En viktig funktion i det fina systemet med hembygdsrätt är att det garanterar att det är vi som bor långsiktigt på Åland som bestämmer över Åland. Endast vi som har hembygdsrätt får ställa upp i lagtingsval och endast vi som har hembygdsrätt får rösta i lagtingsvalet.
Den som flyttar hit långsiktigt och bor här mer än fem år får hembygdsrätt och den som flyttar bort från Åland långsiktigt, mer än fem år, förlorar sin hembygdsrätt. Detta är mycket viktiga inslag i systemet med hembygdsrätt och behövs för att garantera att det är just vi som faktiskt bor här som får avgöra vilka personer som ska stifta våra åländska lagar och bestämma om vilka som ska ingå i vår landskapsregering.
Vissa röster hörs ibland för att man borde få hembygdsrätten på livstid eller att man åtminstone borde få behålla den för en mycket längre tid än fem år även om man flyttar bort. Med tanke på att Åland har en mycket stor in- och utflyttning så vore nog denna typ av förändring mycket olycklig för oss som bor här.
I senaste lagtingsval så var 19 418 ålänningar röstberättigade och cirka 68 % eller 13 166 av dessa personer röstade i lagtingsvalet. Om även alla de som flyttat bort från Åland haft kvar rösträtten i lagtingsvalet så hade vi ålänningar som faktiskt bor här förlorat mycket inflytande. Våra röster hade sannolikt spätts ut med flera tusen andra röster från personer som kanske inte bott här på 10, 20 eller 30 år.
Enbart under perioden 1987-2008 eller de senaste 22 åren så har 13 155 personer flyttat hit och 10 646 flyttat bort. Redan om vi leker med tanken att hälften av dem som flyttat bort de senaste 22 åren hade fått behålla sin hembygdsrätt på livstid så hade dessa drygt 5 000 personer haft ungefär lika stort inflytande i senaste lagtingsvalet som alla röstberättigade i Jomala, Saltvik och Hammarland tillsammans (2 654 + 1 302 + 1 025 = 4 981 röstberättigade). Jag tror inte att vi som faktiskt bor här på Åland vinner något på att låta andra utomstående bestämma över oss.
Den som bott utanför Åland så länge att den förlorat hembygdsrätten kan ju alltid flytta tillbaka hit om den verkligen vill delta i det demokratiska samhällsbygget på Åland. Har man en gång haft hembygdsrätt och flyttar tillbaka till Åland så får man ju den tillbaka på bara ett par månader. Välkommen till Åland!
Anthonio Salminen (fs)
onsdag 30 december 2009
onsdag 23 december 2009
onsdag 18 november 2009
Åland är fantastiskt och framtiden ser ljus ut
I mitt veckobrev ska jag försöka belysa hur vi som har lyckan att bo på det fantasiska Åland kan se många ljusglimtar som kan lysa upp i det dystra höstmörkret och den globala finanskrisen.
I veckan kunde vi läsa att Ålands viktigaste företag Viking Line vunnit Finlands främsta kvalitetsutmärkelse. Att lilla Åland kan stoltsera med ett företag i klassen för ”storföretag och större affärsenheter” är imponerande men att vi dessutom tar hem ett förstapris som är ”ett erkännande för utomordentligt arbete avseende utvecklingen av verksamhetens kvalitet och konkurrenskraft” är strålande.
I början av året kunde vi läsa att ett av Ålands viktigaste företag Ålandsbanken köper Kaupthing Bank Sverige för 414 miljoner kronor och påbörjar en större etablering i Sverige. Detta tycker jag att är helt fantastiskt och jag tror att det på sikt får positiva effekter både på vår ekonomi och på det svenska språket på Åland.
För ganska precis ett år sedan vann det lilla åländska IT-företaget Quedro under Mobilgalan i Kista Science Tower utmärkelsen ”Årets mobila nyttotjänst” med motiveringen ”För en bostadstjänst som bjuder på många innovativa och användarvänliga lösningar, med personalisering, positionering, sms-funktioner och mycket mer.” Eftersom det är en ”gammal elev” som dessutom är en kollegas son som driver Quedro så känns detta extra kul. Jag börjar tro att IT-sektorn kan bli riktigt stor och framgångsrik på lilla Åland.
Att lilla Åland nu är, eller snart blir, det samhälle som har störst andel vindkraft i hela världen (ca 23 % idag ) är en enorm prestation och att affärerna för Ålands vindkraft ab går så bra att de toppar listan över snabbast växande företag på Åland känns lovande för en mer miljövänlig och ljus framtid. En grön ö i ett blått hav kan bli verklighet om vi vill, och kanske med guldkant.
Även i Ålands utbildningssektor finns det färska ljusglimtar. I oktober kunde vi läsa att Madeleine Ekblom på Ålands lyceum haft flest rätt på TekNaturs stora fysiktest och blivit korad till bäst i Svenskfinland på fysik och vunnit en resa till fysikernas mecka som ligger utanför Genève och heter CERN. Det visar att det finns studiemotiverade ungdomar och duktiga lärare i våra skolor.
