I torsdagens Nya Åland skriver Harriet Tuominen förtjänstfullt om ett konkret exempel som belyser orättvisan med dagens progressiva beskattning. På grund av progressiviteten så stiger tyvärr skattesatsen med inkomsten. Man betalar exempelvis cirka 10 procent i skatt på årsinkomsten 15.000 men 20 procent i skatt på inkomsten 30.000 euro.
Detta betyder rent konkret att en familj med två låginkomsttagare med vardera 15.000 euro i årsinkomst tillsammans betalar totalt 3.000 euro i skatt samtidigt som en familj med en enda medelinkomsttagare som förtjänar 30.000 betalar 6.000 euro eller dubbelt mer i skatt trots att familjernas totala inkomster alltså är exakt densamma. Om skattesystemet istället var proportionerlig så skulle bägge familjer betala exakt lika mycket i skatt.
Med risk för att vara övertydlig, om den proportionerliga skatten exempelvis vore 15 procent så skulle bägge familjer betala exakt lika mycket i skatt eftersom 15 procent på 15.000 plus 15 procent på 15.000 är exakt lika mycket som 15 procent på 30.000 euro. Slutsatsen är alltså att politikerna borde avskaffa progressiviteten i beskattningen och istället inför en proportionell beskattning (en fast skatteprocent) så att rättvisan ökar.
Anthonio Salminen (fs)
onsdag 26 november 2008
fredag 21 november 2008
En insändare för Ålands självstyrelse och svenskan (del 1)
Det är beklagligt att Ålands handelskammare och Tidningen Åland sedan en tid tillbaka bedriver en sorglig kampanj mot näringsrätten och jordförvärvsreglerna. Med tanke på att dessa åländska specialregler är mycket viktiga beståndsdelar i Ålands självstyrelse och helt nödvändiga i en helhet av åländska instrument som behövs för att långsiktigt kunna bevara ålänningarnas svenska språk och kultur så känns detta motarbetande av självstyrelsen väldigt tråkigt. Jag kan inte tro att det finns åländska krafter som med vett och vilja bekämpar självstyrelsen och ålänningarna inifrån så jag utgå ifrån att kampanjen beror på någon sorts okunskap eller åtminstone brist på förståelse för hur reglerna egentligen är kopplade till bevarandet av vårt språk och kultur.
Jag skall därför kort försöka förklara hur jag anser att reglerna är kopplade till bevarandet av vårt språk och kultur. Det första som man måste konstatera är att språket och kulturen inte sitter i träden, stenarna och bergen på Åland utan i oss personer som bor långsiktigt på Åland. För att kunna upprätthålla och bevara vårt svenska språk och kultur så är det alltså helt nödvändigt att Åland befolkas av en svenskspråkig fast bosatt befolkning. Det är, som de flesta redan förstår, ingen slump att just kunskaper i svenska och krav på fast bosättning är två viktiga krav för att få hembygdsrätt.
I korthet kan man säga att syftet med jordförvärvsreglerna är ”att hålla åländsk jord i åländska händer” och att tanken bakom näringsrätten är ”att näringsutövnigen på Åland skall handhas av lokalbefolkningen”. Man behöver knappast vara en kärnfysiker för att förstå att det gagnar bevarandet av ålänningarnas svenska språk och kultur att jorden på Åland ägas av just svenskspråkiga lokalt bosatta ålänningar och att det av samma skäl är väldigt viktigt att företagen på Åland drivs av just svenskspråkiga lokalt bosatta ålänningar.
Man kan även se ålänningarnas exklusiva rätt till markägandet på Åland som en praktisk förutsättning för att vi alls skall kunna bo och leva på Åland och på samma sätt kan man se näringsrätten som en exklusiv och praktisk rätt och möjlighet för lokalbefolkningen att kunna försörja sig lokalt på Åland.
Också med tanke på att Åland tillhör och utgör blott en halv procent av Finlands befolkning och att nästan alla ålänningar talar svenska och nästan alla i Finland talar finska så är dessa specialregler utomordentligt viktiga skydd mot den typ av förfinskning som i värsta fall kunde uppstå genom ett stort markägande och en omfattande näringsutövning av finskspråkiga personer som inte är bosatta på Åland. För att kunna förstå självstyrelsen, hembygdsrätten, näringsrätten och jordförvärvsreglerna så måste man ha en förmåga att tänka långsiktigt och i flera logiska steg.
