..
Betala för bilism
Rauli Lehtinen (lib) tog fasta på Tage Silanders inlägg om att avgifterna ska betalas av användarna.
– Jag har i flera år talat för att de som kör bil ska betala byggandet av nya parkeringsplatser för att cyklister och fotgängare ska slippa vara med. Men det går inte. Där är det nix!
Mvh Tony
FOTO: Erkki Santamala, Nya Åland
NYA ÅLAND: Mariehamnarna får höjd skatt till 16,5 procent 2009
Publicerad: 12/11/2008 09:50
Med rösterna 15 mot 12 gick stadsfullmäktige sent i går kväll in för att höja skatten nästa år från 16 till 16,5 procent. I pengar betyder det en miljon euro extra för de stora investeringar som väntar.
Debatten blev lång och känslosam. Anthonio Salminen (bilden) var den ivrigaste motståndaren till skattehöjningen i fs-lägret.
Det blev rena maratondebatten när stadsfullmäktige debatterade för och emot skattehöjning i går kväll. Ännu klockan 22 fanns det många talare kvar på listan – de som inte höll anförande av de 27 ledamöterna var lätt räknade.
Nio liberaler och sex socialdemokrater talade för en höjning med 0,5 procent till 16,5 medan nio frisinnade/obundna, två från centern och en från Mariehamns framtid talade för att behålla skatteprocenten vid nuvarande 16.
I pengar handlar det om cirka en miljon euro av en totalbudget på 69-70 miljoner euro för nästa år. För en mariehamnare med en månadslön på cirka 2.00 euro innebär en höjning cirka 10 euro till i skatt per månad.
Många av argumenten som lyftes fram för och emot har redan nämnts i insändare från de olika lägren. Mest sifferbakgrund hade Folke Sjölund (lib) som i sitt inlägg framhöll att det inte för 2009 finns någon egentlig anledning att höja skatteprocenten, men att skatteprognosen för 2010 och -11 är alltför optimistisk. Lågkonjunkturen kommer att sänka samfundsskatterna och också inkomstskatterna sjunker jämfört med prognosen, räknar han med.
Äldre och skolbarn
Liberaler och sossar vill höja skatten nu för att ha råd med de stora investeringarna i Trobergshemmet och Övernäs högstadieskola och möjligen också i Nyängens daghem.
Även om skatteprocenten höjs så bör stadsstyrelsen tillsammans med personalen se över var man kan spara framöver – utan att sänka servicenivån, framhöll de.
Sossarna ville dessutom att hamnavgifterna skulle höjas för att den vägen få in mera pengar till stadens kassa.
– Avgifterna har länge legat stilla.
Vallöfte
Frisinnade, obundna, centern och Mariehamns framtid vill behålla skatteprocenten för att det inte nu är nödvändigt att höja. Flera talare undrade varför (lib) och (s) frångått vallöftet som alla partier var eniga om, nämligen att inte höja skatteprocenten under mandatperioden.
Verkligheten förändras, var svaret. Motfrågan var varför de fyra partierna frångått den överenskommelse som gjordes under arbetet med budgeten – att staden behöver ha 2 miljoner euro som buffert inför de kommande investeringarna. Något svar gavs inte på frågan – bara att staden måste få fler invånare snabbt för att öka skattebasen.
Kostar mera
Tage Silander (fs) nämnde en möjlighet till inbesparingar för att kunna behålla nuvarande skatteprocent med samma servicenivå som i dag.
– De som använder servicen ska betala mer eller mindre i avgift för den. Bussbiljetterna är det tydligaste exemplet. Servicen i Mariehamn håller en mycket hög nivå och kostar samtidigt mycket mera än servicen på fastlandet. Vi vill göra en ordentlig jämförelse för att se om vi kan göra saker annorlunda. Vi efterlyser en kreativ process där man undviker tidiga låsningar. Det finns klokt folk i alla partier!
Klarar nästa år
Ord som ”vulgärdebatt”, ”snömos” och annat som sagts och skrivits lyftes fram i debatten. Många fs-inlägg var känslosamma, till exempel Harriet Lindeman som underströk att det inte är någon fara för välfärden nästa år även utan skattehöjning.
– Vi vill se vad man kan göra innan man höjer skatten. Nästa år klarar vi ekonomin utan höjning, och man behöver ju inte höja för säkerhets skull. Fullmäktige borde vänta ett år med det beslutet.
Hon tyckte också att det är dags för det andra lägret att ”sluta trumma in budskapet att fs vill skrota välfärden i staden”.
– Så länge jag är med i fullmäktige har välfärdsfrågorna högsta prioritet!
Christian Beijar (s) såg sig tvungen att korrigera.
– En höjning handlar om att klara av investeringar i äldreomsorg, skola och barnomsorg och att få budgeten i balans – inte att skära i välfärden om skatten inte höjs, sa han och betecknade höjningen som ”ansvarsfull politik”..
Betala för bilism
Rauli Lehtinen (lib) tog fasta på Tage Silanders inlägg om att avgifterna ska betalas av användarna.
– Jag har i flera år talat för att de som kör bil ska betala byggandet av nya parkeringsplatser för att cyklister och fotgängare ska slippa vara med. Men det går inte. Där är det nix!
tisdag 6 september 2011
Vad säger man på 23 sekunder i radion?
Jag har blivit ombedd att göra reklam för moderaterna och mig själv i radion. Vad ska man säga på 20-30 sekunder? Man får väl skippa alla detaljer och gå rakt på sak. Så här får det bli:
- Hej, det är jag som är Tony Salminen
- Jag tycker att Åland är fantastiskt
- Jag vill att Åland ska vara en av världens bästa platser att arbeta, bo och leva på
- Jag är beredd att arbeta hårt för Ålands och ålänningarnas bästa
- Besök mig gärna på moderaterna.ax
- Och du, kom ihåg att rösta
- Åland behöver ju ha bra politiker
- Hej, det är jag som är Tony Salminen
- Jag tycker att Åland är fantastiskt
- Jag vill att Åland ska vara en av världens bästa platser att arbeta, bo och leva på
- Jag är beredd att arbeta hårt för Ålands och ålänningarnas bästa
- Besök mig gärna på moderaterna.ax
- Och du, kom ihåg att rösta
- Åland behöver ju ha bra politiker
torsdag 1 september 2011
Alla skolbarn borde behandlas jämlikt
Enligt sida 69 i Mariehamns budget för år 2011 så kostar en plats i grundskolan i snitt brutto 10.312 euro per barn. Waldorfskolan på Åland har erbjudit sig att ordna grundskoleutbildning för barn I Mariehamn till en kostnad om 6.410 euro eller cirka 62 % % av snittkostnaden. När stadsfullmäktige behandlade Waldorfskolans ansökan om finansiering i tisdags så röstade vi moderater för att Waldorfskolan skulle beviljas det ansökta beloppet om 6.410 euro per plats men en majoritet av fullmäktige drog tyvärr ner summan till 4.764 euro eller blott 46 % av stadens snittkostnad. Waldorfskolan beviljades alltså 1.646 euro mindre än vad dom ansökte om. Det nu beviljade beloppet är 5.548 euro lägre brutto än stadens snittkostnad inom grundskolan.
Jag har inga synpunkter på huruvida en kommunal skola eller en privat Waldorfskola är bättre men tycker att det är beklagligt att inte privata alternativ erbjuds lika goda ekonomiska förutsättningar som kommunala. Staden borde sträva efter att behandla alla skolbarn i Mariehamn jämlikt.
Med hänvisning till det ovanstående vill jag även påpeka att socialdemokraten Sara Kemetter har helt fel när hon i en insändare 1/9 försöker få det här att framstå som om staden skulle understöda en privat instans mer än sina egen skolor.
Till liberalerna i Mariehamn, som liksom socialdemokraterna röstade mot Waldorfskolans ansökan, ställer jag den principiellt viktiga frågan. Hur viktigt är det egentligen med ert tal om konkurrens på lika villkor?
Anthonio Salminen (M)
Jag har inga synpunkter på huruvida en kommunal skola eller en privat Waldorfskola är bättre men tycker att det är beklagligt att inte privata alternativ erbjuds lika goda ekonomiska förutsättningar som kommunala. Staden borde sträva efter att behandla alla skolbarn i Mariehamn jämlikt.
