Lägre skatt är rättvist

För att förstå rättvisan i de statliga inkomstskattesänkningar som Finlands borgerliga regering föreslår för nästa år så måste man se till både utgångsläget och helheten i skattesystemet. Om man exempelvis vet om att den som idag förtjänar 4.000 i månaden betalar 15 gånger mer i skatt än den som förtjänar 1.000 euro per månad så klarnar kanske utgångsläget lite. Om man vet om att den första betalar 12.000 euro mer per år i inkomstskatt än den andra så är det kanske rimligt att skattebördan lättar med någon hundring mer för den som bär den större skattebördan. I tabellen här intill finns exempel på vad en icke kyrkskriven mariehamnare betalar i stats- och kommulanskatt enligt skattestyrelsen skattekalkylator som finns tillgänglig på internetadressen http://www.skatt.fi.

Anthonio Salminen (fs)

Snart får du behålla mer av din lön

Det är inte ofta man får anledning att berömma rikspolitiken i Finland men när det gäller skattepolitiken så går utvecklingen glädjande nog åt rätt håll. Allt sedan slutet av 1990-talet har den statliga inkomstskatten lindrats, steg för steg. Nästa år föreslår Finlands borgerliga regering att vi som arbetar skall får behålla ungefär 870 miljoner mer av vår bruttolön. För en låginkomsttagare beräknas det innebära cirka 204 euro mer i plånboken på ett år, för en medelinkomsttagare 312 euro och för en höginkomsttagare 744 euro. Men tanke på att Finlands skattetryck ännu är förhållandevis högt och progressivt så är denna typ av skattesänkningar en bra åtgärd. När det görs lönsammare att arbeta så sporras fler att producera mer och då ökar välståndet både för individen och samhället. Detta gynnar i förlängningen alla.

Till sist en liten hälsning till socialdemokraten Henrik Lagerberg som är missnöjd med utfallet för dem som arbetar lite och har de allra lägsta inkomsterna. Den som idag förtjänar mindre än 12.600 brutto per år betalar ingen statlig inkomstskatt alls och kan följaktligen inte heller få någon sänkning av sin nuvarande statliga inkomstskatt.

Anthonio Salminen (fs)

Stadens äldreomsorg har givits goda förutsättningar

På senare tid har man vid ett flertal tillfällen kunnat läsa att det finns brist på resurser inom äldreomsorgen i Mariehamn. Med tanke på den stora mängd pengar som socialnämnden i Mariehamn beviljats av stadsfullmäktige på senare år så är en bristsituation mycket förvånande. Socialnämndens medel har enligt boksluten ökat från 13,4 miljoner år 1998 till 22,9 miljoner år 2007 eller med 71 %. Äldreomsorgen finns inom anslaget omsorg och handikappstöd och där har resurserna växt från 3,1 miljoner till 10,8 miljoner eller med hela 247 % på nio år. I diagrammet här intill framgår hur socialnämndens ekonomiska resurser utvecklats under senare år.

Någon kanske tror att bristsituationen inom äldreomsorgen kan bero på att antalet äldre ökat väsentligt mer än resurserna men det stämmer inte. Om man studerar ÅSUB:s siffror för befolkningsutvecklingen så ser man exempelvis att antalet personer över 75 år i Mariehamn bara ökat från 887 till 943 personer eller med 6 %. Antalet personer över 85 år har förvisso ökat mer, från 230 till 300 personer eller med 30 % men detta är också en ganska måttlig ökning. Med tanke på de mycket goda ekonomiska förutsättningar som givits äldreomsorgen så borde alla Mariehamnare ha rätt att förvänta sig både ett gott utbud och en hög kvalitet på stadens äldreomsorg.

Anthonio Salminen (fs)

Diagram över socialnämndens resurser enligt Mariehamns bokslut åren 1998-2007

Bra ledare om hemvårdsstöd och valfrihet

Jag tycker att Sandra Widing skrev en väldigt bra ledare om hemvårdsstöd och valfrihet i fredagens Ålandstidning. Idag är hemvårdsstödet ungefär hälften av vad en kommunal dagisplats kostar. Varför skall kommunen satsa dubbelt mer på ett litet barn som vårdas på dagis jämfört med om samma barn vårdas i hemmet? Om hemvårdsstödet höjdes så skulle säkert fler småbarnsföräldrar ta vara på den förbättrade möjligheten att vårda sina små barn hemma. Ett högre hemvårdsstöd skulle öka valfriheten för barnfamiljerna och innebära att olika former av barnomsorg värderades mer lika. Jag tycker att vi ålänningar skulle använda vår självstyrelse och utforma ett bättre hemvårdsstöd på Åland.

Anthonio Salminen (fs)

Åland är ett eget "utbildningsland"

Jag tycker att Jonna Ekman skrev en väldigt bra kolumn om utbildning i tisdagens Ålandstidning (1/7 2008). Ordning och reda med fokus på lärande och kunskap är definitivt att föredra framom daltande och flum inom utbildningssystem. Det enda som jag saknade i hennes kolumn var att hon inte uppmärksammade att Åland är ett eget "utbildningsland". Sedan länge har ju Åland egen behörighet och egen lagstiftning för både grundskola och gymnasium (och även för dagis och högskolan). Trevlig sommar!

