Åland har gått miste om 104 miljoner i klumpsumma

När jag var ordförande för landskapsrevisorerna för två år sedan så utredde vi hur systemet med Ålands klumpsumma fungerat. Vi gjorde ett grundligt arbete tillsammans med finansavdelningen och kom då fram till att Åland gått miste om sammanlagt 104 miljoner i klumpsumma sedan år 1993. Revisorerna uppmanade då, i augusti 2009, landskapsregeringen att omedelbart ta tag i denna mycket viktiga fråga. Jag tycker personligen att nuvarande landskapsregering jobbat för lite med den här frågan.

Det här är inte acceptabelt. Nästa landskapsregering måste absolut ta sig samman och driva fram en klar förbättring av situationen. Man kan inte låta bli att jobba hårt med en politisk fråga som handlar om över 100 miljoner. Om jag kom in i lagtinget så skulle jag lägga mycket kraft på frågan om en högre klumpsumma. Nedan finns två tidningsartiklar som handlar om revisorernas arbete med granskningen av klumpsumman.

Tony Salminen (M)


Så här skrev Tidningen Åland om saken:

Foto: Sebba Södergård

Åland har gått miste om 104 miljoner i klumpsumma
Sedan 1993 har den finländska staten använt sig av nettobudgetering i sin budget. Detta har inneburit att Åland gått miste om 104 miljoner euro i klumpsumma som annars hade tillfallit landskapet.

REVISION Trots att mycket har hänt på 16 år har inte sättet klumpsumman beräknas på ändrats sedan 1993. På uppdrag av landskapsrevisorerna har finansavdelningen därför undersökt hur olika förändringar, bland annat den nettobudgetering som började tillämpas 1993, påverkar klumpsumman.

Med tanke på vilken ekonomisk situation landskapet befinner sig i nu svider slutsatserna antagligen rejält. Hur mycket Åland får i klumpsumma bestäms av hur mycket inkomster staten har.

Nettobudgetering innebär att om ett projekt kostar 100 miljoner och har intäkter på tio miljoner, blir nettokostnaden 90 miljoner. Genom att man använder nettobeloppet när man beräknar klumpsumman räknas inte intäkterna på tio miljoner med.

Om man hade gjort om hur man räknar fram klumpsumman så att man även tar hänsyn till dessa bruttointäkter skulle klumpsumman har varit åtta miljoner högre i år.

Högprioriterad fråga
-Åland har gått miste om 104 miljoner euro sedan 1993 endast på grund av fenomenet med nettobudgetering. Landskapsregeringen borde utreda den totala effekten av allt det som har förändrats sedan 1993 och sedan ta ställning till om sättet man räknar ut klumpsumman på borde justeras, säger Anthonio Salminen (FS), landskapsrevisorernas ordförande.

Talmannen Roger Nordlund (C) höjer på ögonbrynen när Salminen avslöjar det stora bortfallet.

-Det där är pengar som skulle ha behövts nu.

Med tanke på landskapets prekära ekonomiska läge anser samtliga landskapsrevisorer att detta är något som landskapsregeringen omedelbart borde ta tag i, även om det är ett tidskrävande och svårt arbete.

Fredrik Rosenqvist





Så här skrev Nya Åland om saken:

Foto: Stefan Öhberg

Klumpsumma, jordförvärv och ÅHS nagelfors kritiskt

Lokalt Landskapsrevisorerna har gått grundligt till väga och nitiskt synat landskapsförvaltningens agerande under 2008 på 21 punkter.
I går presenterades den digra luntan för massmedierna.
Anthonio Salminen har fungerat som landskapsrevisorernas ordförande. De övriga har varit Rolf Granlund (Åf), Sune Eriksson (Lib) och Monica Häggblom (C).
Den absolut viktigaste frågan för landskapsrevisorerna har varit att syna avräkningsgrunden enligt självstyrelselagen, det vill säga hur väl klumpsumman har motsvarat verkligheten.
– Vi har tittat på den paragraf i lagen som talar om vilka omständigheter som ändrar klumpsumman. Tillsammans med finansavdelningen har vi nämligen kommit fram till att mycket har förändrats under åren 1993-2008, berättar Anthonio Salminen.