Med hänvisning till det ovanstående vill jag även påpeka att socialdemokraten Sara Kemetter har helt fel när hon i en insändare 1/9 försöker få det här att framstå som om staden skulle understöda en privat instans mer än sina egen skolor.
Till liberalerna i Mariehamn, som liksom socialdemokraterna röstade mot Waldorfskolans ansökan, ställer jag den principiellt viktiga frågan. Hur viktigt är det egentligen med ert tal om konkurrens på lika villkor?
Anthonio Salminen (M)
lördag 27 augusti 2011
Det blir inte billigare om någon annan betalar
Jag vill börja med att tacka socialdemokraten Anders Hallbäck för att han i en insändare lyfter fram den strävan efter jämlikhet som finns i moderaternas nya partiprogram. Att han samtidigt lyfter upp mitt namn och marknadsför mina åsikter om skatter och avgifter nu i valtider tackar jag extra för.
Inom moderaterna försöker vi att vara ärliga mot väljarna. Om sossarna t ex föreslår att tandläkaren ska bli gratis så frågar vi vem som ska betala för den i stället. Det är inte ärligt att försöka locka väljarna med nya billiga förmåner utan att tala om att väljarna samtidigt får dyrare skatt.
Gällande exempelvis frågan om avgifter på våra fina men dyra skärgårdsfärjor så tycker jag att det är helt naturligt att resenären betalar en del av resans kostnad själv. Jämlikheten blir inte sämre i samhället av det. Jag tycker att det är både jämlikt och rättvist att en resenär betalar en slant när den åker färja och buss. Om avgifterna dessutom är lika för alla så blir ju jämlikheten och rättvisan som bäst.
Alla åländska politiker måste komma ihåg att landskapets och kommunernas kassakistor inte är outsinliga lådor med pengar. Tänk också på att skatten redan idag är en dyr utgift för många hushåll på Åland.
Anthonio Salminen (M)
Inom moderaterna försöker vi att vara ärliga mot väljarna. Om sossarna t ex föreslår att tandläkaren ska bli gratis så frågar vi vem som ska betala för den i stället. Det är inte ärligt att försöka locka väljarna med nya billiga förmåner utan att tala om att väljarna samtidigt får dyrare skatt.
Gällande exempelvis frågan om avgifter på våra fina men dyra skärgårdsfärjor så tycker jag att det är helt naturligt att resenären betalar en del av resans kostnad själv. Jämlikheten blir inte sämre i samhället av det. Jag tycker att det är både jämlikt och rättvist att en resenär betalar en slant när den åker färja och buss. Om avgifterna dessutom är lika för alla så blir ju jämlikheten och rättvisan som bäst.
Alla åländska politiker måste komma ihåg att landskapets och kommunernas kassakistor inte är outsinliga lådor med pengar. Tänk också på att skatten redan idag är en dyr utgift för många hushåll på Åland.
Anthonio Salminen (M)
fredag 19 augusti 2011
Nu är moderaternas valsång klar
Klicka på länken "Moderaternas valsång" om du vill lyssna på den.
Inför höstens val har vi sjungit in en hemgjord valsång till vår valkampanj. Den heter "Ett Åland för Alla". Kompositör och producent är vår nya och duktiga kandidat Stefan Simonsen. Texten till låten kan du få fram om du klickar här. Jag tycker att man blir glad av at höra på den och för mig betyder orden "ett Åland för alla" ungefär samma sak som "en åländsk kommunreform".
Kanske någon kan gissa vilka personer som sjunger? En ledtråd är att min sångröst inte finns med.
Inför höstens val har vi sjungit in en hemgjord valsång till vår valkampanj. Den heter "Ett Åland för Alla". Kompositör och producent är vår nya och duktiga kandidat Stefan Simonsen. Texten till låten kan du få fram om du klickar här. Jag tycker att man blir glad av at höra på den och för mig betyder orden "ett Åland för alla" ungefär samma sak som "en åländsk kommunreform".
Kanske någon kan gissa vilka personer som sjunger? En ledtråd är att min sångröst inte finns med.
torsdag 18 augusti 2011
På Åland borde en svensk examen duga lika bra som en finsk
Nuförtiden far 70-80 % av ålänningarna till Sverige när dom ska studera på högskola och universitet utanför Åland. Det är årtionden sedan Sverige gick om Finland som vanligaste studieort. Självklart vill vi att så många ålänningar som möjligt ska både kunna och vilja återvända till Åland för att jobba efter studierna.
Vi vet också att både svenska och finska högskoleutbildningar håller riktigt hög klass. Trots detta är det ibland bara en finsk examen som automatiskt ger behörighet till offentliga sektorns jobb på Åland. Har du en svensk examen så är det tyvärr inte säkert att den helt automatiskt ger behörighet för motsvarande jobb inom t ex sjukvården och grundskolan på Åland.
Det här tycker jag att känns fel. Nu när vi haft självstyrelse i nästan 90 år borde vi åländska politiker en gång för alla ta oss samman och lagstifta så att en svensk examen duger precis lika bra som en finsk på Åland. Nästa steg kan gärna vara att automatiskt godkänna också nordiska eller europeiska examina. Det är dock viktigast att godkänna Sveriges examina för det är ju där som de flesta ålänningar studerar nuförtiden.
Om det är någon som tvekar på om bägge länders högskoleutbildningar verkligen är lika bra så kan man gärna titta på ländernas ekonomiska nyckeltal. Sverige har sedan många år 5-10 % högre BNP/capita än Finland. Med tanke på att det är utbildningssystemet som på många sätt bygger upp kompetensen och förmågan hos ett lands arbetskraft och näringsliv så behöver vi knappast vara rädda för att automatiskt börja godkänna också svenska examina.
Tänk vad bra om vi kunde använda vår fina självstyrelse för att välkomna hem fler ålänningar som studerat i Sverige.
Anthonio Salminen (M)
Vi vet också att både svenska och finska högskoleutbildningar håller riktigt hög klass. Trots detta är det ibland bara en finsk examen som automatiskt ger behörighet till offentliga sektorns jobb på Åland. Har du en svensk examen så är det tyvärr inte säkert att den helt automatiskt ger behörighet för motsvarande jobb inom t ex sjukvården och grundskolan på Åland.
Det här tycker jag att känns fel. Nu när vi haft självstyrelse i nästan 90 år borde vi åländska politiker en gång för alla ta oss samman och lagstifta så att en svensk examen duger precis lika bra som en finsk på Åland. Nästa steg kan gärna vara att automatiskt godkänna också nordiska eller europeiska examina. Det är dock viktigast att godkänna Sveriges examina för det är ju där som de flesta ålänningar studerar nuförtiden.
Om det är någon som tvekar på om bägge länders högskoleutbildningar verkligen är lika bra så kan man gärna titta på ländernas ekonomiska nyckeltal. Sverige har sedan många år 5-10 % högre BNP/capita än Finland. Med tanke på att det är utbildningssystemet som på många sätt bygger upp kompetensen och förmågan hos ett lands arbetskraft och näringsliv så behöver vi knappast vara rädda för att automatiskt börja godkänna också svenska examina.
Tänk vad bra om vi kunde använda vår fina självstyrelse för att välkomna hem fler ålänningar som studerat i Sverige.
Anthonio Salminen (M)
söndag 7 augusti 2011
Att låta liberalerna sköta näringsrätten är som att låta vargen vakta fåren
Betänk följande. När liberalerna gick till val förra gången så svarade Lantrådet Viveka Eriksson, finansminister Mats Perämaa och social- och miljöminister Katrin Sjögren alla tre samstämmigt ” Jag anser absolut att näringsrätten har spelat ut sin roll på Åland och bör slopas” när de fick frågan i juniorhandelskammarens valmaskin. När lagtingets parlamentariska kommitté, med företrädare för samtliga partier, för ett par år sedan grundligt behandlade frågan om Ålands nationalitetsskydd (hembygdsrätt, jorförvärvsrätt och näringsrätt) så protesterade och reserverade sig liberalerna Raija-Liisa Eklöw och Roger Eriksson mot själva syftet eller målsättningen med näringsrätten. Alla andra partier var överens om att målsättningen med näringsrätten är citat:
”Kommittén anser att näringsrättens målsättning är att näringsutövningen på Åland ska handhas av ålänningarna själva för att långsiktigt kunna upprätthålla och garantera sysselsättning och försörjning för den fast bosatta och svenskspråkiga lokalbefolkningen.