För ett knappt år sedan så vanna tre killar från lusse, Simon Karlsson, Marcus Thörnroos och Henrik Storå, en skoltävling i EU-frågesporten EUROMITTA i Åbo. Det åländska laget vann hela den finländska tävlingen bland drygt 60 gymnasier och det var första gången som ett svenskspråkigt gymnasium vann frågesporten, som handlade om EU-kunskap. Läraren Anders Casén konstaterade efteråt att det är kul att vara lärare när killarna är så här duktiga. Priset var en resa till Bryssel, där eleverna fick bekanta sig med maktens korridorer i Europas centrum.
När vi har så här duktiga företag och ungdomar i bagaget så kan vi nog se mycket mer ljust på framtiden än vad vi åländska politiker gör överlag när vi till vardags svettas med att få alla offentliga budgeter att gå ihop.
Jag tänkte avsluta med ett lästips. Gå in på länken http://www.lyceum.ax/ugglan och se vad åländska ungdomar skriver om i webbtidningen Ugglan.
Tony Salminen (fs)
I veckan kunde vi läsa att Ålands viktigaste företag Viking Line vunnit Finlands främsta kvalitetsutmärkelse. Att lilla Åland kan stoltsera med ett företag i klassen för ”storföretag och större affärsenheter” är imponerande men att vi dessutom tar hem ett förstapris som är ”ett erkännande för utomordentligt arbete avseende utvecklingen av verksamhetens kvalitet och konkurrenskraft” är strålande.
I början av året kunde vi läsa att ett av Ålands viktigaste företag Ålandsbanken köper Kaupthing Bank Sverige för 414 miljoner kronor och påbörjar en större etablering i Sverige. Detta tycker jag att är helt fantastiskt och jag tror att det på sikt får positiva effekter både på vår ekonomi och på det svenska språket på Åland.
För ganska precis ett år sedan vann det lilla åländska IT-företaget Quedro under Mobilgalan i Kista Science Tower utmärkelsen ”Årets mobila nyttotjänst” med motiveringen ”För en bostadstjänst som bjuder på många innovativa och användarvänliga lösningar, med personalisering, positionering, sms-funktioner och mycket mer.” Eftersom det är en ”gammal elev” som dessutom är en kollegas son som driver Quedro så känns detta extra kul. Jag börjar tro att IT-sektorn kan bli riktigt stor och framgångsrik på lilla Åland.
Att lilla Åland nu är, eller snart blir, det samhälle som har störst andel vindkraft i hela världen (ca 23 % idag ) är en enorm prestation och att affärerna för Ålands vindkraft ab går så bra att de toppar listan över snabbast växande företag på Åland känns lovande för en mer miljövänlig och ljus framtid. En grön ö i ett blått hav kan bli verklighet om vi vill, och kanske med guldkant.
Även i Ålands utbildningssektor finns det färska ljusglimtar. I oktober kunde vi läsa att Madeleine Ekblom på Ålands lyceum haft flest rätt på TekNaturs stora fysiktest och blivit korad till bäst i Svenskfinland på fysik och vunnit en resa till fysikernas mecka som ligger utanför Genève och heter CERN. Det visar att det finns studiemotiverade ungdomar och duktiga lärare i våra skolor.
För ett knappt år sedan så vanna tre killar från lusse, Simon Karlsson, Marcus Thörnroos och Henrik Storå, en skoltävling i EU-frågesporten EUROMITTA i Åbo. Det åländska laget vann hela den finländska tävlingen bland drygt 60 gymnasier och det var första gången som ett svenskspråkigt gymnasium vann frågesporten, som handlade om EU-kunskap. Läraren Anders Casén konstaterade efteråt att det är kul att vara lärare när killarna är så här duktiga. Priset var en resa till Bryssel, där eleverna fick bekanta sig med maktens korridorer i Europas centrum.
När vi har så här duktiga företag och ungdomar i bagaget så kan vi nog se mycket mer ljust på framtiden än vad vi åländska politiker gör överlag när vi till vardags svettas med att få alla offentliga budgeter att gå ihop.
Jag tänkte avsluta med ett lästips. Gå in på länken http://www.lyceum.ax/ugglan och se vad åländska ungdomar skriver om i webbtidningen Ugglan.
Tony Salminen (fs)
onsdag 30 september 2009
Beröm till andra politiker
Jag vill ge centerns Runar Karlsson dagens finaste ros för hans insändare i onsdagens Ålandstidning den 30 september. I den försvarar han Ålands självstyrelse, hembygdsrätten, jordförvärvsrätten och näringsrätten på ett mycket tydligt och konkret sätt. Tack gör det.
I sammanhanget vill jag även passa på att berömma ordförande Gun Carlsson och de övriga medlemmarna i den parlamentariska kommitté som nyligen sett över hembygdsrätten, jordförvärvsrätten och näringsrätten. När man läser ert betänkande så känner man verkligen att ni arbetar för ålänningarnas rätt och bästa. Tack för det.
Anthonio Salminen (fs)
I sammanhanget vill jag även passa på att berömma ordförande Gun Carlsson och de övriga medlemmarna i den parlamentariska kommitté som nyligen sett över hembygdsrätten, jordförvärvsrätten och näringsrätten. När man läser ert betänkande så känner man verkligen att ni arbetar för ålänningarnas rätt och bästa. Tack för det.
