Min åsikt om Fixar Malte och upprustningen av Bollhalla

På senare tid har det hörts en del kritiska röster mot att en klar majoritet av fullmäktige i Mariehamn nyligen röstat igenom ett tillfälligt deltidsjobb som Fixar Malte och en upprustning av Bollhalla (hoppgrop och golv). Särskilt hård kritik har vissa riktats mot frisinnade politiker.

Eftersom jag är en de som 16 som röstade för Fixar Malte och en av de 18 som röstade för hoppgropen på Bollhalla så vill jag föra fram några egna resonemang om de kritiserade åtgärderna.

Gällande Fixar Malte så handlar det om att fullmäktige hösten 2009 sade ja till att ”Vid räddningsverket anställs en vaktmästare 60 % av heltid. En s.k. "Fixar Malte" anställs i arbetsavtalsförhållande från 01.03.2010-31.12.2010. Ökade kostnader 13.600.” Redan hösten 2008 var denna fråga till omröstning men då röstade jag och en majoritet av fullmäktige nej till förslaget. Naturligtvis vore det bäst om alla stadsbor som behöver denna typ av tjänst köpte den på den privata marknaden utan inblandning av oss politiker. Därför röstade jag nej hösten 2008. Min förhoppning var att det då snabbt skulle uppstå privata alternativ till en kommunal Fixar Malte.

Ett år senare, hösten 2009, så fanns det gamla och sjuka mariehamnare som hävdade att det inte gick att köpa de ”fixarmaltetjänster” som dom behövde. Då tyckte jag att det var rimligt att vi politiker hjälper dom genom att ordna en tillfälligt Fixar Malte på 60 % deltid på prov på räddningsverket under 10 månader år 2010. Jag tror personligen att stadens duktiga räddningsverk och förvaltning kommer att lösa detta på ett bra sätt så att den efterfrågade servicen kommer igång redan den första mars 2010. Hösten 2010 får vi politiker sedan utvärdera detta lilla försök och pröva om det ska fortsätta eller avslutas.

Gällande Bollhalla så handlar det om att fullmäktiga i november 2009 sade ja till att ”För Investeringen upprustning av Bollhalla för gymnastik (hoppgrop, golv) budgeteras 350.000 euro för år 2010 under Allmän teknisk verksamhet.” Naturligtvis kan man ifrågasätta om man alls ska bekosta fritidsintressen med skatt, särskilt om det gäller vuxnas fritidintressen. I detta fall så gäller det en satsning som framförallt främjar förutsättningarna för unga flickor och damer som tränar och tävlar i gymnastik.

Enligt min åsikt är det vettigt att samhället stöder ungdomars idrott eftersom det fostrar och utvecklar ungas hälsa, samarbets- och prestationsförmåga samt tävlingsinstinkt. De metoder och den laganda som man som ung lär sig för att prestera bra inom idrotten har man god nytta av senare i livet när man ska prestera bra inom utbildning, arbete och företagande.

På lilla Åland har vi hittills lyckats väl med konststycket att sjuka och gamla får den hjälp dom behöver samtidigt som unga friska människor ges förutsättningar att bli världsmästare. Låt oss fortsätta med det.

Anthonio Salminen (fs)

Fartgränsen 40 km/h är en dålig kompromiss

En hastighetssänkning från 50 km/h till 40 km/h resulterar i realiteten
till en medelhastighetssänkning på någon enstaka km/h.
Hastighetsbestämmelserna respekteras mer om man har lite större skillnad
i hastighetsnivån, till exempel 50 km/h och 30 km/h och att den lägre
hastigheten finns där det finns starka vägande skäl för att ha en lägre
hastighet, till exempel nära daghem och skolor eller på särskilt
olycksdrabbade vägavsnitt.

På många gator i staden motiveras man ändå till att hålla 40 km/h på
grund av vägens utformning och av omgivningen. På andra gator, till
exempel utfarterna, finns inget skäl att ha en så låg hastighet som 40
km/h. De trafikanter som idag kör för fort kommer även i fortsättningen
att göra det. Man kommer inte åt det problemet genom att ta bort 50 km/h.

I tekniska nämndens beredning framgår att 40 km/h på vissa gator
tidigare kommit till genom kompromiss. Kompromisser om
hastighetsbestämmelser resulterar bara i en märklig situation för
trafikanterna. Nej, ta och ändra beslutet och ta bort 40 km/h i hela staden.

Petri Carlsson (fs)
Anthonio Salminen (fs)

Låt företag få köpa mark för sin egentliga näringsutövning

En mycket viktig framtidsfråga för Åland är hur vi ska lyckas hålla åländsk jord i åländska händer. Så länge som vi håller fast vid den grundläggande principen i jordförvärvsreglerna, som säger att det krävs hembygdsrätt för att fritt få förvärva mark på Åland, och tillämpar reglerna på ett förnuftigt sätt, så tror jag att vi ålänningar har en bra och långsiktigt hållbar framtid på Åland.

Det största hotet mot vår exklusiva rätt att äga marken på Åland tror jag att är om vi börjar med en alltför slapp hantering av jordförvärvstillstånd till företag. Även här tror jag att vi behöver hålla fast vid den mycket grundläggande principen som säger att åländska företag ska få köpa mark ”för sin egentliga näringsutövning”. Detta är en mycket viktig princip.

Naturligtvis ska man inte få missbruka denna princip genom att börja bolagisera ett markägande enbart för att ge utomstående personer, som saknar hembygdsrätt, en möjlighet att via aktier få köpa ett markområde som de inte skulle få köpa som privatpersoner. Däremot är det jätteviktigt att åländska företag har rätt att köpa mark som behövs för den egentliga näringsutövningen.

Jag tror personligen att man kan hitta en bra balans mellan risken för missbruk och goda möjligheter till jordförvärv för företag genom att titta på förarbetena till nu gällande lag om jordförvärvsrätt.

Av förarbetena framgår att landskapsregeringen föreslog (FR 20/2001-2002) att näringsidkare skulle ha jordförvärvsrätt "för sin näringsutövning". Lagutskottet (bet.nr 15/2001-2002) föreslog att uttrycket skulle preciseras ytterligare till att avse näringsidkarens "egentliga" näringsutövning. Lagutskottet motiverade detta enligt följande: "Med detta vill utskottet understryka att jordförvärvsrätten skall avse sådana tomter som näringsidkaren behöver för sin produktion, administration, lagerhållning eller liknande som direkt ansluter sig till den verksamhet som framgår av näringsanmälan, bolagsavtal eller bolagsordning. Jordförvärvsrätt skall exempelvis inte anses föreligga för anskaffande av tomter för personalens rekreation eller liknande syften."

Anthonio Salminen (fs)