Genom att ålänningarna själva handhar och kontrollerar företagsamheten så finns även bästa möjliga förutsättningar för att det lokala näringslivet utvecklas och anpassas till de lokala, småskaliga och enspråkigt svenska förhållandena. Ett aktivt företagande bland den åländska befolkningen är också av stor vikt för självstyrelsens långsiktiga utvecklingsförutsättningar.”
Liberalerna är alltså idag, som enda parti på Åland, emot att näringsrättens ska vara ett nationalitetsskydd med målsättningen att näringsutövningen på Åland ska handhas av oss som bor här på svenska. Att bevara ålänningarnas svenska språk, kultur och traditioner är alltså något som liberalerna i förlängningen motsätter sig. Med tanke på det här kan man med fog säga att det är som att låta vargen vakta fåren om vi låter liberalerna sköta näringsrätten. Att nu låta liberalerna förslå och genomföra förändringar i näringsrätten vore förmodligen ett dråpslag mot hela självstyrelsen och nationalitetsskyddet.
Jag hävdar att liberalernas synsätt och agerande bär i en riktning där hela självstyrelsen hotas inifrån. Betänk att det är samma grundorsak till att vi har nationalitetsskyddet som att vi har självstyrelsen. Om det inte finns en grund för nationalitetsskyddet (t ex näringsrätten) så finns det heller i förlängningen ingen grund för självstyrelsen. Låt inte liberalerna hota hela självstyrelsen inifrån genom att rucka på en hörnsten i nationalitetsskyddet.
Anthonio Salminen (M)
”Kommittén anser att näringsrättens målsättning är att näringsutövningen på Åland ska handhas av ålänningarna själva för att långsiktigt kunna upprätthålla och garantera sysselsättning och försörjning för den fast bosatta och svenskspråkiga lokalbefolkningen.
Genom att ålänningarna själva handhar och kontrollerar företagsamheten så finns även bästa möjliga förutsättningar för att det lokala näringslivet utvecklas och anpassas till de lokala, småskaliga och enspråkigt svenska förhållandena. Ett aktivt företagande bland den åländska befolkningen är också av stor vikt för självstyrelsens långsiktiga utvecklingsförutsättningar.”
Liberalerna är alltså idag, som enda parti på Åland, emot att näringsrättens ska vara ett nationalitetsskydd med målsättningen att näringsutövningen på Åland ska handhas av oss som bor här på svenska. Att bevara ålänningarnas svenska språk, kultur och traditioner är alltså något som liberalerna i förlängningen motsätter sig. Med tanke på det här kan man med fog säga att det är som att låta vargen vakta fåren om vi låter liberalerna sköta näringsrätten. Att nu låta liberalerna förslå och genomföra förändringar i näringsrätten vore förmodligen ett dråpslag mot hela självstyrelsen och nationalitetsskyddet.
Jag hävdar att liberalernas synsätt och agerande bär i en riktning där hela självstyrelsen hotas inifrån. Betänk att det är samma grundorsak till att vi har nationalitetsskyddet som att vi har självstyrelsen. Om det inte finns en grund för nationalitetsskyddet (t ex näringsrätten) så finns det heller i förlängningen ingen grund för självstyrelsen. Låt inte liberalerna hota hela självstyrelsen inifrån genom att rucka på en hörnsten i nationalitetsskyddet.
Anthonio Salminen (M)
fredag 5 augusti 2011
Ålands lantråd går till val för att avskaffa självstyrelsen! Vad ska Åland då ha lagtinget till?
Idag krävs det, enligt § 11 i självstyrelselagen, åländsk hembygdsrätt för att helt fritt få bedriva näring på Åland. Det här är i praktiken ett bra språkskydd för det innebär i grunden att alla som driver företag på Åland måste kunna svenska. Man måste ju som bekant ha tillfredsställande kunskaper i svenska för att få hembygdsrätt enligt § 7 i självstyrelselagen.
Personer som inte har åländsk hembygdsrätt kan ansöka om tillfällig näringsrätt från landskapsregeringen. Vid beviljande av tillfällig näringsrätt kan landskapsregeringen frångå vissa av de krav som annars finns för att få en permanent näringsrätt, om det med beaktande av det allmänna samhällsintresset kan anses påkallat. Att företagaren är fast bosatt på Åland och att företaget har hemorten på Åland, så att det beskattas på Åland, och att minst 2/3-delar av styrelsemedlemmarna har hembygdsrätt, dvs. kan svenska, är enligt min uppfattning två av de viktigaste kraven för att kunna upprätthålla ett livskraftigt och svenskspråkigt Åland.
Om man skulle slopa kravet på näringsrätt så slopar man samtidigt en viktig del av språkskyddet på Åland. Det här vill väl knappast någon som verkligen värnar om svenskan på Åland genomföra? Jag tycker definitivt att vi ska behålla kravet på kunskaper i svenska för att bedriva näring på Åland.
När man läser fredagens tidning så blir man förskräckt. Ålands största parti liberalerna, med Ålands lantråd i spetsen, går nu till val på att avskaffa viktiga delar av det åländska språkskyddet. Om Ålands lantråd går till val för att avskaffa självstyrelsen. Vad ska Åland då ha lagtinget till? Det här tycker jag att är en sensation. Har ett åländskt lantråd någonsin tidigare gått i spetsen för att motarbeta Ålands självstyrelse och försämra skyddet av svenskan på Åland? Liberalerna borde förklara för Ålands folk varför dom vill avveckla delar av den behörighet och det nationalitetsskydd som ålänningarna så strävsamt byggt upp under 90 års tid.
Med tanke på den bekymmersamma språkutvecklingen för svenskan i Finland så tycker jag tvärtom att det är extra angeläget att värna om våra egna åländska språkskydd.
Anthonio Salminen (M)
Personer som inte har åländsk hembygdsrätt kan ansöka om tillfällig näringsrätt från landskapsregeringen. Vid beviljande av tillfällig näringsrätt kan landskapsregeringen frångå vissa av de krav som annars finns för att få en permanent näringsrätt, om det med beaktande av det allmänna samhällsintresset kan anses påkallat. Att företagaren är fast bosatt på Åland och att företaget har hemorten på Åland, så att det beskattas på Åland, och att minst 2/3-delar av styrelsemedlemmarna har hembygdsrätt, dvs. kan svenska, är enligt min uppfattning två av de viktigaste kraven för att kunna upprätthålla ett livskraftigt och svenskspråkigt Åland.
Om man skulle slopa kravet på näringsrätt så slopar man samtidigt en viktig del av språkskyddet på Åland. Det här vill väl knappast någon som verkligen värnar om svenskan på Åland genomföra? Jag tycker definitivt att vi ska behålla kravet på kunskaper i svenska för att bedriva näring på Åland.
När man läser fredagens tidning så blir man förskräckt. Ålands största parti liberalerna, med Ålands lantråd i spetsen, går nu till val på att avskaffa viktiga delar av det åländska språkskyddet. Om Ålands lantråd går till val för att avskaffa självstyrelsen. Vad ska Åland då ha lagtinget till? Det här tycker jag att är en sensation. Har ett åländskt lantråd någonsin tidigare gått i spetsen för att motarbeta Ålands självstyrelse och försämra skyddet av svenskan på Åland? Liberalerna borde förklara för Ålands folk varför dom vill avveckla delar av den behörighet och det nationalitetsskydd som ålänningarna så strävsamt byggt upp under 90 års tid.
Med tanke på den bekymmersamma språkutvecklingen för svenskan i Finland så tycker jag tvärtom att det är extra angeläget att värna om våra egna åländska språkskydd.
Anthonio Salminen (M)
söndag 24 juli 2011
Kom gärna med förslag på valfrågor
Jag har bestämt mig för att kandidera till lagtinget och stadsfullmäktige i höst. Om du har förslag på vilka valfrågor som jag och moderaterna ska driva i höst så får du gärna lämna förslag till mig. Ring eller e-posta.
Mvh Tony
Mvh Tony
måndag 20 juni 2011
En bra välfärd kan hotas av för höga bidrag
Professor Paul Lillrank skriver i artikeln om det viktiga sambandet mellan välfärd och att många jobbar. Om skillnaden mellan bidragsnivåerna och låglöneyrkena i ett land suddas ut hotas syselsättningen och i förlängningen välståndet och välfärden. Som jag ser det är arbete och kapital i ett ömsesidigt beroende av varann och det är politikernas ansvar att se till att spelreglerna är bra för båda parter i samhället.
