Under rubriken "Partiet som stajlade om sig" skriver Ålandstidningen att Frisinnad Samverkan efter 43 år byter namn till Moderaterna på Åland. Klicka här så kommer du till vårt nya partiprogram.
Tony Salminen (M)
tisdag 15 mars 2011
måndag 14 mars 2011
Nu byter jag parti...
I kväll byter jag förmodligen parti eller för att uttrycka det på ett annat sätt. Mitt parti Frisinnad Samverkan r.f. byter med stor sannolikhet namn till "Nytt partinamn r.f." Jag tycker det här känns riktigt bra.
Vi har också arbetat fram ett helt nytt ideologiskt program som våra medlemmar förväntas godkänna på medlemsmötet i kväll kl. 19.00 i lagtingets auditorium.
Den tredje saken som förmodligen händer i kväll är att jag och ett antal personer till presenteras som kandidater i höstens lagtingsval.
Det är inte varje dag som man får vara med och skriva politisk historia. Det här känns kul.
Vi har också arbetat fram ett helt nytt ideologiskt program som våra medlemmar förväntas godkänna på medlemsmötet i kväll kl. 19.00 i lagtingets auditorium.
Den tredje saken som förmodligen händer i kväll är att jag och ett antal personer till presenteras som kandidater i höstens lagtingsval.
Det är inte varje dag som man får vara med och skriva politisk historia. Det här känns kul.
onsdag 9 mars 2011
IT kan förenkla tillvaron och spara kostnader
I onsdags morse när jag läste Ålandstidningen såg jag att landskapsregeringen annonserade att man skulle ansöka om vårjakt på sjöfågel för våren 2011 via hemsidan http://www.jakt.regeringen.ax/. Jag kastade mig direkt på datorn och fyllde snabbt och enkelt i min ansökan och fick nästan direkt ett sms på mobilen att LR mottagit min ansökan.
Tänk vad IT kan förenkla tillvaron och spara kostnader för medborgarna. På ett par minuter kunde jag som jägare både rapportera min jakt och mina viltvårdande insatser under år 2010 samt ansöka om vårjakt för säsongen 2011. Landskapsregeringen slapp skicka en blankett hem till mig, jag slapp fylla i den med penna och jag slapp att posta den till LR. Två kuvert, två porton och en blankett sparades in till fromma för miljön och skattebetalarna. På LR slapp dessutom en tjänsteman, att på betald arbetstid, knappa in mina uppgifter på datorn. Tänk vad så kallad e-förvaltning kan vara smidigt och bra.
Anthonio Salminen (fs)
Tänk vad IT kan förenkla tillvaron och spara kostnader för medborgarna. På ett par minuter kunde jag som jägare både rapportera min jakt och mina viltvårdande insatser under år 2010 samt ansöka om vårjakt för säsongen 2011. Landskapsregeringen slapp skicka en blankett hem till mig, jag slapp fylla i den med penna och jag slapp att posta den till LR. Två kuvert, två porton och en blankett sparades in till fromma för miljön och skattebetalarna. På LR slapp dessutom en tjänsteman, att på betald arbetstid, knappa in mina uppgifter på datorn. Tänk vad så kallad e-förvaltning kan vara smidigt och bra.
Anthonio Salminen (fs)
onsdag 2 mars 2011
Beslutet om vårjakten är klockren självstyrelsepolitik
Jag tycker att landskapsregeringens beslut om att införa mer vårjakt är mycket positivt och klockren självstyrelsepolitik. Med tanke på att självstyrelsen bland annat handlar att kunna bevara vår åländska kultur och våra lokala åländska traditioner så är beslutet helt rätt. Det är tack vare självstyrelsen som vi ålänningar nu får bättre möjligheter att jaga sjöfågel på våren. Jag vill rikta ett stort tack till Ålands landskapsregering.
För att bli lite personlig kan jag berätta att några av mina absolut bästa minnen från barndomen och uppväxten är när man som barn fick följa med föräldrar, släkt och vänner på vårjakt. Tack vare beslutet om vårjakten får vi vuxna ålänningar nu bättre möjlighet att tillsammans med våra barn samt släkt och vänner bedriva den efterlängtade vårjakten.
Anthonio Salminen (fs)
För att bli lite personlig kan jag berätta att några av mina absolut bästa minnen från barndomen och uppväxten är när man som barn fick följa med föräldrar, släkt och vänner på vårjakt. Tack vare beslutet om vårjakten får vi vuxna ålänningar nu bättre möjlighet att tillsammans med våra barn samt släkt och vänner bedriva den efterlängtade vårjakten.
Anthonio Salminen (fs)
tisdag 1 mars 2011
Högre bidrag innebär att färre jobbar
Under sportlovshelgen har jag roat mig med att läsa en bok som heter ”Ett val för framtiden - Skatter och samhällsdebatt inför riksdagsvalet 2011 ” från den liberala finlandssvenska tankesmedjan Lokus. Det som jag fastnade för i boken var ett avsnitt skrivet av den välkände nationalekonomen Jaakko Kiander.
Enligt min tolkning säger han två viktiga saker:
1. att man kan förbättra sysselsättningen genom att lindra beskattningen på arbete
2. att det måste vara en tillräckligt stor nettoskillnad mellan bidragsnivån och minimilönerna i samhället. Annars föredrar vissa bidragstagare fritid framom jobb.
Det här är två viktiga saker att tänka på om man vill driva en jobblinje i riksdags- och lagtingsvalet. Om vi t ex höjer utkomststödet på Åland från att idag vara 10 % lägre än i Finland till att bli 10 % högre än i Finland så får vi på sikt fler som lyfter bidrag och färre som jobbar på Åland. Längst ner finns några citat från boken som kan laddas ner gratis som pdf från Lokus hemsida: http://www.lokus.fi. Boken är läsvärd.
Det finns dock en viktig sak som jag tycker att boken, som har ett flertal författare, missar och det är att lyfta fram det rättvisa i att den som jobbar får behålla en stor del av sin bruttolön. Som jag ser det är det en viktig rättvisefråga att en arbetande människa får behålla de pengar som man förtjänar genom eget arbete eller eget företagande.
Hälsningar från Tony
Citat från sida 98 med rubriken: Beskattningen av arbete: teori och praktik
”Den nationalekonomiska teorin stöder uppfattningen att man genom skattelättnader kan förbättra sysselsättningen.”
Citat från sida 110 med rubrik: Arbetslöshet och skattekil inom branscher med låg produktivitet
”Om man sänker de arbetsgivaravgifter eller inkomstskatter som betalas för de lägsta lönerna växer efterfrågan på arbetskraft och det uppstår flera arbetsplatser. Storleken på den sysselsättningstillväxt som följer på detta beror på tillgången till arbetskraft. För att folk verkligen ska sysselsättas bör minimilönen efter att inkomstskatten är betald vara högre än den utkomstnorm som bestäms av socialskyddet (arbetslöshetsskyddet, utkomstskyddet och bostadsbidraget i kombination) och mera värd än fritiden; arbetsmarknadens minsta löneanspråk bygger med andra ord på utkomstnormen och det inkomstskatteuttag som tillämpas vid små inkomster. När dessa villkor kombineras kommer man till att gränsen för att det ska löna sig att grunda arbetsplatser bestäms utgående från minimiutkomstkravet och skattekilen: ju högre nettolön de arbetssökande begär och ju högre skattekilen på arbete är, desto större produktivitetskrav måste man ställa på lönsamma arbetsplatser. Det höjda produktivitetskravet minskar i sin tur de lönsamma arbetsplatsernas antal. I de nordiska länderna har man delvis kringgått detta problem med hjälp av en stor offentlig sektor. En hög skattekil är inte lika problematisk för den offentliga sektorn, eftersom skatteintäkterna går till den, och den därför betalar endast nettolön för arbetskraften. ”
Jaakko Kiander är pol.dr och välkänd nationalekonom. Han har skrivit mycket om offentlig ekonomi och arbetsmarknadsfrågor. Han är ekonomidirektör vid pensionsbolaget Ilmarinen men har tidigare varit anställd vid Löntagarnas forskningsinstitut som vd och Statens ekonomiska forskningscentral som forskningsprofessor.
Enligt min tolkning säger han två viktiga saker:
1. att man kan förbättra sysselsättningen genom att lindra beskattningen på arbete
2. att det måste vara en tillräckligt stor nettoskillnad mellan bidragsnivån och minimilönerna i samhället. Annars föredrar vissa bidragstagare fritid framom jobb.
Det här är två viktiga saker att tänka på om man vill driva en jobblinje i riksdags- och lagtingsvalet. Om vi t ex höjer utkomststödet på Åland från att idag vara 10 % lägre än i Finland till att bli 10 % högre än i Finland så får vi på sikt fler som lyfter bidrag och färre som jobbar på Åland. Längst ner finns några citat från boken som kan laddas ner gratis som pdf från Lokus hemsida: http://www.lokus.fi. Boken är läsvärd.
Det finns dock en viktig sak som jag tycker att boken, som har ett flertal författare, missar och det är att lyfta fram det rättvisa i att den som jobbar får behålla en stor del av sin bruttolön. Som jag ser det är det en viktig rättvisefråga att en arbetande människa får behålla de pengar som man förtjänar genom eget arbete eller eget företagande.
Hälsningar från Tony
Citat från sida 98 med rubriken: Beskattningen av arbete: teori och praktik
”Den nationalekonomiska teorin stöder uppfattningen att man genom skattelättnader kan förbättra sysselsättningen.”
Citat från sida 110 med rubrik: Arbetslöshet och skattekil inom branscher med låg produktivitet
”Om man sänker de arbetsgivaravgifter eller inkomstskatter som betalas för de lägsta lönerna växer efterfrågan på arbetskraft och det uppstår flera arbetsplatser. Storleken på den sysselsättningstillväxt som följer på detta beror på tillgången till arbetskraft. För att folk verkligen ska sysselsättas bör minimilönen efter att inkomstskatten är betald vara högre än den utkomstnorm som bestäms av socialskyddet (arbetslöshetsskyddet, utkomstskyddet och bostadsbidraget i kombination) och mera värd än fritiden; arbetsmarknadens minsta löneanspråk bygger med andra ord på utkomstnormen och det inkomstskatteuttag som tillämpas vid små inkomster. När dessa villkor kombineras kommer man till att gränsen för att det ska löna sig att grunda arbetsplatser bestäms utgående från minimiutkomstkravet och skattekilen: ju högre nettolön de arbetssökande begär och ju högre skattekilen på arbete är, desto större produktivitetskrav måste man ställa på lönsamma arbetsplatser. Det höjda produktivitetskravet minskar i sin tur de lönsamma arbetsplatsernas antal. I de nordiska länderna har man delvis kringgått detta problem med hjälp av en stor offentlig sektor. En hög skattekil är inte lika problematisk för den offentliga sektorn, eftersom skatteintäkterna går till den, och den därför betalar endast nettolön för arbetskraften. ”
Jaakko Kiander är pol.dr och välkänd nationalekonom. Han har skrivit mycket om offentlig ekonomi och arbetsmarknadsfrågor. Han är ekonomidirektör vid pensionsbolaget Ilmarinen men har tidigare varit anställd vid Löntagarnas forskningsinstitut som vd och Statens ekonomiska forskningscentral som forskningsprofessor.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)