Förlorat mycket pengar
Enligt beräkningarna har Åland tappat 104 miljoner euro sedan 1993, det år staten införde nettoberäkningssystemet. Åland får 0,45 procent av inkomsterna i statens bokslut, men om staten har inkomster så syns de inte i budgeteringen.
– Vi har gått igenom olika områden och sett att Åland bör ta initiativ till en ändring av klumpsummeprocenten. Den här fråga tycker vi är väldigt viktig, inskärper både Salminen och Sune Eriksson.
Däremot väntar de sig inte omedelbara åtgärder.
– Ett stort utredningsarbete väntar och sådant tar tid. Men inom ett år bör landskapsregeringen rimligen ha hunnit sätta igång.

Borde ha sparat 2007
Landskapsregeringen får kritik av sina revisorer för att inte ha börjat dra ner på utgifterna redan 2007 när landskapet fick exceptionellt mycket tillbaka – 35 miljoner euro – i form av flitpeng. Orsaken var Chipsförsäljningen.
– Redan inför 2008 borde landskapsregeringen ha manat till försiktighet. I stället blev utgifterna 7 miljoner större än intäkterna 2008.

Bakläxa om jordförvärv
En annan stor fråga som landskapsrevisorerna tagit sig an är regelverket för jordförvärv och näringsrätt för juridiska personer, alltså för andels- och aktiebolag.
I april i år kom den parlamentariska kommitténs betänkande rörande samma område. Kommittén ville slå på bromsen för den utveckling som skett de senaste åren.
– Vi har gått igenom de beslut som landskapsregeringen fattat under de senaste åren och granskat hur regelverket tillämpas. Vår slutsats är att landskapsregeringen oftare än vad som har skett knyta villkor till jordförvärvstillstånden och också följa upp dem bättre än hittills för att kunna kontrollera om ett bolag behöver marken för sin verksamhet eller om det är ett sätt att kringgå lagen.

Klara villkor behövs
Revisorerna skriver att klara villkor måste fastställas och förutsätter att de brister som de pekar på, och som också lyfts fram i kommittébetänkandet, kommer att åtgärdas.
Också beträffande näringsrätten krävs rättning i ledet, framgår det.

Ingen handplockning
Utöver de större frågorna har revisorerna nagelfarit även mindre företeelser och kommit till följande slutsatser:
n Sättet att handplocka personal – som skett i några fall inom landskapsförvaltningen – får tummen ner. Jobb som ska pågå sex månader eller längre måste alltid lediganslås så att alla som vill har möjlighet att söka.
n Klara regler bör antas om hur förvaltningschefens tjänsteutövning ska granskas.
n Mera måste göras för att sjukfrånvaron ska minska. Särskilt gäller det Gullåsen.
n Landskapsregeringen måste hålla noggrann koll så att inte hyreshusbyggandet stagnerar när anslagen för bostadsproduktion har minskats.

Utred elkabel mera
n Följderna för elpriset för konsumenterna måste utredas noga innan beslut fattas om ny elkabel till Finland. Andra alternativ måste utredas.
n Åland bör vara representerat i den nordiska dubbelbeskattningsgruppen så att landskapet inte går miste om skatteintäkter vid inflyttning.
n Bio Savoy-ärendet visar att regelverket för skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse bör ses över så att ägarna behandlas lika enligt en tydlig och förutsägbar lagstiftning.
n Enda sättet att spara pengar inom skärgårdstrafiken är att ändra i turlistorna. Privatisering är en tänkbar väg och för tillfället överväger landskapsregeringen att bjuda ut Åva-Jurmotrafiken.

ANNIKA ORREannika.orre@nyan.ax