Artikeln kan läsas här: Trasproletariatet
Artikeln kan läsas här: Trasproletariatet
torsdag 12 maj 2011
Jag tycker att Åland är fantastiskt...
Vår duktiga partisekreterare Petri Carlsson har gjort en liten film med mig. Den är 45 sekunder. Klicka på "play-knappen" om du vill se den.
Mvh Tony
Mvh Tony
lördag 7 maj 2011
Alla åländska ungdomar som önskar sig ett sommarjobb borde kunna få ett
Jag har just lyssnat på Fredrik Reinfeldts tal om "jobben" i Karlstad. Han talade varmt om den moderata arbetslinjen och betonade att "alla som kan och vill jobba ska kunna få ett jobb". Det här kunde vara en mycket bra målsättning för oss på Åland också.
Översatt till åländska förhållanden så tycker jag att vi framförallt borde förbättra ungdomars möjlighet att få sommarjobb och jobb direkt efter studierna. Här finns mycket att göra för det är många åländska ungdomar som önskar sig ett sommarjobb utan att lyckas.
Klicka här om du vill lyssna på Fredrik Reinfeldt tal i Karlstad inför drygt 1700 moderater om att alla jobb behövs.
Mvh Tony
Översatt till åländska förhållanden så tycker jag att vi framförallt borde förbättra ungdomars möjlighet att få sommarjobb och jobb direkt efter studierna. Här finns mycket att göra för det är många åländska ungdomar som önskar sig ett sommarjobb utan att lyckas.
Klicka här om du vill lyssna på Fredrik Reinfeldt tal i Karlstad inför drygt 1700 moderater om att alla jobb behövs.
Mvh Tony
onsdag 27 april 2011
Replik till Matias Lindblom
Politik handlar om att ha åsikter och att göra val. Om Matias satsar en skattepeng på att göra en sak avgiftsfri så kan han inte satsa samma skattepeng på att göra en annan en sak avgiftsfri. Om allt ska vara avgiftsfritt så rusar kommunalskatten i höjden.
Som politiker måste man välja, vad ska betalas med skatt och vad ska betalas med avgifter av den som använder en service. När det t ex gäller valet mellan om vi ska ha avgifter för besök på biblioteket, Lilla holmen, cykelvägar eller stadsbussen så prioriterar jag att införa avgifter på stadsbussen. Visst vore det enkelt att liksom Matias Lindblom fly från det politiska ansvaret att prioritera och säga att alla fyra ska vara avgiftsfria men det tycker jag att är oansvarigt. Mariehamns stad har redan stora skulder och svårt att få budgeten att gå ihop så prioriteringar måste göras.
Vilka politiska argument som kan anses vara rätt eller fel beror på respektive sakfråga och självfallet också på politikerns åsikt. Att ha åsikter och att stå för dem är en bra början på en debatt.
Anthonio Salminen (M)
Som politiker måste man välja, vad ska betalas med skatt och vad ska betalas med avgifter av den som använder en service. När det t ex gäller valet mellan om vi ska ha avgifter för besök på biblioteket, Lilla holmen, cykelvägar eller stadsbussen så prioriterar jag att införa avgifter på stadsbussen. Visst vore det enkelt att liksom Matias Lindblom fly från det politiska ansvaret att prioritera och säga att alla fyra ska vara avgiftsfria men det tycker jag att är oansvarigt. Mariehamns stad har redan stora skulder och svårt att få budgeten att gå ihop så prioriteringar måste göras.
Vilka politiska argument som kan anses vara rätt eller fel beror på respektive sakfråga och självfallet också på politikerns åsikt. Att ha åsikter och att stå för dem är en bra början på en debatt.
Anthonio Salminen (M)
måndag 25 april 2011
Replik till Matias Lindblom om avgifter på stadsbussen
Jag vill börja med att tacka Matias Lindblom för att han i tisdagens Nya Åland hjälper till att debattera den viktiga frågan om avgifter på stadsbussen. Visst vore det bra om man införde en liten avgift på stadsbussen så att stadens skattebetalare inte behöver stå för alla kostnader. En dagsbiljett för 2 euro och ett månadskort för 20 euro vore rimligt enligt min mening.
Däremot tycker jag inte om Matias Lindbloms egna förslag eller funderingar på att införa besöksavgifter på stadsbiblioteket och Lilla holmen samt cykelskatt för cyklister.
Den som vill se det TV-inslag om avgifter på stadsbussen som ML nämner i sin insändare kan klicka på länken: http://www.nyan.ax/aland24/index.pbs?play=2221
Inslaget heter ” Rakt på om stadsbussen”
Anthonio Salminen (M)
Däremot tycker jag inte om Matias Lindbloms egna förslag eller funderingar på att införa besöksavgifter på stadsbiblioteket och Lilla holmen samt cykelskatt för cyklister.
Den som vill se det TV-inslag om avgifter på stadsbussen som ML nämner i sin insändare kan klicka på länken: http://www.nyan.ax/aland24/index.pbs?play=2221
Inslaget heter ” Rakt på om stadsbussen”
Anthonio Salminen (M)
måndag 18 april 2011
Behåll kravet på kunskaper i svenska för köp av strandtomt
Idag krävs det åländsk hembygdsrätt för att som privatperson få köpa en strandtomt på Åland. Det här är i praktiken ett bra språkskydd för det innebär att alla som köper en strandtomt på Åland måste kunna svenska. Man måste ju som bekant ha tillfredsställande kunskaper i svenska för att få hembygdsrätt enligt § 7 i självstyrelselagen.
Om man rakt av slopar kravet på hembygdsrätt för att få köpa strandtomt så slopar man samtidigt en viktig del av språkskyddet på Åland. Det här vill väl knappast någon som verkligen värnar om svenskan på Åland genomföra?
Om man vill möjliggöra för inflyttade att köpa en strandtomt genom att bygga vidare på nuvarande undantagsregler för tomter som understiger 4.000 kvadratmeter, på bostadsplanerat område för fast bosättning, så måste de nya reglerna kompletteras med ett motsvarande krav på kunskaper i svenska. Annars urholkar man ju en viktig del av skyddet av svenskan på Åland.
Rent konkret så kunde man kopiera kravet på ”tillfredsställande kunskaper i svenska ” från § 7 i självstyrelselagen till en ny landskapslag om jordförvärvstillstånd. En fördel med detta är att man då också synliggör kravet på kunskaper i svenska så att alla förstår att jordförvärvsreglerna verkligen är ett språkskydd. Den finns personer som säger att dom inte förstår varför man i gällande lagstiftning gör så stor skillnad på mark som är ”attraktivt” eller ”utgör ett känsligt strandområde”. För mig är det här uppenbart.
Det finns ingen mark på Åland som är så eftertraktad som just våra vackra stränder och därför är det rimligt att lagstiftaren bedömer att efterfrågan på den här typen av mark kan vara extra stor från icke ålänningar som inte kan svenska. Med tanke på att syftet med jordförvärvsreglerna är att ”förverkliga den åländska befolkningens rätt till jordbesittningen på Åland” och därigenom skydda vårt svenska språk så är det naturligtvis viktigt att just stränderna behandlas extra noggrant.
Med tanke på den bekymmersamma språkutvecklingen i Finland så är det nu extra angeläget att värna om våra egna åländska språkskydd.
Anthonio Salminen (M)
Om man rakt av slopar kravet på hembygdsrätt för att få köpa strandtomt så slopar man samtidigt en viktig del av språkskyddet på Åland. Det här vill väl knappast någon som verkligen värnar om svenskan på Åland genomföra?
Om man vill möjliggöra för inflyttade att köpa en strandtomt genom att bygga vidare på nuvarande undantagsregler för tomter som understiger 4.000 kvadratmeter, på bostadsplanerat område för fast bosättning, så måste de nya reglerna kompletteras med ett motsvarande krav på kunskaper i svenska. Annars urholkar man ju en viktig del av skyddet av svenskan på Åland.
Rent konkret så kunde man kopiera kravet på ”tillfredsställande kunskaper i svenska ” från § 7 i självstyrelselagen till en ny landskapslag om jordförvärvstillstånd. En fördel med detta är att man då också synliggör kravet på kunskaper i svenska så att alla förstår att jordförvärvsreglerna verkligen är ett språkskydd. Den finns personer som säger att dom inte förstår varför man i gällande lagstiftning gör så stor skillnad på mark som är ”attraktivt” eller ”utgör ett känsligt strandområde”. För mig är det här uppenbart.
Det finns ingen mark på Åland som är så eftertraktad som just våra vackra stränder och därför är det rimligt att lagstiftaren bedömer att efterfrågan på den här typen av mark kan vara extra stor från icke ålänningar som inte kan svenska. Med tanke på att syftet med jordförvärvsreglerna är att ”förverkliga den åländska befolkningens rätt till jordbesittningen på Åland” och därigenom skydda vårt svenska språk så är det naturligtvis viktigt att just stränderna behandlas extra noggrant.
Med tanke på den bekymmersamma språkutvecklingen i Finland så är det nu extra angeläget att värna om våra egna åländska språkskydd.
Anthonio Salminen (M)
lördag 2 april 2011
Luckra inte upp språkskyddet i jordförvärvsreglerna
I dag krävs det åländsk hembygdsrätt för att få köpa en strandtomt på Åland. Det här är ett viktigt och bra språkskydd för det innebär att alla som äger en strandtomt på Åland enligt lag måste kunna svenska. Man måste ju som bekant bo på Åland och ha "tillfredsställande kunskaper i svenska" för att få hembygdsrätt enligt §7 i självstyrelselagen. Anthonio Salminen (M)
tisdag 15 mars 2011
Jag är en av de som stajlar om sig till (M)
Under rubriken "Partiet som stajlade om sig" skriver Ålandstidningen att Frisinnad Samverkan efter 43 år byter namn till Moderaterna på Åland. Klicka här så kommer du till vårt nya partiprogram.
Tony Salminen (M)
Tony Salminen (M)
måndag 14 mars 2011
Nu byter jag parti...
I kväll byter jag förmodligen parti eller för att uttrycka det på ett annat sätt. Mitt parti Frisinnad Samverkan r.f. byter med stor sannolikhet namn till "Nytt partinamn r.f." Jag tycker det här känns riktigt bra.
Vi har också arbetat fram ett helt nytt ideologiskt program som våra medlemmar förväntas godkänna på medlemsmötet i kväll kl. 19.00 i lagtingets auditorium.
Den tredje saken som förmodligen händer i kväll är att jag och ett antal personer till presenteras som kandidater i höstens lagtingsval.
Det är inte varje dag som man får vara med och skriva politisk historia. Det här känns kul.
Vi har också arbetat fram ett helt nytt ideologiskt program som våra medlemmar förväntas godkänna på medlemsmötet i kväll kl. 19.00 i lagtingets auditorium.
Den tredje saken som förmodligen händer i kväll är att jag och ett antal personer till presenteras som kandidater i höstens lagtingsval.
Det är inte varje dag som man får vara med och skriva politisk historia. Det här känns kul.
onsdag 9 mars 2011
IT kan förenkla tillvaron och spara kostnader
I onsdags morse när jag läste Ålandstidningen såg jag att landskapsregeringen annonserade att man skulle ansöka om vårjakt på sjöfågel för våren 2011 via hemsidan http://www.jakt.regeringen.ax/. Jag kastade mig direkt på datorn och fyllde snabbt och enkelt i min ansökan och fick nästan direkt ett sms på mobilen att LR mottagit min ansökan.
Tänk vad IT kan förenkla tillvaron och spara kostnader för medborgarna. På ett par minuter kunde jag som jägare både rapportera min jakt och mina viltvårdande insatser under år 2010 samt ansöka om vårjakt för säsongen 2011. Landskapsregeringen slapp skicka en blankett hem till mig, jag slapp fylla i den med penna och jag slapp att posta den till LR. Två kuvert, två porton och en blankett sparades in till fromma för miljön och skattebetalarna. På LR slapp dessutom en tjänsteman, att på betald arbetstid, knappa in mina uppgifter på datorn. Tänk vad så kallad e-förvaltning kan vara smidigt och bra.
Anthonio Salminen (fs)
Tänk vad IT kan förenkla tillvaron och spara kostnader för medborgarna. På ett par minuter kunde jag som jägare både rapportera min jakt och mina viltvårdande insatser under år 2010 samt ansöka om vårjakt för säsongen 2011. Landskapsregeringen slapp skicka en blankett hem till mig, jag slapp fylla i den med penna och jag slapp att posta den till LR. Två kuvert, två porton och en blankett sparades in till fromma för miljön och skattebetalarna. På LR slapp dessutom en tjänsteman, att på betald arbetstid, knappa in mina uppgifter på datorn. Tänk vad så kallad e-förvaltning kan vara smidigt och bra.
Anthonio Salminen (fs)
onsdag 2 mars 2011
Beslutet om vårjakten är klockren självstyrelsepolitik
Jag tycker att landskapsregeringens beslut om att införa mer vårjakt är mycket positivt och klockren självstyrelsepolitik. Med tanke på att självstyrelsen bland annat handlar att kunna bevara vår åländska kultur och våra lokala åländska traditioner så är beslutet helt rätt. Det är tack vare självstyrelsen som vi ålänningar nu får bättre möjligheter att jaga sjöfågel på våren. Jag vill rikta ett stort tack till Ålands landskapsregering.
För att bli lite personlig kan jag berätta att några av mina absolut bästa minnen från barndomen och uppväxten är när man som barn fick följa med föräldrar, släkt och vänner på vårjakt. Tack vare beslutet om vårjakten får vi vuxna ålänningar nu bättre möjlighet att tillsammans med våra barn samt släkt och vänner bedriva den efterlängtade vårjakten.
Anthonio Salminen (fs)
För att bli lite personlig kan jag berätta att några av mina absolut bästa minnen från barndomen och uppväxten är när man som barn fick följa med föräldrar, släkt och vänner på vårjakt. Tack vare beslutet om vårjakten får vi vuxna ålänningar nu bättre möjlighet att tillsammans med våra barn samt släkt och vänner bedriva den efterlängtade vårjakten.
Anthonio Salminen (fs)
tisdag 1 mars 2011
Högre bidrag innebär att färre jobbar
Under sportlovshelgen har jag roat mig med att läsa en bok som heter ”Ett val för framtiden - Skatter och samhällsdebatt inför riksdagsvalet 2011 ” från den liberala finlandssvenska tankesmedjan Lokus. Det som jag fastnade för i boken var ett avsnitt skrivet av den välkände nationalekonomen Jaakko Kiander.
Enligt min tolkning säger han två viktiga saker:
1. att man kan förbättra sysselsättningen genom att lindra beskattningen på arbete
2. att det måste vara en tillräckligt stor nettoskillnad mellan bidragsnivån och minimilönerna i samhället. Annars föredrar vissa bidragstagare fritid framom jobb.
Det här är två viktiga saker att tänka på om man vill driva en jobblinje i riksdags- och lagtingsvalet. Om vi t ex höjer utkomststödet på Åland från att idag vara 10 % lägre än i Finland till att bli 10 % högre än i Finland så får vi på sikt fler som lyfter bidrag och färre som jobbar på Åland. Längst ner finns några citat från boken som kan laddas ner gratis som pdf från Lokus hemsida: http://www.lokus.fi. Boken är läsvärd.
Det finns dock en viktig sak som jag tycker att boken, som har ett flertal författare, missar och det är att lyfta fram det rättvisa i att den som jobbar får behålla en stor del av sin bruttolön. Som jag ser det är det en viktig rättvisefråga att en arbetande människa får behålla de pengar som man förtjänar genom eget arbete eller eget företagande.
Hälsningar från Tony
Citat från sida 98 med rubriken: Beskattningen av arbete: teori och praktik
”Den nationalekonomiska teorin stöder uppfattningen att man genom skattelättnader kan förbättra sysselsättningen.”