Anthonio Salminen (fs)
tisdag 1 september 2009
Ett års arbete är nu klart
I måndags den 31 augusti så överlämnade landskapsrevisorerna sin berättelse för finansåret 2008 till Talmannen Roger Nordlund i Ålands lagting. Jag har varit ordförande för det här arbetet och det känns skönt att arbetet nu är klart . Det är även kul att se att media idag skriver en hel del om de ämnen som vi tagit upp i berättelsen. Senare i höst så kommer lagtinget att behandla berättelsen och landskapsregeringens svar med anledning av den. Här kan du ladda ner berättelsen.
Så här skriver Media:
Tidningen Åland
Tidningen Nya Åland
Ålands radio
Mvh Tony
Så här skriver Media:
Tidningen Åland
Tidningen Nya Åland
Ålands radio
Mvh Tony
söndag 30 augusti 2009
I fredags gjorde vi en mini enkät i Badhusparken
I fredags kväll 28/8 2009 anordnade Ålands politiska partier tillsammans en politisk diskussion i Badhusparken. Evenemanget kallades Palaver i Parken. Frisinnad samverkan (fs) gjorde en liten enkät som 51 av de cirka 100 deltagarna valde att svara på. Nedan finns en kort sammanfattning av resultatet. Resultatet är inte vetenskapligt belagt utan en enkel politisk pejling bland besökarna.
Att fs fick mest röster i enkäten beror förmodligen på att fs:arna var flitigast på att fylla i enkäten. Knappast har vi sprungit om libbarna i storlek, ännu ;-)
1.Vilket parti skulle du rösta på om det var val idag?
• Frisinnad samverkan fick 14 röster, liberalerna 12, centern 9 och Ålands framtid 9.
2. Vilken regering (med minst 15 mandat) vore bäst för Åland idag?
• De flesta ville att partierna c, fs och ob skulle ingå regeringen
3. Vad är Ålands största problem idag?
• De flesta svarade att ekonomin var Ålands största problem. Knarket kom på andra plats.
4. Hur många kommuner borde det finnas på Åland?
• De flesta svarade att Åland borde ha tre kommuner (staden, landsbygden och skärgården). Alternativet med 16 kommuner fick näst mest med röster.
5. Vad borde Åland spara in på i krisen?
• De flesta svarade at man skulle spara in på antalet anställda. Inbesparingar i skärgårdstrafiken fick näst mest röster.
6. Skatterna borde vara:
• Hela 27 stycken svarade att skatterna skulle vara ungefär som idag
7. Borde Åland ha egen beskattning?
• Hela 30 svarade att Åland borde ha egen beskattning, 13 svarade nej på frågan.
Sammanställt av Anthonio Salminen den 30/8 2009.
Att fs fick mest röster i enkäten beror förmodligen på att fs:arna var flitigast på att fylla i enkäten. Knappast har vi sprungit om libbarna i storlek, ännu ;-)
1.Vilket parti skulle du rösta på om det var val idag?
• Frisinnad samverkan fick 14 röster, liberalerna 12, centern 9 och Ålands framtid 9.
2. Vilken regering (med minst 15 mandat) vore bäst för Åland idag?
• De flesta ville att partierna c, fs och ob skulle ingå regeringen
3. Vad är Ålands största problem idag?
• De flesta svarade att ekonomin var Ålands största problem. Knarket kom på andra plats.
4. Hur många kommuner borde det finnas på Åland?
• De flesta svarade att Åland borde ha tre kommuner (staden, landsbygden och skärgården). Alternativet med 16 kommuner fick näst mest med röster.
5. Vad borde Åland spara in på i krisen?
• De flesta svarade at man skulle spara in på antalet anställda. Inbesparingar i skärgårdstrafiken fick näst mest röster.
6. Skatterna borde vara:
• Hela 27 stycken svarade att skatterna skulle vara ungefär som idag
7. Borde Åland ha egen beskattning?
• Hela 30 svarade att Åland borde ha egen beskattning, 13 svarade nej på frågan.
Sammanställt av Anthonio Salminen den 30/8 2009.
fredag 24 juli 2009
Det är bra om fler bygger hyresbostäder
I torsdags var jag med i radion och pratade om bostadsbyggandet på Åland. Det är bra att det byggs mycket nya bostäder på Åland och nu när alla får tävla på samma villkor så tror jag att det finns en god chans att fler privata företag intresserar sig för byggandet av nya hyresbostäder. Så här sammanfattade radion inslaget.
tisdag 7 juli 2009
Välfärden ökar när du kan välja
Från och med den 1 augusti så kan barnfamiljer som bor i Mariehamn välja mellan dagis eller hemvårdsstöd för barn under fyra år. Många familjer kommer säkert att välja något av stadens fina daghem medan andra ser det nya hemvårdsstödet som en fin möjlighet som gör att barnet kan få vara hemma ett år till. Det bästa är att välfärden ökar när respektive familj kan välja det som passar bäst. För oss frisinnade är det viktigt att barnfamiljer ges möjlighet att välja den omsorg som passar bäst. Att vissa tycker att det är dåligt med mer valfrihet är tråkigt men det hindrar åtminstone inte mig från att fortsätta jobba för individens rätt att bestämma över sitt eget liv.
