lördag 31 maj 2008

Välkomna till Åland!

Jag vill gratulera paret Eva-Lotta och Anders som har valt att flytta till Åland och bosätta sig i skärgårdspärlan Kumlinge. Ni behöver inte bekymra er över de särrättigheter som alla ålänningar får som bonus bara genom att bo på Åland. Av artikeln i tidningen* att döma har ni bara tre år kvar så kan ni i likhet med alla privatpersoner som har bott fem år på Åland köpa fast egendom. På samma sätt som kumlingeborna varmt har välkomnat er kan ni ödmjukt välja att respektera självstyrelsen. Jag hoppas ni trivs på Åland.

Anthonio Salminen (fs)


*) Tidningen Åland den 31 maj 2008

onsdag 28 maj 2008

Ett förslag till fullmäktige i Mariehamn

På senaste fullmäktigemöte i Mariehamn, tisdagen den 27 maj, lämnade jag in en motion (=förslag) som går ut på att fler mariehamnare borde få möjlighet till hemvårdsstöd som ett gott alternativ till en kommunal barnomsorgsplats. Det var många i fullmäktige som tecknade under min motion så jag har goda förhoppningar om att den får en positiv behandling.



Till Stadsfullmäktige i Mariehamn

Enligt en färsk bedömning från stadens socialförvaltning (SN §71 08.04.2008) är läget ansträngt när det gäller antalet barnomsorgsplatser i staden. Redan under hösten 2008 kan det komma att bli en betydande brist på daghemsplatser om inga åtgärder vidtas.

Ett sätt att lösa platsbristen kan vara att i skyndsam ordning försöka bygga ut antalet platser inom barnomsorgen. Med tanke på att en plats i genomsnitt kostar hela 10.485 euro per år, enligt budgeten för år 2008, så kan det då bli frågan om betydande merkostnader för skattebetalarna i Mariehamn. En annan betydligt snabbare och enklare lösning kan vara att istället försöka minska efterfrågan på barnomsorgsplatser.

Ungefär hälften av stadens 1-åringar och 2-åringar utnyttjar idag en kommunal barnomsorgsplats och övriga barn i dessa två allra yngsta årskullar är i regel hemma på hemvårdsstöd. För barnfamiljerna utgör hemvårdsstödet ett gott alternativ till en kommunal barnomsorgsplats samt erbjuder föräldrarna valfrihet och barnet en möjlighet till omsorg i en bekant hemmiljö.

Om staden på försök införde en frivillig möjlighet även för 3 åringar att vara hemma på hemvårdsstöd så skulle förmodligen en betydande andel komma att utnyttja möjligheten och därmed skulle trycket på daghemsplatserna sannolikt minska betydligt.

Kostnadsmässigt skulle staden förmodligen spara kostnader eftersom ett hemvårdstöd i genomsnitt kostar staden omkring 5.000 euro per år (grunddelen i hemvårdsstödet är 388,51 euro per månad).

Ett annat sätt som kunde prövas vore att på försök införa ett ”Mariehamnstillägg” inom det nuvarande hemvårdsstödet så att en större andel av barnen i åldern under 3 år kunde utnyttja möjligheten till hemvårdsstöd.

Med hänvisning till det ovan anförda hemställer undertecknade om:

· att stadsstyrelsen i syfte att tillgodose alla barns rätt till en god barnomsorg och som ett försök att utöka valfriheten för barnfamiljerna i Mariehamn snarast möjligt utarbetar förslag och vidtar åtgärder som möjliggör för fler barnfamiljer att nyttja hemvårdsstöd som ett bra alternativ till en kommunal barnomsorgsplats.


Mariehamn den 27 maj 2008


___________________________
Anthonio Salminen

lördag 24 maj 2008

Öppna Åland mot svenskan och Sverige

Om Sune Alén (lib), Igge Holmberg (s), Pamela Sjödahl (lib) och Birgitta Johansson (mf) varit politiker i en finskspråkig kommun i Finland och hävdat att man inte behöver bry sig om svensk utbildning, när man utformar behörighetskraven för anställda inom socialvården, så hade knappast någon reagerat. Men när de gör det på det självstyrda Åland som är enspråkigt svenskt och där en stor del av lokalbefolkningen utbildar sig i Sverige så är det anmärkningsvärt. Att de dessutom försvarar tilltaget med att de anställda på Åland måste känna till landets (rikets) lagstiftning när frågan uttryckligen gäller just området socialvård, där Åland har egen behörighet och egen lagstiftning, så blir det ologiskt.