Citat från sida 110 med rubrik: Arbetslöshet och skattekil inom branscher med låg produktivitet
”Om man sänker de arbetsgivaravgifter eller inkomstskatter som betalas för de lägsta lönerna växer efterfrågan på arbetskraft och det uppstår flera arbetsplatser. Storleken på den sysselsättningstillväxt som följer på detta beror på tillgången till arbetskraft. För att folk verkligen ska sysselsättas bör minimilönen efter att inkomstskatten är betald vara högre än den utkomstnorm som bestäms av socialskyddet (arbetslöshetsskyddet, utkomstskyddet och bostadsbidraget i kombination) och mera värd än fritiden; arbetsmarknadens minsta löneanspråk bygger med andra ord på utkomstnormen och det inkomstskatteuttag som tillämpas vid små inkomster. När dessa villkor kombineras kommer man till att gränsen för att det ska löna sig att grunda arbetsplatser bestäms utgående från minimiutkomstkravet och skattekilen: ju högre nettolön de arbetssökande begär och ju högre skattekilen på arbete är, desto större produktivitetskrav måste man ställa på lönsamma arbetsplatser. Det höjda produktivitetskravet minskar i sin tur de lönsamma arbetsplatsernas antal. I de nordiska länderna har man delvis kringgått detta problem med hjälp av en stor offentlig sektor. En hög skattekil är inte lika problematisk för den offentliga sektorn, eftersom skatteintäkterna går till den, och den därför betalar endast nettolön för arbetskraften. ”
Jaakko Kiander är pol.dr och välkänd nationalekonom. Han har skrivit mycket om offentlig ekonomi och arbetsmarknadsfrågor. Han är ekonomidirektör vid pensionsbolaget Ilmarinen men har tidigare varit anställd vid Löntagarnas forskningsinstitut som vd och Statens ekonomiska forskningscentral som forskningsprofessor.
Enligt min tolkning säger han två viktiga saker:
1. att man kan förbättra sysselsättningen genom att lindra beskattningen på arbete
2. att det måste vara en tillräckligt stor nettoskillnad mellan bidragsnivån och minimilönerna i samhället. Annars föredrar vissa bidragstagare fritid framom jobb.
Det här är två viktiga saker att tänka på om man vill driva en jobblinje i riksdags- och lagtingsvalet. Om vi t ex höjer utkomststödet på Åland från att idag vara 10 % lägre än i Finland till att bli 10 % högre än i Finland så får vi på sikt fler som lyfter bidrag och färre som jobbar på Åland. Längst ner finns några citat från boken som kan laddas ner gratis som pdf från Lokus hemsida: http://www.lokus.fi. Boken är läsvärd.
Det finns dock en viktig sak som jag tycker att boken, som har ett flertal författare, missar och det är att lyfta fram det rättvisa i att den som jobbar får behålla en stor del av sin bruttolön. Som jag ser det är det en viktig rättvisefråga att en arbetande människa får behålla de pengar som man förtjänar genom eget arbete eller eget företagande.
Hälsningar från Tony
Citat från sida 98 med rubriken: Beskattningen av arbete: teori och praktik
”Den nationalekonomiska teorin stöder uppfattningen att man genom skattelättnader kan förbättra sysselsättningen.”
Citat från sida 110 med rubrik: Arbetslöshet och skattekil inom branscher med låg produktivitet
”Om man sänker de arbetsgivaravgifter eller inkomstskatter som betalas för de lägsta lönerna växer efterfrågan på arbetskraft och det uppstår flera arbetsplatser. Storleken på den sysselsättningstillväxt som följer på detta beror på tillgången till arbetskraft. För att folk verkligen ska sysselsättas bör minimilönen efter att inkomstskatten är betald vara högre än den utkomstnorm som bestäms av socialskyddet (arbetslöshetsskyddet, utkomstskyddet och bostadsbidraget i kombination) och mera värd än fritiden; arbetsmarknadens minsta löneanspråk bygger med andra ord på utkomstnormen och det inkomstskatteuttag som tillämpas vid små inkomster. När dessa villkor kombineras kommer man till att gränsen för att det ska löna sig att grunda arbetsplatser bestäms utgående från minimiutkomstkravet och skattekilen: ju högre nettolön de arbetssökande begär och ju högre skattekilen på arbete är, desto större produktivitetskrav måste man ställa på lönsamma arbetsplatser. Det höjda produktivitetskravet minskar i sin tur de lönsamma arbetsplatsernas antal. I de nordiska länderna har man delvis kringgått detta problem med hjälp av en stor offentlig sektor. En hög skattekil är inte lika problematisk för den offentliga sektorn, eftersom skatteintäkterna går till den, och den därför betalar endast nettolön för arbetskraften. ”
Jaakko Kiander är pol.dr och välkänd nationalekonom. Han har skrivit mycket om offentlig ekonomi och arbetsmarknadsfrågor. Han är ekonomidirektör vid pensionsbolaget Ilmarinen men har tidigare varit anställd vid Löntagarnas forskningsinstitut som vd och Statens ekonomiska forskningscentral som forskningsprofessor.
fredag 25 februari 2011
Vår vackra stad ska vara öppen för alla
Häromdagen hade Rauli Lehtinen (lib) en insändare i tidningen som kan tolkas som en klappjakt på stadsbor och bilburna ålänningar. Han vill förbjuda bilar i centrum och införa parkeringsavgifter och talar om en ”kaotiskt och extremt förfulad stadsmiljö” i Mariehamn.
Jag måste säga att jag inte håller med alls. Jag tycker att Mariehamns stad är en väldigt vacker och trevlig småstad. Att man kan gå, cykla och köra bil i centrum och till och med parkera strax intill en butik eller en restaurang tycker jag att är en väldigt fin trivselfaktor.
Om det är någon som är parkeringsfundamentalist så är det Rauli Lehtinen själv. Lite komiskt är det också att det är just en Mariehamnsliberal som igen kommer med förslag på nya förbud. Jag trodde att liberaler inte var så förtjusta i stränga regler och förbud men det gäller tydligen inte Mariehamnsliberalerna. Vart tog liberalernas vackra tal om maximal öppenhet och näringsfrihet vägen?
Anthonio Salminen (fs)
Jag måste säga att jag inte håller med alls. Jag tycker att Mariehamns stad är en väldigt vacker och trevlig småstad. Att man kan gå, cykla och köra bil i centrum och till och med parkera strax intill en butik eller en restaurang tycker jag att är en väldigt fin trivselfaktor.
Om det är någon som är parkeringsfundamentalist så är det Rauli Lehtinen själv. Lite komiskt är det också att det är just en Mariehamnsliberal som igen kommer med förslag på nya förbud. Jag trodde att liberaler inte var så förtjusta i stränga regler och förbud men det gäller tydligen inte Mariehamnsliberalerna. Vart tog liberalernas vackra tal om maximal öppenhet och näringsfrihet vägen?
Anthonio Salminen (fs)
måndag 21 februari 2011
Ett veckobrev om jobb, välfärd och skatt
Vet du vad det kostar med ”ett års välfärd” för en ålänning i genomsnitt? Ett sätt att besvara frågan är att räkna ihop alla de skatteinkomster som landskapsregeringen och alla åländska kommuner har tillsammans på ett år och dividera beloppet med antalet ålänningar. Mätt på detta sätt blir kostnaden 10 801 euro per ålänning. Varje ålänning måste alltså i medeltal betala in 900 euro per månad i skatt för att snittet ska bli 10 801 euro per person och år.
Med tanke på att många ålänningar är barn, studerande och andra grupper som inte arbetar och betalar skatt så måste naturligtvis vi som är vuxna och arbetsföra betala mycket mer än snittet på 900 euro per månad i skatt för att få Ålands offentliga ekonomi att gå ihop. En inflyttad måste statistiskt sett också arbeta och betala mer än 900 euro per månad i skatt ”för att Åland ska gå på plus”.
En annan sak som man ser när man studerar dessa siffror är att Åland har en egen beskattning till 28,6 % idag eftersom kommunalskatterna utgör just 28,6 % av hela Ålands summa för skatter och inkomster av skattenatur. Med tanke på att ungefär 8 miljoner av kommunalskatterna är den kommunala andelen av samfundsskatterna, som Åland inte bestämmer över, så är den faktiska graden av egen beskattning lite lägre eller 26,0 %. Finska staten styr alltså över 74 % av våra skatter.