Anthonio Salminen (fs)

En modell för att sätta fart på byggandet i centrum

Det finns åtminstone två problem i den svåra parkeringsfrågan i Mariehamn. Dels har landskapsregeringen samlat på sig en stor parkeringsskuld på drygt 100 obebyggda parkeringsplatser till staden, sedan tiotals år. Detta är bekymmersamt eftersom parkeringsläget naturligtvis skulle vara väsentligt bättre idag om det fanns ytterligare 100 parkeringsplatser i centrum.

Det andra problemet är att privata aktörer behandlas sämre än landskapsregeringen eftersom privata byggherrar är skyldiga att ordna fram sina nya parkeringsplatser i samband med att de bygger nya fastigheter. Förutom att olika behandlig är orättvist så kan alltför hårda och fyrkantiga parkeringsnormer även hämma eller i värsta fall helt förhindra privat nyproduktion av bostäder, kontors- och affärslokaler i centrum.

Att bygga underjordiska parkeringsplatser i centrum är jättedyrt. Om det är frågan om små och svåra projekt så kan enhetskostnaden bli så hög som åtskilliga 10.000 tals euro per P-plats.

En tanke som slagit mig är att staden kanske kunde förbättra situationen genom att införa en skälig, låt oss säga cirka 5 årig, tidsfrist för färdigställandet av nya parkeringsplatser i centrum. Då skulle centrum genast få 100 nya P-platser genom att landskapet direkt måste betala av sin nuvarande parkeringsskuld. Samtidigt skulle alla kommande aktörer få möjlighet att bygga nya fastigheter lite var stans i centrum och även lite utspritt över tid för att i slutändan kunna gå samman eller köpa in sig i ett större och kostnadseffektivare P-hus. Kanske detta vore en modell att överväga? Då kunde det ju rent av bli en kommande affärsidé att bygga och sälja P-platser i centrum åt andra.

Anthonio Salminen (fs)

Välkomna till Åland!

Jag vill gratulera paret Eva-Lotta och Anders som har valt att flytta till Åland och bosätta sig i skärgårdspärlan Kumlinge. Ni behöver inte bekymra er över de särrättigheter som alla ålänningar får som bonus bara genom att bo på Åland. Av artikeln i tidningen* att döma har ni bara tre år kvar så kan ni i likhet med alla privatpersoner som har bott fem år på Åland köpa fast egendom. På samma sätt som kumlingeborna varmt har välkomnat er kan ni ödmjukt välja att respektera självstyrelsen. Jag hoppas ni trivs på Åland.

Anthonio Salminen (fs)


*) Tidningen Åland den 31 maj 2008

Ett förslag till fullmäktige i Mariehamn

På senaste fullmäktigemöte i Mariehamn, tisdagen den 27 maj, lämnade jag in en motion (=förslag) som går ut på att fler mariehamnare borde få möjlighet till hemvårdsstöd som ett gott alternativ till en kommunal barnomsorgsplats. Det var många i fullmäktige som tecknade under min motion så jag har goda förhoppningar om att den får en positiv behandling.



Till Stadsfullmäktige i Mariehamn

Enligt en färsk bedömning från stadens socialförvaltning (SN §71 08.04.2008) är läget ansträngt när det gäller antalet barnomsorgsplatser i staden. Redan under hösten 2008 kan det komma att bli en betydande brist på daghemsplatser om inga åtgärder vidtas.

Ett sätt att lösa platsbristen kan vara att i skyndsam ordning försöka bygga ut antalet platser inom barnomsorgen. Med tanke på att en plats i genomsnitt kostar hela 10.485 euro per år, enligt budgeten för år 2008, så kan det då bli frågan om betydande merkostnader för skattebetalarna i Mariehamn. En annan betydligt snabbare och enklare lösning kan vara att istället försöka minska efterfrågan på barnomsorgsplatser.

Ungefär hälften av stadens 1-åringar och 2-åringar utnyttjar idag en kommunal barnomsorgsplats och övriga barn i dessa två allra yngsta årskullar är i regel hemma på hemvårdsstöd. För barnfamiljerna utgör hemvårdsstödet ett gott alternativ till en kommunal barnomsorgsplats samt erbjuder föräldrarna valfrihet och barnet en möjlighet till omsorg i en bekant hemmiljö.

Om staden på försök införde en frivillig möjlighet även för 3 åringar att vara hemma på hemvårdsstöd så skulle förmodligen en betydande andel komma att utnyttja möjligheten och därmed skulle trycket på daghemsplatserna sannolikt minska betydligt.

Kostnadsmässigt skulle staden förmodligen spara kostnader eftersom ett hemvårdstöd i genomsnitt kostar staden omkring 5.000 euro per år (grunddelen i hemvårdsstödet är 388,51 euro per månad).

Ett annat sätt som kunde prövas vore att på försök införa ett ”Mariehamnstillägg” inom det nuvarande hemvårdsstödet så att en större andel av barnen i åldern under 3 år kunde utnyttja möjligheten till hemvårdsstöd.

Med hänvisning till det ovan anförda hemställer undertecknade om:

· att stadsstyrelsen i syfte att tillgodose alla barns rätt till en god barnomsorg och som ett försök att utöka valfriheten för barnfamiljerna i Mariehamn snarast möjligt utarbetar förslag och vidtar åtgärder som möjliggör för fler barnfamiljer att nyttja hemvårdsstöd som ett bra alternativ till en kommunal barnomsorgsplats.


Mariehamn den 27 maj 2008


___________________________
Anthonio Salminen