Anthonio Salminen (fs)
Anthonio Salminen (fs)
söndag 5 juli 2009
Mer valfrihet för dig
Pappor i Mariehamn, vet ni om att hemvårdsstödet snart blir ännu bättre? Från den 1 augusti i år så kan barnet få vara hemma ett år till. Tack vare en frisinnad motion så har hemvårdsstödet förlängts så att det gäller för barn under 4 år i Mariehamn. Vi inom frisinnad samverkan jobbar för att skapa mer valfrihet för dig. Du kan läsa mer om det nya hemvårdsstödet på Mariehamns hemsida.
Anthonio Salminen (fs)
Anthonio Salminen (fs)
måndag 22 juni 2009
Se till helheter och tänk i flera logiska steg
När man diskuterar ekonomisk politik så måste man se till helheter och tänka i flera logiska steg. Om helhetsbilden är att LR tappat 22 miljoner i minskad klumpsumma och Mariehamn riskerar att tappa 2 miljoner i minskad samfundsskatt så är inkomstbortfallet större hos LR än hos Mariehamn.
Om någon föreslår att Mariehamn skall få 2 miljoner mer så måste man fråga sig vem som skall få 2 miljoner mindre. Pengar ramlar som bekant inte ner från himlen i den takt som de förbrukas.
För både Mariehamns och Ålands del är det viktigt att den ekonomiska politiken baseras på en riktig helhetsbild och att åtgärderna är hållbara i flera logiska steg.
Anthonio Salminen (fs)
Om någon föreslår att Mariehamn skall få 2 miljoner mer så måste man fråga sig vem som skall få 2 miljoner mindre. Pengar ramlar som bekant inte ner från himlen i den takt som de förbrukas.
För både Mariehamns och Ålands del är det viktigt att den ekonomiska politiken baseras på en riktig helhetsbild och att åtgärderna är hållbara i flera logiska steg.
Anthonio Salminen (fs)
onsdag 17 juni 2009
Åland bör föra en egen ekonomisk politik
I Finland har man tagit fram en ”krislag” som tillfälligt ger finska kommuner en större andel av företagens skatter. Staten avstår alltså skatter till förmån för finska kommuner. Här på vårt självstyrda Åland är läget annorlunda. Hittills i år har den ekonomiska krisen främst drabbat landskapsregeringen genom att klumpsumman minskar med omkring 20 miljoner eftersom den i huvudsak beror på den ekonomiska situation som råder i riket. Ute i kommunerna på Åland är ekonomin ännu förhållandevis god. I Mariehamn, som vanligtvis erhåller ungefär 80 procent av Ålands ”kommunala bolagsskatter” är läget dock lite sämre. Enligt prognoserna kan Mariehamns ”kommunala bolagsskatter” komma att minska med 2-3 miljoner i år.
Sammantaget innebär detta att det inte är självklart att landskapet skall kopiera Finland och avstå pengar till Ålands kommuner. Med tanke på självstyrelsen och att Åland har en egen ekonomi så bör landskapet också föra en egen ekonomisk politik. I sammanhanget är det skäl att påminna om att det egentligen är Ålands duktiga företag som gör att det ekonomiska läget är bättre på Åland än i riket.
Anthonio Salminen (fs)
Sammantaget innebär detta att det inte är självklart att landskapet skall kopiera Finland och avstå pengar till Ålands kommuner. Med tanke på självstyrelsen och att Åland har en egen ekonomi så bör landskapet också föra en egen ekonomisk politik. I sammanhanget är det skäl att påminna om att det egentligen är Ålands duktiga företag som gör att det ekonomiska läget är bättre på Åland än i riket.
Anthonio Salminen (fs)
tisdag 9 juni 2009
Britt slog åländskt rekord i EU-valet
Britt Lundberg fick hela 9.573 röster i EU-valet. Hon kom inte in i Europaparlamentet men hon har nu slagit åländskt rekord i antalet personliga röster. Stort grattis!
Valdeltagandet på Åland var också rekordstort, hela 48,8 procent.
Valdeltagandet på Åland var också rekordstort, hela 48,8 procent.
torsdag 4 juni 2009
På söndag har vi en chans att förbättra EU
Jag tror att energiska Britt Lundberg (c) kan göra mycket gott för att förbättra EU. Om hon väljs in och EU därefter blir lite mer som Åland och lite mer som Britt så gynnar det både oss ålänningar och resten av Europa.
Jag hoppas att vi blir många ålänningar som går och röstar nu på söndag den 7 juni. Då gör vi vad vi kan för att EU ska bli lite mer åländskt och lite bättre. Framtiden blir så ljus som vi gör den.
Anthonio Salminen (fs)
Jag hoppas att vi blir många ålänningar som går och röstar nu på söndag den 7 juni. Då gör vi vad vi kan för att EU ska bli lite mer åländskt och lite bättre. Framtiden blir så ljus som vi gör den.
Anthonio Salminen (fs)
tisdag 2 juni 2009
Framgångsrika företag är viktigare än klumpsumman
I måndags var jag och lyssnade på den intressanta debatten om vem som i framtiden skall bestämma över ålänningarnas skatter. En av publikfrågorna var särskilt intressant. Varför är många ”vanliga ålänningar” rädda för eller åtminstone skeptiska till mer egen beskattning? Det verkar ibland som om de flesta åländska politiker är mer sugna på att byta bort klumpsumman mot egen beskattning än vanligt folk.