Med tanke på att Ålands BNP är cirka 32 400 euro per person och år eller cirka 2 700 euro per person och månad (BNP-siffran gäller år 2008) så ser man att en tredjedel av ålänningarnas förädlingsvärde eller BNP går till landskapet och kommunerna (33,3 %). Skattegraden eller det så kallade ”skattetrycket” i Finland (och på Åland) är annars cirka 44 % av BNP och skillnaden mellan 33,3 % och 44 % består av bland annat av de obligatoriska arbetstagar- och arbetsgivaravgifter som företagen och anställda betalar.
Det ska annars bli intressant att se om den nya riksdagen i Finland går in för de förslag som den så kallade Hetemäki-skatte-gruppen föreslog i december 2010. Kort sagt blir det då lönsammare att arbeta och driva företag och dyrare att vara konsument. I stora drag tror jag att Hetemäkis förslag på skatteåtgärder får exakt de effekter som han och Finland säger att dom är ute efter, dvs ekonomisk tillväxt och högre sysselsättning. Rapporten kan läsas via denna länk.
Tabell med skatter och inkomster av skattenatur på Åland år 2011 i Euro och Procent:
LR-Avräkningsbelopp (klumpsumman) = 188 600 000 € eller 62,5%
LR-Skattegottgörelse (flitpengen) = 19 500 000 € eller 6,5%
LR-Återbäring av lotteriskatt = 6 700 000 € eller 2,2%
LR-Apoteksavgifter = 610 000 € eller 0,2%
Kommunalskatter = 86 452 000 € eller 28,6%
Summa skatter och inkomster av skattenatur på Åland = 301 862 000 € eller 100,0%
Befolkning på Åland 31.12.2010 = 27 948
”Skatt per ålänning” = 10 801 €
Bästa sportlovshälsningar från Tony den 21 februari 2011
Med tanke på att många ålänningar är barn, studerande och andra grupper som inte arbetar och betalar skatt så måste naturligtvis vi som är vuxna och arbetsföra betala mycket mer än snittet på 900 euro per månad i skatt för att få Ålands offentliga ekonomi att gå ihop. En inflyttad måste statistiskt sett också arbeta och betala mer än 900 euro per månad i skatt ”för att Åland ska gå på plus”.
En annan sak som man ser när man studerar dessa siffror är att Åland har en egen beskattning till 28,6 % idag eftersom kommunalskatterna utgör just 28,6 % av hela Ålands summa för skatter och inkomster av skattenatur. Med tanke på att ungefär 8 miljoner av kommunalskatterna är den kommunala andelen av samfundsskatterna, som Åland inte bestämmer över, så är den faktiska graden av egen beskattning lite lägre eller 26,0 %. Finska staten styr alltså över 74 % av våra skatter.
Med tanke på att Ålands BNP är cirka 32 400 euro per person och år eller cirka 2 700 euro per person och månad (BNP-siffran gäller år 2008) så ser man att en tredjedel av ålänningarnas förädlingsvärde eller BNP går till landskapet och kommunerna (33,3 %). Skattegraden eller det så kallade ”skattetrycket” i Finland (och på Åland) är annars cirka 44 % av BNP och skillnaden mellan 33,3 % och 44 % består av bland annat av de obligatoriska arbetstagar- och arbetsgivaravgifter som företagen och anställda betalar.
Det ska annars bli intressant att se om den nya riksdagen i Finland går in för de förslag som den så kallade Hetemäki-skatte-gruppen föreslog i december 2010. Kort sagt blir det då lönsammare att arbeta och driva företag och dyrare att vara konsument. I stora drag tror jag att Hetemäkis förslag på skatteåtgärder får exakt de effekter som han och Finland säger att dom är ute efter, dvs ekonomisk tillväxt och högre sysselsättning. Rapporten kan läsas via denna länk.
Tabell med skatter och inkomster av skattenatur på Åland år 2011 i Euro och Procent:
LR-Avräkningsbelopp (klumpsumman) = 188 600 000 € eller 62,5%
LR-Skattegottgörelse (flitpengen) = 19 500 000 € eller 6,5%
LR-Återbäring av lotteriskatt = 6 700 000 € eller 2,2%
LR-Apoteksavgifter = 610 000 € eller 0,2%
Kommunalskatter = 86 452 000 € eller 28,6%
Summa skatter och inkomster av skattenatur på Åland = 301 862 000 € eller 100,0%
Befolkning på Åland 31.12.2010 = 27 948
”Skatt per ålänning” = 10 801 €
Bästa sportlovshälsningar från Tony den 21 februari 2011
tisdag 8 februari 2011
Korta bilresor är mindre miljöbelastande än långa
Jag vill börja med att tacka Anders Gustafsson för att han hjälper till att debattera den viktiga frågan om vi ska betala stadsbussen med avgifter eller med skatt. Jag vill personligen inte lägga hela notan i famnen på skattebetalarna och anser därför att det är rimligt och rättvist att resenärerna betalar en liten avgift. Att Anders har en annan uppfattning har jag full respekt för men jag hoppas att vi snart blir fler som tycker att stadsbussen är så pass bra och värdefull att det är värt att betala en liten slant när man åker.
Ett litet sakfel vill jag dock korrigera i Anders insändare. Det står att ”en Västernäsbo som kör bil till centrala Mariehamn ofta är en större miljöbov än en Godbybo” som gör samma sak. Detta är ett uppenbart sakfel. Visst är det så att katalysatorn i en bil fungerar sämre i början medan motorn är kall men alla körningar är ju korta och kalla i början, även de långa. Kort sagt Godbybons första 10 minuter med kall bil är lika miljöbelastande som stadsbons men de avgaser som Godbybon släpper ut under de resterande 10 minuterarna, ännu på väg mot stan, med varm motor är dock smutsigare än stadsbons. För då har ju stadsbon redan varit framme i centrum en tid och kanske hunnit jobba i 10 minuter. Ännu miljövänligare blev det om Godbybon och stadsbon tog en miljövänlig och avgiftsbelagd buss till jobbet.
Anthonio Salminen (fs)
Ett litet sakfel vill jag dock korrigera i Anders insändare. Det står att ”en Västernäsbo som kör bil till centrala Mariehamn ofta är en större miljöbov än en Godbybo” som gör samma sak. Detta är ett uppenbart sakfel. Visst är det så att katalysatorn i en bil fungerar sämre i början medan motorn är kall men alla körningar är ju korta och kalla i början, även de långa. Kort sagt Godbybons första 10 minuter med kall bil är lika miljöbelastande som stadsbons men de avgaser som Godbybon släpper ut under de resterande 10 minuterarna, ännu på väg mot stan, med varm motor är dock smutsigare än stadsbons. För då har ju stadsbon redan varit framme i centrum en tid och kanske hunnit jobba i 10 minuter. Ännu miljövänligare blev det om Godbybon och stadsbon tog en miljövänlig och avgiftsbelagd buss till jobbet.
Anthonio Salminen (fs)
Idag var jag med i TV-programmet Rakt på
Idag debatterade Uffe Grüssner och jag frågan om avgifter eller ej på stadsbussen i TV-programmet Rakt på. Jag tyckte det var intressant och lärorikt. Om du vill titta på inslaget så kan du klicka här: Rakt På om Avgifter på stadsbussen?
lördag 5 februari 2011
Åland har duktiga ungdomar
Jag lyssnade just på en grupp åländska ungdomar som diskuterade politik i Ålands radio i torsdags 3/2. När man hör vad dessa ungdomar tycker och tänker så blir man glad och inser att Åland och självstyrelsen har en ljus framtid. De flesta betonade att arbete och företagande är grunden för välfärd och att vi måste våga tro på oss själva. Egen beskattning är t ex fullt möjligt om vi vill det. Bra jobbat Markus Jansson (fs), Axel Jonsson (åf), Jannik Svensson (lib), Simon Holmström (ob) och Jessica Nylund (c).
Inslaget som heter "argument" kan du lyssna på om du klickar här: Argument 3/2 2011.
Mvh Tony
Inslaget som heter "argument" kan du lyssna på om du klickar här: Argument 3/2 2011.
Mvh Tony
torsdag 3 februari 2011
Jag vill ha rättvisa bussavgifter
Den avgiftsfria stadsbussen kostar i dagsläget stadens skattebetalare 752 000 euro per år. Utslaget på varenda en av stadens drygt 11.000 innevånare blir det cirka 70 euro per person och år. Utslaget på de cirka 1.000 personer som åker stadsbuss regelbundet/dagligen blir det cirka 750 euro per skalle och år.
Enligt min mening vore det både rimligt och skäligt att den tiondel av stadsborna som regelbundet åker med stadens högkvalitativa buss betalar lite mer än de som aldrig åker buss. Om man till exempel införde ett månadskort på 20 euro eller ett årskort på 200 euro så skulle intäkterna bli omkring 200.000 euro per år. Resenärerna fick då fortsättningsvis tillgång till en mycket fin kollektivtrafik till en mycket förmånlig avgift på i snitt mindre än 1 euro per dag . Skattebetalarnas kostnad skulle då minska rejält från cirka 752.000 till cirka 550.000 euro.
Det kan inte komma som en överraskning att staden har stora skulder och svårt att få budgeten att gå ihop. I vissa nämnder sparar man några tusenlappar trots att det svider hos många. Här kan man spara 200.000 på ett relativt enkelt och förnuftigt sätt.
Min åsikt är definitivt att det borde införas en avgift för bussåkandet igen eftersom det är rättvisare att den som åker med bussen betalar mer än den som inte åker alls. Vad jag minns så hade vi t ex bussavgifter och månadskort i staden under hela 1990-talet och det gick ju bra. Varför skulle inte en så enkel sak gå bra idag när vi dessutom har så mycket mera tekniska hjälpmedel.
Anthonio Salminen (fs)
Enligt min mening vore det både rimligt och skäligt att den tiondel av stadsborna som regelbundet åker med stadens högkvalitativa buss betalar lite mer än de som aldrig åker buss. Om man till exempel införde ett månadskort på 20 euro eller ett årskort på 200 euro så skulle intäkterna bli omkring 200.000 euro per år. Resenärerna fick då fortsättningsvis tillgång till en mycket fin kollektivtrafik till en mycket förmånlig avgift på i snitt mindre än 1 euro per dag . Skattebetalarnas kostnad skulle då minska rejält från cirka 752.000 till cirka 550.000 euro.
Det kan inte komma som en överraskning att staden har stora skulder och svårt att få budgeten att gå ihop. I vissa nämnder sparar man några tusenlappar trots att det svider hos många. Här kan man spara 200.000 på ett relativt enkelt och förnuftigt sätt.
Min åsikt är definitivt att det borde införas en avgift för bussåkandet igen eftersom det är rättvisare att den som åker med bussen betalar mer än den som inte åker alls. Vad jag minns så hade vi t ex bussavgifter och månadskort i staden under hela 1990-talet och det gick ju bra. Varför skulle inte en så enkel sak gå bra idag när vi dessutom har så mycket mera tekniska hjälpmedel.
Anthonio Salminen (fs)
fredag 28 januari 2011
Det vore skäligt med avgifter på stadsbussen
Häromdagen kunde vi läsa i Ålandstidningen att stadens taxichaufförer och Mariehamns åkeriförening nu är rasande över den avgiftsfria stadsbussen. Med tanke på att det är val i höst och att denna fråga avgörs av stadens politiker så kan det vara skäl att informera väljarna om var stadspolitikerna står i frågan. I november 2010 förslog jag i budgetdebatten att staden skulle införa avgifter på stadsbussen under år 2011 men detta förslag röstades ner av en majoritet bestående av sex socialdemokrater, sju liberaler och två från centern. Endast åtta från frisinnad samverkan, en från Mariehamns framtid, en från obunden samling samt två liberaler röstade för avgifter så omröstningen slutade tyvärr 15-12. Om två till i fullmäktige hade röstat för avgifter så hade dessa också införts.
Personligen tycker jag att det vore skäligt att de personer som utnyttjar stadsbussen också betalar en liten slant för att åka. Stadsbussen är ju en fin service och busstrafiken håller hög kvalitet. Att lägga hela denna kostnad i famnen på skattebetalarna är varken rimligt eller rättvist, i synnerhet inte mot cyklister och gångtrafikanter som aldrig åker buss.
Anthonio Salminen (fs)
Personligen tycker jag att det vore skäligt att de personer som utnyttjar stadsbussen också betalar en liten slant för att åka. Stadsbussen är ju en fin service och busstrafiken håller hög kvalitet. Att lägga hela denna kostnad i famnen på skattebetalarna är varken rimligt eller rättvist, i synnerhet inte mot cyklister och gångtrafikanter som aldrig åker buss.
Anthonio Salminen (fs)
söndag 16 januari 2011
Är dyrare skärgårdstrafik en positiv nyhet för oss ålänningar?
I torsdagens Nya Åland 13/1 finns en märkligt positiv artikel som handlar om hur ålänningarnas kostnader för skärgårdstrafiken ökar för M/S Viggen. Tidigare kostade det 18 euro att åka skärgårdsfärja mellan Finland och Åva i Brändö men numera kostar det bara 12 euro. Med tanke på att de kostnader för skärgårdstrafiken som inte betalas av resenärer betalas av Ålands skattebetalare så blir den här förändringen dyrare för oss ålänningar.
Skärgårdstrafiken med M/S Viggen kostar redan Ålands skattebetalare cirka 1,8 miljoner per år och den transporterar cirka 35 000 bilar per år enligt budgeten för år 2011. Om biljettpriset nu sänks med 33 % från 18 till 12 euro så minskar också biljettintäkterna med ungefär en tredjedel. Enligt budgeten för 2008 så var biljettintäkterna på Viggen 172 000 euro per år och därmed minska biljettintäkterna med cirka 60.000 euro per år. Det här innebär naturligtvis att Ålands skattebetalares kostnader nu ökar med samma belopp.
Två frågor uppstår. Hur kan Nya Åland få det här till en positiv nyhet för oss ålänningar? Varför göra skärgårdstrafiken avsiktligt dyrare när trafikavdelningen redan kämpar med besparingar och har svårigheter att hålla budget?
Med tanke på att de flesta ålänningar som åker mycket skärgårdsfärja har årskort så tillfaller den här sänkningen av biljettpriset i huvudsak resenärer som bor utanför Åland. När det gäller prioriteringar och rättvisa så tycker jag att vi gott kunde ha lite dyrare biljetter på de två externa fastlandslinjerna till Galtby och Osnäs och lite billigare biljetter inom vår egen åländska skärgård.
Anthonio Salminen (fs)
Skärgårdstrafiken med M/S Viggen kostar redan Ålands skattebetalare cirka 1,8 miljoner per år och den transporterar cirka 35 000 bilar per år enligt budgeten för år 2011. Om biljettpriset nu sänks med 33 % från 18 till 12 euro så minskar också biljettintäkterna med ungefär en tredjedel. Enligt budgeten för 2008 så var biljettintäkterna på Viggen 172 000 euro per år och därmed minska biljettintäkterna med cirka 60.000 euro per år. Det här innebär naturligtvis att Ålands skattebetalares kostnader nu ökar med samma belopp.
Två frågor uppstår. Hur kan Nya Åland få det här till en positiv nyhet för oss ålänningar? Varför göra skärgårdstrafiken avsiktligt dyrare när trafikavdelningen redan kämpar med besparingar och har svårigheter att hålla budget?
Med tanke på att de flesta ålänningar som åker mycket skärgårdsfärja har årskort så tillfaller den här sänkningen av biljettpriset i huvudsak resenärer som bor utanför Åland. När det gäller prioriteringar och rättvisa så tycker jag att vi gott kunde ha lite dyrare biljetter på de två externa fastlandslinjerna till Galtby och Osnäs och lite billigare biljetter inom vår egen åländska skärgård.
Anthonio Salminen (fs)
torsdag 13 januari 2011
Några tankar om riksdagsvalet i april
Som Ålands riksdagsman har man en särställning i Finlands riksdag. Tack vare självstyrelsen är Åland en egen valkrets och Ålands riksdagsman är verkligen hela Ålands riksdagsman. Det är därför viktigt att ha ett gott samarbete med landskapsregeringen och Ålands folk. I riksdagen ska man särskilt bevaka och driva på åländska frågor. Med tanke på den dagsaktuella situationen är frågan om en utvecklad självstyrelse för Åland och det svenska språket extra viktiga. När det gäller rikspolitiken så tycker jag t ex att den kommande reformeringen av de statliga skatterna i Finland är extra intressant. I övrigt gäller det att föra en klok borgerlig sakpolitik som steg för steg förbättrar levnadsvillkoren för både ålänningar och finländare.
Mvh Tony
Mvh Tony
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)