Även på en helåländsk byggfirma som sedan länge har åländska ägare, åländska anställda och 100 procent av sin marknad lokalt på Åland så måste delar av firmans personal idag kunna finska. Inte för att någon inblandad person på Åland egentligen vill eller behöver det utan för att vissa statliga byggregler finns på finska men inte på svenska. Det är alltså de finska statliga byggreglerna som gör att det i detta fall krävs finska på byggfirman. En eventuell inflyttning från Finland har inget med saken att göra men däremot försvårar det självklart inflyttning från Sverige.
Det är alltså i grunden statstillhörigheten och de därmed sammanhängande ”statliga reglerna” som förfinskar Åland, inte inflyttningen från Finland. Här kommer ytterligare ett exempel som kan belysa detta faktum. Även om det under lång tid flyttade in 100 polacker per år till Åland så skulle Åland inte ”förpolskas”. Efter 10 år skulle vi förvisso ha hela 1.000 fler polacker här men det i sig skulle inte hota svenskan. Om däremot Åland helt plötslig började tillhöra Polen, så att Warszawa blev vår huvudstad och så att merparten av Polens statliga lagstiftning började gälla på Åland, så skulle det bli ett rysligt tryck på att kunna polska. Det skulle inte ta många år innan polskan blev en väldigt viktig merit på många arbetsplatser och förmodligen skulle vi då säga att ”förpolskningen av arbetslivet” försvagar svenskans ställning på Åland.
Det finns i grunden två långsiktigt hållbara lösningar för att bevara svenskan för Åland. Det första alternativet är att börja tillhöra ett land (Sverige) som har svenska som huvud- och maktspråk. Det andra alternativet är att ”befria Åland” från sådana statliga regler som har ett annat språk än svenska och istället införa egna svenskspråkiga regler (ökad självstyrelse).
Jag tycker att vår drygt 85-åriga självstyrelse visar att alternativ två fungerar bra men att det kräver att vi kontinuerligt arbetar aktivt med att ersätta finskspråkiga statliga regler med egna åländska. När vi idag med glädje ser att svenskan har en utomordentligt stark ställning inom exempelvis barnomsorgen, grundskolan och äldreomsorgen på Åland så måste vi komma ihåg att detta gäller på områden där Åland har självstyrelse och egen behörighet sedan länge. När vi med oro ser hur kraven på finska ökar i delar av arbetslivet så måste vi komma ihåg att detta är ett tecken på att det behövs självstyrelse på nya områden.
Anthonio Salminen (fs)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar