Nästan 90 % av Mariehamns kostnader finns inom socialnämnden
och bildningsnämnden så det är inom dessa två nämnders verksamhet som vi stadspolitiker
behöver spara på kommunbidraget för att åstadkomma besparingar som utgör ett verkligt
och långsiktigt alternativ till skattehöjningar.
Om inkomstskatten i Mariehamn höjs med 0,5 % så motsvarar det
ungefär 1,2 miljoner i ökade skatteintäkter för staden och motsvarande belopp
mindre i skattebetalarnas plånböcker.
Eftersom staden idag har en mycket hög servicenivå inom två
av de mest kostsamma verksamheterna i staden så menar jag att det är fullt
möjligt att riktat spara omkring 10-15 procent och ändå fortsättningsvis ha kvar
en jämförelsevis hög servicenivå.
När det gäller grundskolan så är det klasstorleken som i
huvudsak avgör kostnadsnivån. Stadens årskullar är omkring 110 elever och om en
årskullar delas in i sex, sju eller åtta olika klasser så blir klasstorlekarna
18,3 respektive 15,7 respektive 13,8. Klasstorlekar på bara 14, 16 eller 18 elever
är relativt små om vi t.ex. jämför med andra orter Finland som ju också ligger mycket
bra till i PISA-mätningarna. Om staden skulle besluta att framledes gå in för
en klass mindre i varje årskull så skulle antalet klasser i årskurserna 1-9 på
sikt minska med nio. Uppskattningsvis skulle
stadens kostnader minska med 100 000 euro för varje årskull som delas in i en
klass mindre. Om det gjordes för alla nio årskullar så skulle omkring 900 000
euro sparas in per år. Om det gjordes bara på högstadiet så skulle ungefär 300
000 euro sparas in. På tio års sikt kan alltså flera miljoner sparas in och vi
kan ändå stoltsera med jämförelsevis små klasser.
Samma resonemang kan föras inom stadens äldreomsorg som idag
har en mycket hög servicenivå och personaltäthet. Om personaltätheten är 0,7
eller 0,8 eller 0,9 vårdare per klient inom de 110 platser som finns på
Trobergshemmet och Odalgården så behövs det 77 respektive 88 respektive 99
anställda. På andra orter i t.ex. Finland så anses 0,7 vårdare per klient vara
en hög personaltäthet. Om stadens
beslutade att minska personaltätheten från t.ex. 0,85 till 0,75 så skulle ungefär
11 tjänster sparas in vilket sparar ungefär 550 000 euro per år. På 10 år
innebär det 5,5 miljoner i besparing.
Min poäng är att staden har en jämförelsevis hög servicenivå
inom grundskolan och äldreomsorgen och att vi faktiskt kan göra små justeringar
i dessa som ett hållbart och långsiktigt alternativ till ytterligare
skattehöjningar. Även efter dess små justeringar så har Mariehamn små klasser i
grundskolan och hög personaltäthet inom äldreomsorgen.
Anthonio Salminen (MSÅ)