Anthonio Salminen (fs)
Jag skall därför kort försöka förklara hur jag anser att reglerna är kopplade till bevarandet av vårt språk och kultur. Det första som man måste konstatera är att språket och kulturen inte sitter i träden, stenarna och bergen på Åland utan i oss personer som bor långsiktigt på Åland. För att kunna upprätthålla och bevara vårt svenska språk och kultur så är det alltså helt nödvändigt att Åland befolkas av en svenskspråkig fast bosatt befolkning. Det är, som de flesta redan förstår, ingen slump att just kunskaper i svenska och krav på fast bosättning är två viktiga krav för att få hembygdsrätt.
I korthet kan man säga att syftet med jordförvärvsreglerna är ”att hålla åländsk jord i åländska händer” och att tanken bakom näringsrätten är ”att näringsutövnigen på Åland skall handhas av lokalbefolkningen”. Man behöver knappast vara en kärnfysiker för att förstå att det gagnar bevarandet av ålänningarnas svenska språk och kultur att jorden på Åland ägas av just svenskspråkiga lokalt bosatta ålänningar och att det av samma skäl är väldigt viktigt att företagen på Åland drivs av just svenskspråkiga lokalt bosatta ålänningar.
Man kan även se ålänningarnas exklusiva rätt till markägandet på Åland som en praktisk förutsättning för att vi alls skall kunna bo och leva på Åland och på samma sätt kan man se näringsrätten som en exklusiv och praktisk rätt och möjlighet för lokalbefolkningen att kunna försörja sig lokalt på Åland.
Också med tanke på att Åland tillhör och utgör blott en halv procent av Finlands befolkning och att nästan alla ålänningar talar svenska och nästan alla i Finland talar finska så är dessa specialregler utomordentligt viktiga skydd mot den typ av förfinskning som i värsta fall kunde uppstå genom ett stort markägande och en omfattande näringsutövning av finskspråkiga personer som inte är bosatta på Åland. För att kunna förstå självstyrelsen, hembygdsrätten, näringsrätten och jordförvärvsreglerna så måste man ha en förmåga att tänka långsiktigt och i flera logiska steg.
Anthonio Salminen (fs)
Självstyrelsen och specialreglerna har gynnat oss (del 2)
Någon kanske tror att det långsiktiga och viktiga värnandet om vårt svenska språk och vår kultur via hembygsrätten, näringsrätten och jordförvärvsrätten gjort Åland till ett slutet samhälle med dålig ekonomi och svag konkurrenskraft. Inget kunde vara mera fel. Sedan år 1970 har till exempel Ålands befolkning ökat från knappt 21.000 till drygt 27.000 eller med drygt 6.000 personer. I medeltal blir det över 170 nya ålänningar per år. Hela 31 % av dom som idag bor på Åland är födda utanför Åland så Åland är förmodligen ett av världens mest öppna samhällen.
Det finns förmodligen många små samhällen ute i världen som är avundsjuka på Ålands rikliga och blomstrande näringsliv. Det är sällsynt att blott 27.000 människor kan skapa en bruttonationalprodukt på en miljard euro per år av egen kraft och upprätthålla långt över 2.000 företag. Utslaget i BNP per capita ligger Åland 21 % över resten av Finland och hela 37 % över EU snittet.
Konkurrenskraften är det heller inget fel på. Tänk att just Ålandsbanken var den bank som klarade sig utan statligt bankstöd under bankkrisen i mitten av 1990-talet då många banker även runt om i världen måste räddas av staten. Nu på 2000-talet är det igen en åländsk bank som gör så fantastiskt bra IT-banksystem så att de kan sälja det till andra banker i Finland. Att just lilla åländska PAF erbjuder Internetspel som av många finländare upplevs som klart bättre än stora Veikkaus är också ett tydligt tecken på god konkurrenskraft. På sjön så är exempelvis åländska Viking Line sedan årtionden ett erkänt duktigt och framgångsrikt rederi i den mycket tuffa kryssningsbranschen. Dessutom har Åland en stor mängd småföretag som är framgångsrika i många olika branscher både på hemmamarknaden och utanför Åland vilket visar att konkurrens är bra för Ålands utveckling när det sker på lika villkor, dvs på självstyrelsens villkor.
