Bakgrund
Åland har 16 kommuner. Systemet med många små kommuner är en viktig del av självstyrelsen, närdemokratin, decentraliseringen och småskaligheten på Åland. Vissa kommuner är dock kanske orimligt små för att på ett optimalt sätt kunna klara av vissa kommunala uppgifter. Som jag ser det så är kommunsammanslagningar primärt en fråga för Ålands små kommuner, och inte så angeläget för Mariehamn. Viss kommunal verksamhet kan säkert också skötas bra genom att flyttas till landskapsregeringen eller ett kommunalförbund med alla eller vissa kommuner.
För vem är kommunsammanslagningar bra?
Om Åland slås samman till en enda kommun så uppstår frågan om vems servicenivå som skall gälla. Skall alla få Mariehamns höga service så måste skatterna höjas för att betala merkostnaden. Om man inte höjer skatten utan fördelar kommunalskatterna så att alla får samma servicenivå så sänks den i Mariehamn. I bägge fall är Mariehamnarna förlorare. En effektivare verksamhet vinner dock alla innevånare på eftersom skatterna räcker till mer och/eller bättre service.
Skilj på finansiering och produktion av kommunal service
Självklart skall barnomsorgen, grundskolan och äldreomsorgen i huvudsak finansieras med våra gemensamma kommunala skatter. Däremot är det inte självklart att kommunen skall producera all denna service själv. Om ett företag exempelvis startar ett dagis i stadens centrum så kan alla kommuner köpa platser till sina egna kommunala innevånare därifrån. Då är produktionen i privat regi med finansieringen sker till cirka 90 procent solidariskt via skatt . Enskilda daghem* kan ses som en möjlighet för ”kommunalt samarbete” med en tredje part. Metoden kunde gärna utvidgas till flera områden.
*) Landskapsförordning (1997:12) om barnomsorg
10 §. Ersättningsandel
Ersättningsandel till enskilda daghem skall beräknas enligt följande:
1) Heltidsvård för barn över tre år, men under skolåldern.
Ersättningsandelen för ett barn över tre år, men under skolåldern beräknas till 90 procent av kommunens nettodriftskostnader för motsvarande verksamhet.
2) Heltidsvård för barn under tre år.
Ersättningsandelen för ett barn under tre år beräknas till 175 procent av ersättningsandelen för ett barn över tre år men under skolåldern.
3) Halvtidsvård.
Ersättningsandelen för ett barn i halvtidsvård beräknas till 60 procent av ersättningsandelen för motsvarande heltidsvård. Nettodriftskostnaden beräknas genom att daghemmets intäkter subtraheras från dess driftskostnader. Med driftskostnader avses följande kostnader: lön till personal, socialavgifter, pensioner, materialinköp, köp av övriga tjänster för den egna serviceproduktionen, hyror, interna utgifter, planmässiga avskrivningar på anläggningstillgångar samt kalkylerad ränta på anläggningstillgångar. Ersättningsandelen till enskilda daghem beräknas utgående från kommunens senast fastställda bokslut och skall justeras årligen.
Sammanställt av Anthonio Salminen den 19 april 2009
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar