tisdag 31 mars 2009

Mariehamn får snart Ålands bästa hemvårdsstöd

I tisdags kväll 31/3 godkände stadsfullmäktige i Mariehamn mitt förslag om ett förbättrat hemvårdsstöd. Beslutet innebär att Mariehamn den 1 augusti 2009 utökar hemvårdsstödet till att gälla för barn under fyra år, sannolikt som första kommun i Finland. I övriga kommuner gäller hemvårdsstödet barn under 3 år. Som politiker ser jag fyra uppenbara fördelar:

• Det innebär mer valfrihet för barnfamiljerna
• Det ökar kommunens attraktionskraft
• Det lättar på trycket på daghemmen
• Det är kostnadseffektivt för kommunerna


Hälsningar Tony


PS.
Så här rappporterar Ålandstidningen, Nyan och radion om beslutet.
DS.

måndag 16 mars 2009

FS vill förbättra äldreomsorgen

Fredagen den 13 mars presenterade vi vårt nya äldreomsorgsprogram för media på Åland. Bägge tidningar och radion var på plats och jag tycker att vår frisinnade politik fick ett gott mottagande i media. Vill du läsa vad media skrev om programmet så kan du klicka på länkarna: Tidningen Åland, Nya Åland och Ålands radion.

tisdag 10 mars 2009

FS vill förbättra hemvårdsstödet

I måndagens tidning (9/3) frågar signaturen ”5-barns morsan Lowa” i en insändare hur mycket Mariehamn sparat på att tre av hennes barn inte nyttjat dagis, dagmamma och fritidshem på ett år. För att kunna ge ett exakt svar på frågan så behöver man ha tillgång till lite mer information än vad som nämns i insändaren men i grova drag kan man säga att Mariehamn i detta fall sparar in en kostnad* på cirka 9.735 + 8.405 + 4.012 eller totalt 22.152 euro per år. Om de tre aktuella barnen i stället vårdats i hemmet via hemvårdsstöd (en grunddel, ett syskonförhöjning och ett partiellt stöd) så hade det kostat kommunen cirka 388,51 + 77,70 + 97,13 per månad eller totalt cirka 6.760 euro på ett år. I grova drag kan man alltså säga att kommunen sparar uppåt 15.392 euro per år på att betala hemvårdsstöd åt familjen i exemplet istället för att själv producera motsvarande barnomsorg.

Vi frisinnade tycker att dagens hemvårdstöd är ett värdefullt alternativ till kommunal barnomsorg och jobbar aktivt för att förbättra det så att fler barnfamiljer får möjlighet att nyttja det och så att privat barnomsorg på sikt skall börja värderas lika högt som kommunal barnomsorg. För oss är valfrihet en viktig del av välfärden.

Anthonio Salminen (fs)

*) enligt stadens budget 2009 och bokslut 2008

lördag 7 mars 2009

Ett veckobrev om IT-utveckling i skolan (v.13)

I mitt veckobrev tänkte jag berätta lite om IT-utvecklingen i skolan under de senaste 15 åren. År 1994 började jag jobba som matte-, fysik och datalärare på Ålands lyceum. På den tiden hade lusse cirka 35 datorer. Nästan alla datorer (30 st) fanns inlåsta i en stor datasal och dit hade i princip endast dataläraren tillträde när han undervisade i Pascal-programmering och ordbehandling i WordPerfect 5.1 för DOS. Klasserna som undervisades i datalära var ofta på 25-30 elever, vilket ändå var mindre än den generella regeln som sade att man fick ha max 32 elever per klass.

I lärarnas enda arbetsrum (som av förklarliga skäl kallades myrstacken) fanns en enda dator och den användes ganska sporadiskt, oftast av mattelärare som gjorde prov. Kort sagt var datoranvändningen ganska begränsad trots att man hade det ganska väl förspänt med både utrustning och program.

Redan sommaren 1996 anskaffade Ålands då framsynta landskapsstyrelse fast Internetförbindelse till skolorna. I samma veva fick eleverna fritt tillträde till datasalen (den låstes upp) på raster och håltimmar och då ökade elevernas datoranvändning markant. Att förse ungdomar med datorer och Internet var ett mycket lyckat sätt att införa ”självstudier i datalära” hos elever.

Lärarnas begränsade kunskaper i IT var på denna tid en flaskhals för en mer utbredd och pedagogisk användningen av datorer i skolan. Redan tidigare hade man ordnat med några internkurser i datoranvändning och ordbehandling för lärare och personal men i och med införandet av Internet och e-post så blev lärarnas fortbildningsbehov akut. Eftersom lärarna var intresserade av e-post och surfning så lärde de sig detta ganska snabbt. Att ha datasalar och datalärare inom verksamhetens fastighet är en stor fördel när organisationen skall fortbildas i IT.

Jag skulle säga att lärarnas kunskaper inom IT tog riktig fart omkring år 1999 då alla lärare fick en egen bärbar skoldator så att de kunde öva och praktisera IT när de ville på egen hand (lyckade självstudier igen). Att de samtidigt erbjöds datakurser för att ta datakörkort var viktigt för att få till en lite mer systematisk kunskapsutveckling. Åland var också riktigt tidigt ute med att satsa på IT-handledare i skolorna och det har också betytt mycket för den goda IT-kunskapsnivå som vi byggt upp bland både lärare och studerande.

På senare år har IT-utvecklingen i skolan handlat ganska mycket om att förse klassrummen med mer IT-utrustning så att lärare och studerande har tillgång till goda IT-hjälpmedel på alla lektioner. Nästan alla klassrum har idag takmonterade dataprojektorer och bärbara datorer så att lärare och studerande exempelvis kan använda PowerPoint och webben under sina föreläsningar och redovisningar i klassen. Jag skulle säga att IT är ett fantastiskt hjälpmedel i skolan och att vi har det mycket väl förspänt med IT i de åländska skolorna idag.

Jag tycker man kan säga att IT har gått från att vara ett ämne i skolan till att bli en metod eller ett verktyg för inlärning ungefär lika viktigt som läsekonsten. För oss ålänningar som lever på en ö i havet tror jag att det är strategiskt rätt att satsa på IT.


Hälsningar Tony

PS.
Klicka på "play-knappen" i videon nedan om du vill se en kul filmsnutt som visar hur det kan gå till efter att skrivmaskiner byts ut mot datorer på ett kontor.
DS.