Slutsatsen är att Åland sedan årtionden utvecklats mycket väl med självstyrelsen och specialreglerna och att Åland är ett mycket öppet och trivsamt samhälle med en mycket dynamisk och öppen ekonomi. Jag tror inte att denna positiva utveckling skett trots, utan tack vare, självstyrelsen och särrättigheterna som på något lyckligt sätt både ”tvingat oss” och ”gett oss möjligheten” att på ett framgångsrikt sätt ta saker i egna händer. Bästa ålänningar, låt inte någon ta självstyrelsen, svenskan, kulturen och alla fina grundläggande förutsättningar ifrån oss.
Anthonio Salminen (fs)
Det finns förmodligen många små samhällen ute i världen som är avundsjuka på Ålands rikliga och blomstrande näringsliv. Det är sällsynt att blott 27.000 människor kan skapa en bruttonationalprodukt på en miljard euro per år av egen kraft och upprätthålla långt över 2.000 företag. Utslaget i BNP per capita ligger Åland 21 % över resten av Finland och hela 37 % över EU snittet.
Konkurrenskraften är det heller inget fel på. Tänk att just Ålandsbanken var den bank som klarade sig utan statligt bankstöd under bankkrisen i mitten av 1990-talet då många banker även runt om i världen måste räddas av staten. Nu på 2000-talet är det igen en åländsk bank som gör så fantastiskt bra IT-banksystem så att de kan sälja det till andra banker i Finland. Att just lilla åländska PAF erbjuder Internetspel som av många finländare upplevs som klart bättre än stora Veikkaus är också ett tydligt tecken på god konkurrenskraft. På sjön så är exempelvis åländska Viking Line sedan årtionden ett erkänt duktigt och framgångsrikt rederi i den mycket tuffa kryssningsbranschen. Dessutom har Åland en stor mängd småföretag som är framgångsrika i många olika branscher både på hemmamarknaden och utanför Åland vilket visar att konkurrens är bra för Ålands utveckling när det sker på lika villkor, dvs på självstyrelsens villkor.
Slutsatsen är att Åland sedan årtionden utvecklats mycket väl med självstyrelsen och specialreglerna och att Åland är ett mycket öppet och trivsamt samhälle med en mycket dynamisk och öppen ekonomi. Jag tror inte att denna positiva utveckling skett trots, utan tack vare, självstyrelsen och särrättigheterna som på något lyckligt sätt både ”tvingat oss” och ”gett oss möjligheten” att på ett framgångsrikt sätt ta saker i egna händer. Bästa ålänningar, låt inte någon ta självstyrelsen, svenskan, kulturen och alla fina grundläggande förutsättningar ifrån oss.
Anthonio Salminen (fs)
tisdag 11 november 2008
Avdrag sänker den effektiva skatten
Signaturen ”Undrande” önskar att jag förklarar hur det kommer sig att en person som förtjänar under 900 euro per månad betalar mindre än 6 % i skatt. Med tanke på att redan kommunalskatten är 16 % i Mariehamn så låter detta påstående säkert underligt och därmed är det fullt motiverat att önska sig en förklaring.
I tabellen här intill finns skattestyrelsens uppgifter om skatten för en icke kyrkskriven Mariehamnare år 2008. Som framgår av tabellen så betalar en stadsbo exempelvis exakt 607, 36 euro i skatt på en bruttolön om 10.000 euro per år. Skatten i exemplet motsvarar alltså 6,1 % av bruttolönen. Orsaken till att stadsbon inte betalar 1.600 euro eller 16 % på bruttoinkomsten 10.000 euro är att det finns ”automatiska avdrag” inbyggda i skattesystemet.
Eftersom skatten räknas ut på den beskattningsbara inkomsten, som är väsentligt lägre på grund av diverse automatiska avdrag, så blir den effektiva skatten 6,1 % i exemplet. Det viktigaste avdraget är förvärvsinkomstavdraget som är cirka 3.188 euro i exemplet.
Sammanfattningsvis kan man säga att de automatiska avdragen i beskattningen sänker den effektiva skatten men de gör också i praktiken kommunalskatten progressiv. Om man betänker att man i år inte betalar någon statsskatt alls på inkomster under 12.600 euro per år så ser man tydligt, på de första raderna i tabellen, att den effektiva kommunalskatten faktiskt är progressiv.
Den som vill veta mer om detaljerna i beskattningen kan själv gå in på skattestyrelsens hemsida http://www.skatt.fi/ och klicka på länken Skatteprocenträknaren för år 2008 som finns till höger på hemsidan.
Anthonio Salminen (fs)
I tabellen här intill finns skattestyrelsens uppgifter om skatten för en icke kyrkskriven Mariehamnare år 2008. Som framgår av tabellen så betalar en stadsbo exempelvis exakt 607, 36 euro i skatt på en bruttolön om 10.000 euro per år. Skatten i exemplet motsvarar alltså 6,1 % av bruttolönen. Orsaken till att stadsbon inte betalar 1.600 euro eller 16 % på bruttoinkomsten 10.000 euro är att det finns ”automatiska avdrag” inbyggda i skattesystemet.
Eftersom skatten räknas ut på den beskattningsbara inkomsten, som är väsentligt lägre på grund av diverse automatiska avdrag, så blir den effektiva skatten 6,1 % i exemplet. Det viktigaste avdraget är förvärvsinkomstavdraget som är cirka 3.188 euro i exemplet.
Sammanfattningsvis kan man säga att de automatiska avdragen i beskattningen sänker den effektiva skatten men de gör också i praktiken kommunalskatten progressiv. Om man betänker att man i år inte betalar någon statsskatt alls på inkomster under 12.600 euro per år så ser man tydligt, på de första raderna i tabellen, att den effektiva kommunalskatten faktiskt är progressiv.
Den som vill veta mer om detaljerna i beskattningen kan själv gå in på skattestyrelsens hemsida http://www.skatt.fi/ och klicka på länken Skatteprocenträknaren för år 2008 som finns till höger på hemsidan.
Anthonio Salminen (fs)
söndag 9 november 2008
Kort om mig från fs hemsida
Namn: Anthonio ”Tony” Salminen
Född: 9 november 1966
Familj: fru och två barn
Jobb: dataansvarig på Ålands lyceum, Ålands handelsläroverk och Ålands vårdinstitut
Kontaktuppgifter: tony.salminen@aland.net
Politiska uppdrag: Ordförande för landskapsrevisorerna, ledamot i stadsfullmäktige, viceordförande i FAB Marstad, andre viceordförande i frisinnad samverkans styrelse, ersättare i Mariehamns socialnämnd och ersättare i kommunförbundets styrelse.
Fritidsintressen: politik, ekonomi, Grekland, datorer, familjen, promenader, matlagning, godsaker m.m.
Tre ord som beskriver mig: ekonomisk, uthållig och lite fyrkantig
Det visste ni inte om mig: i vissa kretsar kallas jag för Pirkka-pappan (snål person)
En gång gjorde jag bort mig när: om man gör bort sig lite varje dag så minns man ingen speciell gång ;-)
Jag är med i FS för att: jag gillar partiets mix mellan individens ansvar och frihet
Mina hjärtefrågor är: jag är beredd att jobba rysligt hårt för Ålands självstyrelse och det svenska språket. Social-, utbildnings- och skattepolitik gillar jag också. I mina insändare skriver jag ofta om skatter, bidrag, avgifter och barnomsorgspengen. Jag tycker att vår hembygdsrätt är världens bästa språkskydd.
http://www.fs.ax/article.con?iArticle=76
Född: 9 november 1966
Familj: fru och två barn
Jobb: dataansvarig på Ålands lyceum, Ålands handelsläroverk och Ålands vårdinstitut
Kontaktuppgifter: tony.salminen@aland.net
Politiska uppdrag: Ordförande för landskapsrevisorerna, ledamot i stadsfullmäktige, viceordförande i FAB Marstad, andre viceordförande i frisinnad samverkans styrelse, ersättare i Mariehamns socialnämnd och ersättare i kommunförbundets styrelse.
Fritidsintressen: politik, ekonomi, Grekland, datorer, familjen, promenader, matlagning, godsaker m.m.
Tre ord som beskriver mig: ekonomisk, uthållig och lite fyrkantig
Det visste ni inte om mig: i vissa kretsar kallas jag för Pirkka-pappan (snål person)
En gång gjorde jag bort mig när: om man gör bort sig lite varje dag så minns man ingen speciell gång ;-)
Jag är med i FS för att: jag gillar partiets mix mellan individens ansvar och frihet
Mina hjärtefrågor är: jag är beredd att jobba rysligt hårt för Ålands självstyrelse och det svenska språket. Social-, utbildnings- och skattepolitik gillar jag också. I mina insändare skriver jag ofta om skatter, bidrag, avgifter och barnomsorgspengen. Jag tycker att vår hembygdsrätt är världens bästa språkskydd.
http://www.fs.ax/article.con?iArticle=76
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)