Beröm åt Gun Carlsson

Jag vill ge lagtingsledamot Gun Carlsson (c) beröm för hennes mycket starka och viktiga engagemang i lagtingsdebatten om ålänningarnas rätt till inflytande i EU-politiken. Nu när Åland skall förhandla med Finland om hur ålänningarna skall få del av Finlands EU-inflytande så behövs det verkligen att vi ålänningar står upp för vår självstyrelse.

Dagens blomstrande Åland är ett lysande exempel på att de rättigheter som ålänningarna kämpat sig till genom självstyrelsen varit fruktsamma för oss som långsiktigt lever på Åland.

Förutom centerns mycket viktiga engagemang så tycker jag att Obunden samling, Frisinnad samverkan och Ålands framtid gjorde tydliga och bra insatser i lagtingsdebatten om Ålands EU-inflytande.

Anthonio Salminen (fs)

Bygg vidare på självstyrelsen

Även på en helåländsk byggfirma som sedan länge har åländska ägare, åländska anställda och 100 procent av sin marknad lokalt på Åland så måste delar av firmans personal idag kunna finska. Inte för att någon inblandad person på Åland egentligen vill eller behöver det utan för att vissa statliga byggregler finns på finska men inte på svenska. Det är alltså de finska statliga byggreglerna som gör att det i detta fall krävs finska på byggfirman. En eventuell inflyttning från Finland har inget med saken att göra men däremot försvårar det självklart inflyttning från Sverige.

Det är alltså i grunden statstillhörigheten och de därmed sammanhängande ”statliga reglerna” som förfinskar Åland, inte inflyttningen från Finland. Här kommer ytterligare ett exempel som kan belysa detta faktum. Även om det under lång tid flyttade in 100 polacker per år till Åland så skulle Åland inte ”förpolskas”. Efter 10 år skulle vi förvisso ha hela 1.000 fler polacker här men det i sig skulle inte hota svenskan. Om däremot Åland helt plötslig började tillhöra Polen, så att Warszawa blev vår huvudstad och så att merparten av Polens statliga lagstiftning började gälla på Åland, så skulle det bli ett rysligt tryck på att kunna polska. Det skulle inte ta många år innan polskan blev en väldigt viktig merit på många arbetsplatser och förmodligen skulle vi då säga att ”förpolskningen av arbetslivet” försvagar svenskans ställning på Åland.

Det finns i grunden två långsiktigt hållbara lösningar för att bevara svenskan för Åland. Det första alternativet är att börja tillhöra ett land (Sverige) som har svenska som huvud- och maktspråk. Det andra alternativet är att ”befria Åland” från sådana statliga regler som har ett annat språk än svenska och istället införa egna svenskspråkiga regler (ökad självstyrelse).

Jag tycker att vår drygt 85-åriga självstyrelse visar att alternativ två fungerar bra men att det kräver att vi kontinuerligt arbetar aktivt med att ersätta finskspråkiga statliga regler med egna åländska. När vi idag med glädje ser att svenskan har en utomordentligt stark ställning inom exempelvis barnomsorgen, grundskolan och äldreomsorgen på Åland så måste vi komma ihåg att detta gäller på områden där Åland har självstyrelse och egen behörighet sedan länge. När vi med oro ser hur kraven på finska ökar i delar av arbetslivet så måste vi komma ihåg att detta är ett tecken på att det behövs självstyrelse på nya områden.
Anthonio Salminen (fs)

Splittring i språkfrågan hämmar utvecklingen

Som jag ser det så finns det två tydliga alternativ i språkfrågan på Åland. Det ena alternativet är liberalerna och sossarna som oftast inte ser några problem i språkfrågan på Åland och ofta hävdar att svenskans ställning inte ens är försvagad. I den mån som de alls erkänner att det finns problem så föreslår de att ålänningarna lär sig mer finska som lösning. Det andra alternativet utgörs av centern, frisinnade, obundna och Ålands framtid som menar att det redan idag finns betydande problem på vissa områden och att risken är att finskan på sikt tränger undan svenskan mer och mer om vi inte gör något. Ökad åländsk självbestämmanderätt och mer användning av självstyrelse på de områden där finskspråkiga statliga system riskerar att tränga undan svenskan på Åland är exempel på det andra alternativets förslag på lösningar.

Som jag ser det så värnar det första alternativet egentligen finskan medan det andra alternativet värnar svenskan. Personligen tycker jag att ”det vore att ge upp” om vi gick in för att försöka hålla Åland svenskt genom att börja använda ännu mer finska på Åland. Det mest problematiska av allt är nog ändå att Åland är splittrat i två ungefär lika stora läger i den viktiga språkfrågan. Hur skall exempelvis dagens lib/c-regering kunna göra stora framsteg i språkfrågan när de inte har samma grundsyn i språkfrågan? Bilden här intill är ett försök att sammanfatta situationen på Åland idag.

Anthonio Salminen (fs)

Seminarium om svenskans ställning på Åland

På måndag skall jag medverka i ett seminarium om svenskans ställning på Åland. Det skall bli kul för det är ett av mina favoritämnen.

Seminariet är öppet för allmänheten och hålls måndagen den 7 april 2008 kl. 19-21 i lagtingets auditorium.

Välkomna!

Beröm åt lagtingsman Danne Sundman

Jag vill ge lagtingsman Danne Sundman (ob) beröm för alla hans viktiga och kloka inlägg i lagtingsdebatten om språkpolitiken på Åland. Man kan inte nog betona vikten av att våra folkvalda politiker arbetar för svenskans ställning på Åland genom att sträva efter egna åländska lösningar på våra samhällsproblem. För sådant som stärker svenskans ställning och självstyrelsen skall vi åländska politiker arbeta tillsammans för frågorna hänger intimt ihop. Även Gun Carlsson, Harry Jansson, Anders Eriksson och Roger Jansson tycker jag att gjorde viktiga och bra insatser i språkdebatten.

Anthonio Salminen (fs)