Häromdagen snubblade jag över en gammal radiodebatt från den 12 december 2007. I den debatterade sossen Christian Bejar och jag bredbandsnät i Ålands radio. Bejar klagade och gnällde på våra IT-företag och menade att kommunpolitikerna kunde sköta bredbandsnätet bättre i kommunal regi. Jag tycker tvärtom att vi borde vara stolta över våra duktiga IT-företag och låta dom sköta bredbandet i privat regi på marknadsvillkor.
Vad har då hänt med bredbandet på senare år? Jo, Åland och Mariehamn ligger i toppen i världen. I april 2010 låg Åland trea i världen på nedladdningshastighet och fyra i världen på uppladdningshastighet. Se nedan:
Top Countries Ranked by Speed
Download Speed
1. Republic of Korea 22.41 Mb/s
2. Latvia 19.29 Mb/s
3. Aland Islands 18.82 Mb/s
Upload Speed
1. Lithuania 10.52 Mb/s
2. Japan 8.94 Mb/s
3. Latvia 8.10 Mb/s
4. Aland Islands 8.07 Mb/
Hela listan med drygt 180 länder finns att läsa här:
http://www.speedtest.net/global.php#0
lördag 8 maj 2010
tisdag 4 maj 2010
Frisinnade på facebook
Nu på onsdag den 5 maj kl. 19-21 ordnar frisinnad samverkan en ”komma igång kurs” i användningen av det sociala nätverket Facebook. Vi håller till i en datasal på Ålands lyceum. Det ska bli kul att pröva på facebook.
fredag 23 april 2010
Vad tycker du om din kommun?
Jag tycker att Mariehamn är fantastiskt. Vi har Ålands bästa kommunala service och vanligtvis Ålands lägsta kommunalskatt. En förträfflig kombination. Om inte sossarna och liberalerna röstat igenom en onödig 0,5 % skattehöjning i stan till 16,5 % hösten 2008 så hade vi nu legat 0,25 % under Saltvik som har 16,25% (dom har lägst skatt i hela Finland just nu).
Hursomhelst. Nu på onsdag den 28 april kl. 19-21 ordnar fs ett kommun-seminarium på Ålands lyceum. Det är öppet för allmänheten och inleds med att frisinnade Lennart Isaksson presenterar lite fakta om Ålands kommuner och ett konkret förslag till samhällsreform som kallas ”Åland - ett samhälle”. Huvudtemat är hur kommunerna och den kommunala verksamheten på Åland kan utvecklas för att bli bättre, mer tillgänglig och mer effektiv. Några av frågeställningarna som berörs är:
- Är större kommuner effektivare än små?
- Om ja, varför är det en skillnad?
- Varför är små kommuner ibland, trots allt billigare än större?
- Hur ser framtidens kommuner ut på Åland?
- Hur har kommunsammanslagningar gått till på andra platser?
- Vad har lyckats bra och vad har misslyckats på andra ställen?
- Hur kan den kommunala servicen bli bättre, mer tillgänglig och effektivare?
- Kan något förbättras genom att ansvars- och rollfördelningen justeras mellan LR och kommunerna på något område?
Ordet leds av Johan Ehn som är ordförande i frisinnad samverkan rf.
I panelen medverkar:
• Daniel Dahlén från Ålands handelskammare
• Emma Dahlén från Mariehamns stad
• Niklas Eriksson från Föglö kommun
• Katarina Fellman från Ålands statistik- och utredningsbyrå
• Carolina Sandell från Jomala kommun
• Tom Simola från Kimitoöns kommun
VÄLKOMNA!
Hursomhelst. Nu på onsdag den 28 april kl. 19-21 ordnar fs ett kommun-seminarium på Ålands lyceum. Det är öppet för allmänheten och inleds med att frisinnade Lennart Isaksson presenterar lite fakta om Ålands kommuner och ett konkret förslag till samhällsreform som kallas ”Åland - ett samhälle”. Huvudtemat är hur kommunerna och den kommunala verksamheten på Åland kan utvecklas för att bli bättre, mer tillgänglig och mer effektiv. Några av frågeställningarna som berörs är:
- Är större kommuner effektivare än små?
- Om ja, varför är det en skillnad?
- Varför är små kommuner ibland, trots allt billigare än större?
- Hur ser framtidens kommuner ut på Åland?
- Hur har kommunsammanslagningar gått till på andra platser?
- Vad har lyckats bra och vad har misslyckats på andra ställen?
- Hur kan den kommunala servicen bli bättre, mer tillgänglig och effektivare?