Vad som är ”rätt språk” inom socialvården på Åland råder det tydligen delade meningar om. Slutligen en generell synpunkt, om Åland behöver rekrytera duktig extern personal, som kan svenska, så är rekryteringsunderlaget 9 miljoner i Sverige men endast 300.000 i Finland. Varför inte ta vara på möjligheten att öppna Åland lite mer mot svenskan och Sverige nu när vi har chansen?

Anthonio Salminen (fs)

tisdag 20 maj 2008

Stärk svenskan med självstyrelsen

Enligt min tolkning har Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) i en färsk utredning visat att det finska språket nu har en så stark ställning inom det åländska arbetslivet att det krävs politiska insatser för att långsiktigt kunna bibehålla Åland som ett enspråkigt svenskt samhälle. Jag tror dock att vi tack vare självstyrelsen har riktigt goda möjligheter att göra stora insatser för att stärka svenskans ställning på Åland, om vi vill.

En väldigt viktig insats för svenskan är att vi exempelvis utformar våra behörighetskrav för anställning inom offentlig sektor så att utbildning från Sverige duger lika bra på Åland som motsvarande finsk utbildning. Detta borde väl alla som värnar om svenskan hålla med om men när man läser Mariehamns socialnämnds utlåtande om landskapsregeringens förslag på nya behörighetskrav inom socialvården på Åland så blir jag riktigt bekymrad.

När ledamot Laila Melander (fs) understödd av Petri Carlsson (fs) och Dennis Björk (c) den 8/4 föreslår att stadens utlåtande skall kompletteras med ett tillägg som säger att ”Behörighetskraven får inte vara ett hinder för anställande av personer som fått motsvarande utbildning och examen i Sverige.” röstas ner av Sune Alén (lib), Birgitta Johansson (mf) , Igge Holmberg (s) och Pamela Sjödahl (lib) så undrar man vad majoriteten egentligen vill. Jag hoppas nu att ledamöterna i Ålands lagting arbetar vidare med frågan så att den får ett bra slut.

Anthonio Salminen (fs)

torsdag 1 maj 2008

Undantagen kan ligga bakom framgången

Det är enkelt att tjäna pengar på att sälja sommarstugetomter. Det krävs ingen Einstein för att komma på det. Befinner man sig på en charmig och lite egensinnig ö mitt emellan norra Europas mest dynamiska och befolkningstätaste områden med metropolerna Stockholm, Helsingfors, Tallinn och Riga med tiotals miljoner mänskor inom någon timmes båt- eller flygradie och har 6500 öar med tusentals kilometer strandlinje så går det att tälja guld. Det räcker att se sig omkring. Är det någon som har besökt Stockholms skärgård eller södra Finland eller västkusten i Sverige? Vad säger ni ålänningar, ska vi stycka kusten och sälja ut? Sedan kan vi flytta till Florida eller Medelhavet! Det är busenkelt att bli rik.

En större utmaning är det att utveckla Åland. Hur ska det gå till om befolkningen flyttar söderut och ön blir en enda stor stugby, om än av lyxigare sort nu än på sjuttiotalet? Vad är det som är viktigt för en regions framtid och utveckling? Spelar det någon roll om det finns året runt bosatt befolkning? Har det någon betydelse vem som har kontrollen över arbetsplatserna? Vad vore Åland utan huvudkontoren för ÅAB, Viking Line, Alandia-bolagen, Birka Line, Eriksson Capital, Ålands Ömsesidiga försäkringsbolag, Wiklöf holding, Eckerölinjen och de tusentals andra åländska företagen?

I våra grannskärgårdar har markerna exploaterats för fritidsändamål och infödingarna har inte råd med bostäder för permanent boende. Den fasta bosättningen minskar med utflyttning.

Hur kan det komma sig att Åland växer år efter år? Åland har fler inflyttare än utflyttare. Varför forskar ingen om den gynnsamma utvecklingen på Åland? Har den ett samband med stort ansvarstagande för användningen av den åländska jorden, som vid sidan av det mänskliga kapitalet, är Ålands naturresurs? Finns det en koppling till hembygdsrätten, Ålands ”Green Card”, den bonus som tilldelas de uthålliga och trofasta? Kan det vara så att om vi ges möjligheten att ta ansvar för vår försörjning, genom näringsrätten, så växer ekonomin?

Varför är det så lätt att forska om hur Åland skulle se ut om vi tog bort allt som skiljer oss åt från Finland eller någon annan del av världen? Varför har ingen hypotesen att det är tack vare skillnaderna som framgångarna har kommit? Har Jante-lagen kommit till ön? Vem vinner på det?

Anthonio Salminen (fs)