Jag tror att vanligt folk är ganska förnuftiga och resonerar så att man inte gärna byter bort ett system som visat sig fungera ganska bra under ganska lång tid. Dessutom kan det vara så att många tror att klumpsumman är viktigare än den egentligen är. Möjligen tror en del att klumpsumman är jätteviktig, kanske rent av att nästan alla ålänningar lever på den.
Faktum är att klumpsumman är ganska liten, relativt sett. På senare år har den varit knappt 200 miljoner per år och det motsvarar ungefär 20 procent av Ålands BNP. Ett annat faktum är att Ålands största och viktigaste företag, Viking Line, ensamt omsätter över 400 miljoner per år eller omkring dubbelt mer än en klumpsumma. Ett annat faktum är att företaget Viking Line har omkring 3000 anställda eller ungefär 50 procent fler än landskapsregeringen.
Sammantaget kan man nog konstatera att de flesta ålänningar egentligen lever på det som produceras i privata företag och att framgångsrika företag därför är viktigare än klumpsumman.
Anthonio Salminen (fs)
Jag tror att vanligt folk är ganska förnuftiga och resonerar så att man inte gärna byter bort ett system som visat sig fungera ganska bra under ganska lång tid. Dessutom kan det vara så att många tror att klumpsumman är viktigare än den egentligen är. Möjligen tror en del att klumpsumman är jätteviktig, kanske rent av att nästan alla ålänningar lever på den.
Faktum är att klumpsumman är ganska liten, relativt sett. På senare år har den varit knappt 200 miljoner per år och det motsvarar ungefär 20 procent av Ålands BNP. Ett annat faktum är att Ålands största och viktigaste företag, Viking Line, ensamt omsätter över 400 miljoner per år eller omkring dubbelt mer än en klumpsumma. Ett annat faktum är att företaget Viking Line har omkring 3000 anställda eller ungefär 50 procent fler än landskapsregeringen.
Sammantaget kan man nog konstatera att de flesta ålänningar egentligen lever på det som produceras i privata företag och att framgångsrika företag därför är viktigare än klumpsumman.
Anthonio Salminen (fs)
torsdag 21 maj 2009
Vad ska EU ta av oss ålänningar härnäst?
Tanken med EU är god, att länder ska samarbeta för att få bra lösningar på internationella problem som krig, organiserad brottslighet, miljöförstöring osv. Men EU gör inte alltid som den ursprungliga tanken var. Ibland gör EU misstag, som när dom exempelvis tog snuset och vårfågeljakten av oss ålänningar. Om ålänningarna fått bestämma så hade dessa misstag knappast skett. Kort sagt behöver EU bli lite mer som Åland.
Om många ålänningar går och röstar på söndag den 7 juni så gör vi vad vi kan för att EU ska bli lite mer åländskt och lite bättre. Framtiden blir så ljus som vi gör den.
Anthonio Salminen (fs)
Om många ålänningar går och röstar på söndag den 7 juni så gör vi vad vi kan för att EU ska bli lite mer åländskt och lite bättre. Framtiden blir så ljus som vi gör den.
Anthonio Salminen (fs)
torsdag 30 april 2009
Britt till Bryssel
Jag tror att energiska Britt Lundberg (c) kan göra mycket gott för att förbättra EU. Om hon väljs in och EU därefter blir lite mer som Åland och lite mer som Britt så gynnar det både oss ålänningar och resten av Europa.
I EU-valet 2009 samarbetar vi frisinnade med (c) och (lib). Personligen tycker jag att Britt för fram sju viktiga valfrågor. Läs gärna mer i hennes valreklam.
Bild 1.
Bild 2
onsdag 29 april 2009
lördag 25 april 2009
Lite tankar om Ålands små kommuner
Bakgrund
Åland har 16 kommuner. Systemet med många små kommuner är en viktig del av självstyrelsen, närdemokratin, decentraliseringen och småskaligheten på Åland. Vissa kommuner är dock kanske orimligt små för att på ett optimalt sätt kunna klara av vissa kommunala uppgifter. Som jag ser det så är kommunsammanslagningar primärt en fråga för Ålands små kommuner, och inte så angeläget för Mariehamn. Viss kommunal verksamhet kan säkert också skötas bra genom att flyttas till landskapsregeringen eller ett kommunalförbund med alla eller vissa kommuner.
För vem är kommunsammanslagningar bra?
Om Åland slås samman till en enda kommun så uppstår frågan om vems servicenivå som skall gälla. Skall alla få Mariehamns höga service så måste skatterna höjas för att betala merkostnaden. Om man inte höjer skatten utan fördelar kommunalskatterna så att alla får samma servicenivå så sänks den i Mariehamn. I bägge fall är Mariehamnarna förlorare. En effektivare verksamhet vinner dock alla innevånare på eftersom skatterna räcker till mer och/eller bättre service.
Skilj på finansiering och produktion av kommunal service
Självklart skall barnomsorgen, grundskolan och äldreomsorgen i huvudsak finansieras med våra gemensamma kommunala skatter. Däremot är det inte självklart att kommunen skall producera all denna service själv. Om ett företag exempelvis startar ett dagis i stadens centrum så kan alla kommuner köpa platser till sina egna kommunala innevånare därifrån. Då är produktionen i privat regi med finansieringen sker till cirka 90 procent solidariskt via skatt . Enskilda daghem* kan ses som en möjlighet för ”kommunalt samarbete” med en tredje part. Metoden kunde gärna utvidgas till flera områden.