- Kan något förbättras genom att ansvars- och rollfördelningen justeras mellan LR och kommunerna på något område?
Ordet leds av Johan Ehn som är ordförande i frisinnad samverkan rf.
I panelen medverkar:
• Daniel Dahlén från Ålands handelskammare
• Emma Dahlén från Mariehamns stad
• Niklas Eriksson från Föglö kommun
• Katarina Fellman från Ålands statistik- och utredningsbyrå
• Carolina Sandell från Jomala kommun
• Tom Simola från Kimitoöns kommun
VÄLKOMNA!
tisdag 6 april 2010
Idag var jag med i TV-programmet Rakt på
I dagens avsnitt om "Rakt på" intervjuades Camilla Gunell och jag av Nina Fellman om upprustningen av daghemmet Nyängen i Mariehamn. Här kan du se TV-inslaget på webben. Det var lite nervöst men mycket spännande att vara med i lokal-TV på Åland. Det ska bli kul att höra vad partivännerna i fs tycker om inslaget.
Hälsningar Tony
Hälsningar Tony
tisdag 30 mars 2010
Ett förslag om bostadskön i Mariehamn
I tisdags 30 mars lämnade jag in en motion (= ett förslag) till fullmäktige i Mariehamn gällande stadens bostadskö. Den kan läsas nedan.
Till Stadsfullmäktige i Mariehamn
Staden upprätthåller en bostadskö till landskapsbelånade hyreslägenheter i staden, ca 630 till antalet. De flesta finns i Fastighets Ab Marstad. En informationsbroschyr med uppgifter om bostäderna finns i stadens reception i stadshuset eller sänds på begäran till bostads-sökande. Viss information finns även på Internet. Anmälan till bostadskön sker på särskild blankett, som erhålles per post eller vid personligt besök. Anmälningsavgiften till bostads-kön är 10 € och betalas kontant. Öppettiderna för besökare är mån - fre 10.00- 12.00.
Bostadsförmedlingen finns i anslutning till receptionen i Stadshuset vån I.
På senare år har det byggts många nya bostäder i Mariehamn men bostadskön innehåller alltjämt cirka 200 sökande. Vissa sökande har erlagt 10 euro för att stå flera år i kön. Hur aktuellt det faktiska önskemålet om att hyra en bostad i Mariehamn är då varierar säkert betydligt. Huruvida bostadsköns längd avspeglar det faktiska behovet av bostäder i Mariehamn är därför osäkert.
Om man antar att det tillkommer cirka 100 nya sökande per år i kön så är stadens avgiftsintäkter blott 1.000 euro per år i dagsläget. Om man införde en ålig avgift på t ex 30 euro så skulle intäkterna teoretisk sett öka till cirka 6.000 euro per år. Då fanns det också bättre utrymme att förbättra informationen och servicen till dem som söker bostad i Mariehamn. Informationen på Internet är t ex ytterst knapphändig idag och bör förbättras. Även central information om t ex regler för prioritering av bostadssökande i stadens bostadskö saknas.
Med hänvisning till det ovan anförda hemställer undertecknade om:
• att stadsstyrelsen i syfte att öka tillförlitligheten i köinformationen, att tillse att köavgiften bättre motsvarar stadens faktiska kostnad och för att förbättra informationen och servicen till bostadssökande inför en årlig avgift om cirka 30 euro för att stå i stadens bostadskö.
Mariehamn den 30 mars 2010
___________________________
Anthonio Salminen
Till Stadsfullmäktige i Mariehamn
Staden upprätthåller en bostadskö till landskapsbelånade hyreslägenheter i staden, ca 630 till antalet. De flesta finns i Fastighets Ab Marstad. En informationsbroschyr med uppgifter om bostäderna finns i stadens reception i stadshuset eller sänds på begäran till bostads-sökande. Viss information finns även på Internet. Anmälan till bostadskön sker på särskild blankett, som erhålles per post eller vid personligt besök. Anmälningsavgiften till bostads-kön är 10 € och betalas kontant. Öppettiderna för besökare är mån - fre 10.00- 12.00.
Bostadsförmedlingen finns i anslutning till receptionen i Stadshuset vån I.
På senare år har det byggts många nya bostäder i Mariehamn men bostadskön innehåller alltjämt cirka 200 sökande. Vissa sökande har erlagt 10 euro för att stå flera år i kön. Hur aktuellt det faktiska önskemålet om att hyra en bostad i Mariehamn är då varierar säkert betydligt. Huruvida bostadsköns längd avspeglar det faktiska behovet av bostäder i Mariehamn är därför osäkert.