*) Landskapsförordning (1997:12) om barnomsorg
10 §. Ersättningsandel
Ersättningsandel till enskilda daghem skall beräknas enligt följande:
1) Heltidsvård för barn över tre år, men under skolåldern.
Ersättningsandelen för ett barn över tre år, men under skolåldern beräknas till 90 procent av kommunens nettodriftskostnader för motsvarande verksamhet.
2) Heltidsvård för barn under tre år.
Ersättningsandelen för ett barn under tre år beräknas till 175 procent av ersättningsandelen för ett barn över tre år men under skolåldern.
3) Halvtidsvård.
Ersättningsandelen för ett barn i halvtidsvård beräknas till 60 procent av ersättningsandelen för motsvarande heltidsvård. Nettodriftskostnaden beräknas genom att daghemmets intäkter subtraheras från dess driftskostnader. Med driftskostnader avses följande kostnader: lön till personal, socialavgifter, pensioner, materialinköp, köp av övriga tjänster för den egna serviceproduktionen, hyror, interna utgifter, planmässiga avskrivningar på anläggningstillgångar samt kalkylerad ränta på anläggningstillgångar. Ersättningsandelen till enskilda daghem beräknas utgående från kommunens senast fastställda bokslut och skall justeras årligen.
Sammanställt av Anthonio Salminen den 19 april 2009
Åland har 16 kommuner. Systemet med många små kommuner är en viktig del av självstyrelsen, närdemokratin, decentraliseringen och småskaligheten på Åland. Vissa kommuner är dock kanske orimligt små för att på ett optimalt sätt kunna klara av vissa kommunala uppgifter. Som jag ser det så är kommunsammanslagningar primärt en fråga för Ålands små kommuner, och inte så angeläget för Mariehamn. Viss kommunal verksamhet kan säkert också skötas bra genom att flyttas till landskapsregeringen eller ett kommunalförbund med alla eller vissa kommuner.
För vem är kommunsammanslagningar bra?
Om Åland slås samman till en enda kommun så uppstår frågan om vems servicenivå som skall gälla. Skall alla få Mariehamns höga service så måste skatterna höjas för att betala merkostnaden. Om man inte höjer skatten utan fördelar kommunalskatterna så att alla får samma servicenivå så sänks den i Mariehamn. I bägge fall är Mariehamnarna förlorare. En effektivare verksamhet vinner dock alla innevånare på eftersom skatterna räcker till mer och/eller bättre service.
Skilj på finansiering och produktion av kommunal service
Självklart skall barnomsorgen, grundskolan och äldreomsorgen i huvudsak finansieras med våra gemensamma kommunala skatter. Däremot är det inte självklart att kommunen skall producera all denna service själv. Om ett företag exempelvis startar ett dagis i stadens centrum så kan alla kommuner köpa platser till sina egna kommunala innevånare därifrån. Då är produktionen i privat regi med finansieringen sker till cirka 90 procent solidariskt via skatt . Enskilda daghem* kan ses som en möjlighet för ”kommunalt samarbete” med en tredje part. Metoden kunde gärna utvidgas till flera områden.
*) Landskapsförordning (1997:12) om barnomsorg
10 §. Ersättningsandel
Ersättningsandel till enskilda daghem skall beräknas enligt följande:
1) Heltidsvård för barn över tre år, men under skolåldern.
Ersättningsandelen för ett barn över tre år, men under skolåldern beräknas till 90 procent av kommunens nettodriftskostnader för motsvarande verksamhet.
2) Heltidsvård för barn under tre år.
Ersättningsandelen för ett barn under tre år beräknas till 175 procent av ersättningsandelen för ett barn över tre år men under skolåldern.
3) Halvtidsvård.
Ersättningsandelen för ett barn i halvtidsvård beräknas till 60 procent av ersättningsandelen för motsvarande heltidsvård. Nettodriftskostnaden beräknas genom att daghemmets intäkter subtraheras från dess driftskostnader. Med driftskostnader avses följande kostnader: lön till personal, socialavgifter, pensioner, materialinköp, köp av övriga tjänster för den egna serviceproduktionen, hyror, interna utgifter, planmässiga avskrivningar på anläggningstillgångar samt kalkylerad ränta på anläggningstillgångar. Ersättningsandelen till enskilda daghem beräknas utgående från kommunens senast fastställda bokslut och skall justeras årligen.
Sammanställt av Anthonio Salminen den 19 april 2009
lördag 18 april 2009
Fri vilja är bättre än tvång
Jag tycker att det är bra att Mariehamns stad planerar fram ett nytt attraktivt bostadsområde för egnahemshus i Storgärdan, som ligger norr om Genvägen i Östernäs. Det är också bra att staden ger möjlighet för Mariehamns Energi att bygga fjärrvärme till området men det är inte bra att libbarna och sossarna i stadsstyrelsen röstar igenom ett avtal* som tvingar alla att ansluta sig till stadens kommunalägda fjärrvärmebolag. Att välja värmesystem till sitt eget hus borde vara en rättighet för husägaren, inte ett tvång från stadspolitikerna.
Anthonio Salminen (fs)
*) I första paragrafen i avtalet mellan staden och fjärrvärmebolaget står det tyvärr att samtliga bostadshus skall anslutas var för sig till ME:s fjärrvärmeledningsnät.
Anthonio Salminen (fs)
*) I första paragrafen i avtalet mellan staden och fjärrvärmebolaget står det tyvärr att samtliga bostadshus skall anslutas var för sig till ME:s fjärrvärmeledningsnät.
tisdag 31 mars 2009
Mariehamn får snart Ålands bästa hemvårdsstöd
I tisdags kväll 31/3 godkände stadsfullmäktige i Mariehamn mitt förslag om ett förbättrat hemvårdsstöd. Beslutet innebär att Mariehamn den 1 augusti 2009 utökar hemvårdsstödet till att gälla för barn under fyra år, sannolikt som första kommun i Finland. I övriga kommuner gäller hemvårdsstödet barn under 3 år. Som politiker ser jag fyra uppenbara fördelar:
• Det innebär mer valfrihet för barnfamiljerna
• Det ökar kommunens attraktionskraft
• Det lättar på trycket på daghemmen
• Det är kostnadseffektivt för kommunerna
Hälsningar Tony
PS.
Så här rappporterar Ålandstidningen, Nyan och radion om beslutet.
DS.
• Det innebär mer valfrihet för barnfamiljerna
• Det ökar kommunens attraktionskraft
• Det lättar på trycket på daghemmen
• Det är kostnadseffektivt för kommunerna
Hälsningar Tony
PS.
Så här rappporterar Ålandstidningen, Nyan och radion om beslutet.
DS.
måndag 16 mars 2009
FS vill förbättra äldreomsorgen
Fredagen den 13 mars presenterade vi vårt nya äldreomsorgsprogram för media på Åland. Bägge tidningar och radion var på plats och jag tycker att vår frisinnade politik fick ett gott mottagande i media. Vill du läsa vad media skrev om programmet så kan du klicka på länkarna: Tidningen Åland, Nya Åland och Ålands radion.
tisdag 10 mars 2009
FS vill förbättra hemvårdsstödet
I måndagens tidning (9/3) frågar signaturen ”5-barns morsan Lowa” i en insändare hur mycket Mariehamn sparat på att tre av hennes barn inte nyttjat dagis, dagmamma och fritidshem på ett år. För att kunna ge ett exakt svar på frågan så behöver man ha tillgång till lite mer information än vad som nämns i insändaren men i grova drag kan man säga att Mariehamn i detta fall sparar in en kostnad* på cirka 9.735 + 8.405 + 4.012 eller totalt 22.152 euro per år. Om de tre aktuella barnen i stället vårdats i hemmet via hemvårdsstöd (en grunddel, ett syskonförhöjning och ett partiellt stöd) så hade det kostat kommunen cirka 388,51 + 77,70 + 97,13 per månad eller totalt cirka 6.760 euro på ett år. I grova drag kan man alltså säga att kommunen sparar uppåt 15.392 euro per år på att betala hemvårdsstöd åt familjen i exemplet istället för att själv producera motsvarande barnomsorg.
Vi frisinnade tycker att dagens hemvårdstöd är ett värdefullt alternativ till kommunal barnomsorg och jobbar aktivt för att förbättra det så att fler barnfamiljer får möjlighet att nyttja det och så att privat barnomsorg på sikt skall börja värderas lika högt som kommunal barnomsorg. För oss är valfrihet en viktig del av välfärden.
Anthonio Salminen (fs)
*) enligt stadens budget 2009 och bokslut 2008
Vi frisinnade tycker att dagens hemvårdstöd är ett värdefullt alternativ till kommunal barnomsorg och jobbar aktivt för att förbättra det så att fler barnfamiljer får möjlighet att nyttja det och så att privat barnomsorg på sikt skall börja värderas lika högt som kommunal barnomsorg. För oss är valfrihet en viktig del av välfärden.
Anthonio Salminen (fs)
*) enligt stadens budget 2009 och bokslut 2008
lördag 7 mars 2009
Ett veckobrev om IT-utveckling i skolan (v.13)
I mitt veckobrev tänkte jag berätta lite om IT-utvecklingen i skolan under de senaste 15 åren. År 1994 började jag jobba som matte-, fysik och datalärare på Ålands lyceum. På den tiden hade lusse cirka 35 datorer. Nästan alla datorer (30 st) fanns inlåsta i en stor datasal och dit hade i princip endast dataläraren tillträde när han undervisade i Pascal-programmering och ordbehandling i WordPerfect 5.1 för DOS. Klasserna som undervisades i datalära var ofta på 25-30 elever, vilket ändå var mindre än den generella regeln som sade att man fick ha max 32 elever per klass.
I lärarnas enda arbetsrum (som av förklarliga skäl kallades myrstacken) fanns en enda dator och den användes ganska sporadiskt, oftast av mattelärare som gjorde prov. Kort sagt var datoranvändningen ganska begränsad trots att man hade det ganska väl förspänt med både utrustning och program.
Redan sommaren 1996 anskaffade Ålands då framsynta landskapsstyrelse fast Internetförbindelse till skolorna. I samma veva fick eleverna fritt tillträde till datasalen (den låstes upp) på raster och håltimmar och då ökade elevernas datoranvändning markant. Att förse ungdomar med datorer och Internet var ett mycket lyckat sätt att införa ”självstudier i datalära” hos elever.
Lärarnas begränsade kunskaper i IT var på denna tid en flaskhals för en mer utbredd och pedagogisk användningen av datorer i skolan. Redan tidigare hade man ordnat med några internkurser i datoranvändning och ordbehandling för lärare och personal men i och med införandet av Internet och e-post så blev lärarnas fortbildningsbehov akut. Eftersom lärarna var intresserade av e-post och surfning så lärde de sig detta ganska snabbt. Att ha datasalar och datalärare inom verksamhetens fastighet är en stor fördel när organisationen skall fortbildas i IT.
Jag skulle säga att lärarnas kunskaper inom IT tog riktig fart omkring år 1999 då alla lärare fick en egen bärbar skoldator så att de kunde öva och praktisera IT när de ville på egen hand (lyckade självstudier igen). Att de samtidigt erbjöds datakurser för att ta datakörkort var viktigt för att få till en lite mer systematisk kunskapsutveckling. Åland var också riktigt tidigt ute med att satsa på IT-handledare i skolorna och det har också betytt mycket för den goda IT-kunskapsnivå som vi byggt upp bland både lärare och studerande.
På senare år har IT-utvecklingen i skolan handlat ganska mycket om att förse klassrummen med mer IT-utrustning så att lärare och studerande har tillgång till goda IT-hjälpmedel på alla lektioner. Nästan alla klassrum har idag takmonterade dataprojektorer och bärbara datorer så att lärare och studerande exempelvis kan använda PowerPoint och webben under sina föreläsningar och redovisningar i klassen. Jag skulle säga att IT är ett fantastiskt hjälpmedel i skolan och att vi har det mycket väl förspänt med IT i de åländska skolorna idag.
Jag tycker man kan säga att IT har gått från att vara ett ämne i skolan till att bli en metod eller ett verktyg för inlärning ungefär lika viktigt som läsekonsten. För oss ålänningar som lever på en ö i havet tror jag att det är strategiskt rätt att satsa på IT.
Hälsningar Tony
PS.
Klicka på "play-knappen" i videon nedan om du vill se en kul filmsnutt som visar hur det kan gå till efter att skrivmaskiner byts ut mot datorer på ett kontor.
DS.
I lärarnas enda arbetsrum (som av förklarliga skäl kallades myrstacken) fanns en enda dator och den användes ganska sporadiskt, oftast av mattelärare som gjorde prov. Kort sagt var datoranvändningen ganska begränsad trots att man hade det ganska väl förspänt med både utrustning och program.
Redan sommaren 1996 anskaffade Ålands då framsynta landskapsstyrelse fast Internetförbindelse till skolorna. I samma veva fick eleverna fritt tillträde till datasalen (den låstes upp) på raster och håltimmar och då ökade elevernas datoranvändning markant. Att förse ungdomar med datorer och Internet var ett mycket lyckat sätt att införa ”självstudier i datalära” hos elever.
Lärarnas begränsade kunskaper i IT var på denna tid en flaskhals för en mer utbredd och pedagogisk användningen av datorer i skolan. Redan tidigare hade man ordnat med några internkurser i datoranvändning och ordbehandling för lärare och personal men i och med införandet av Internet och e-post så blev lärarnas fortbildningsbehov akut. Eftersom lärarna var intresserade av e-post och surfning så lärde de sig detta ganska snabbt. Att ha datasalar och datalärare inom verksamhetens fastighet är en stor fördel när organisationen skall fortbildas i IT.
Jag skulle säga att lärarnas kunskaper inom IT tog riktig fart omkring år 1999 då alla lärare fick en egen bärbar skoldator så att de kunde öva och praktisera IT när de ville på egen hand (lyckade självstudier igen). Att de samtidigt erbjöds datakurser för att ta datakörkort var viktigt för att få till en lite mer systematisk kunskapsutveckling. Åland var också riktigt tidigt ute med att satsa på IT-handledare i skolorna och det har också betytt mycket för den goda IT-kunskapsnivå som vi byggt upp bland både lärare och studerande.
På senare år har IT-utvecklingen i skolan handlat ganska mycket om att förse klassrummen med mer IT-utrustning så att lärare och studerande har tillgång till goda IT-hjälpmedel på alla lektioner. Nästan alla klassrum har idag takmonterade dataprojektorer och bärbara datorer så att lärare och studerande exempelvis kan använda PowerPoint och webben under sina föreläsningar och redovisningar i klassen. Jag skulle säga att IT är ett fantastiskt hjälpmedel i skolan och att vi har det mycket väl förspänt med IT i de åländska skolorna idag.
Jag tycker man kan säga att IT har gått från att vara ett ämne i skolan till att bli en metod eller ett verktyg för inlärning ungefär lika viktigt som läsekonsten. För oss ålänningar som lever på en ö i havet tror jag att det är strategiskt rätt att satsa på IT.
Hälsningar Tony
PS.
Klicka på "play-knappen" i videon nedan om du vill se en kul filmsnutt som visar hur det kan gå till efter att skrivmaskiner byts ut mot datorer på ett kontor.
DS.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)