Om man antar att det tillkommer cirka 100 nya sökande per år i kön så är stadens avgiftsintäkter blott 1.000 euro per år i dagsläget. Om man införde en ålig avgift på t ex 30 euro så skulle intäkterna teoretisk sett öka till cirka 6.000 euro per år. Då fanns det också bättre utrymme att förbättra informationen och servicen till dem som söker bostad i Mariehamn. Informationen på Internet är t ex ytterst knapphändig idag och bör förbättras. Även central information om t ex regler för prioritering av bostadssökande i stadens bostadskö saknas.
Med hänvisning till det ovan anförda hemställer undertecknade om:
• att stadsstyrelsen i syfte att öka tillförlitligheten i köinformationen, att tillse att köavgiften bättre motsvarar stadens faktiska kostnad och för att förbättra informationen och servicen till bostadssökande inför en årlig avgift om cirka 30 euro för att stå i stadens bostadskö.
Mariehamn den 30 mars 2010
___________________________
Anthonio Salminen
torsdag 25 mars 2010
Reklam för ett Näringslivs-seminarium
Onsdagen den 31 mars kl. 19-21 arrangeras ett näringslivs-seminarium i hörsalen på Ålands lyceum. Huvudtemat är hur Åland kan skapa mer framgång och mer tillväxt i näringslivet. Kvällen inleds med att ÅSUB:s direktör Bjarne Lindström berättar om Ålands ekonomi och näringsliv (cirka 15 minuter). Därefter får panelen tillfälle att belysa hur Ålands ekonomi och näringsliv kan och bör utvecklas. Ordet leds av Johan Ehn som är ordförande i frisinnad samverkan rf. som står som arrangör.Seminariet har fyra temaområden och är i huvudsak framåtblickande:
• Ålands styrkor, svagheter och lokala framgångsfaktorer
• Vad händer i omvärlden, vem och vad ska vi konkurrera med i framtiden?
• Vad kan politikerna göra bättre ute i kommunerna och i LR/lagtinget
• Vad kan ålänningarna göra för att öka välståndet på Åland?
I panelen medverkar:
- Björn Blomqvist, VD på Rederi Ab Eckerö
- Viveka Eriksson, Lantråd i Ålands landskapsregering
- Ester Miiros, Affärsutvecklare på Ålands Teknologicentrum
- Dan Mikkola, VD på Godby Shipping Ab
- Jan-Erik Rask, Kontorsdirektör på Nordea
- Peter Wiklöf, VD på Ålandsbanken Abp
Seminariet är öppet för allmänheten och har fritt inträde.
Välkomna!
onsdag 17 mars 2010
Det är rimligt med en minimiavgift på dagis
Jag tycker att det är positivt att flera i lagtinget talat för att ge åländska kommuner en möjlighet att uppbära en liten skälig minimiavgift i den nya lagen om barnomsorg. Som jag nämnde i ett par insändare för några veckor sedan så finns det flera sakliga argument som talar för att man borde tillåta en liten skälig minimiavgift. Åtminstone för att täcka den mat som serveras åt alla barn inom barnomsorgen.
Det finns tyvärr också ett par missförstånd som ibland används för att motarbeta ett införande av en minimiavgift på Åland och dom tänkte jag bemöta här. Det första missförståndet är att en minimiavgift skulle stå i strid med ett gammalt utlåtande från Finlands grundlagsutskott som säger att ”klientavgifterna får inte vara så höga att servicen blir helt ouppnåelig för dem som behöver den”. Så är inte fallet på Åland eftersom paragraf 6 i den åländska lagen om utkomststöd redan anger att tilläggsdelen i utkomststödet skall beräknas så att den täcker utgifter för barnomsorg för mindre bemedlade hushåll.
Det andra missförståndet som florerar säger att det inte ens vore någon vits med en minimiavgift på dagis eftersom det bara blir en rundgång med kommunala pengar. Om kommunerna tar minimiavgift med den ena handen så tvingas dom ge utkomststöd för barnomsorgsutgiften med den andra handen, hävdar vissa. Även detta är ett missförstånd. Eftersom de åländska lagstadgade bidragsnivåerna för barnbidrag, underhållsstöd, bostadsbidrag och hemvårdsstöd i regel överstiger normgränserna för utkomststöd så uppstår inte denna situation. Som framgår av tabellen här intill så överstiger summan av dessa fyra lagstadgade bidrag generellt sett normen för utkomststöd.
Min slutsats är att Ålands kommuner absolut borde ges rätten att ta ut en minimiavgift inom barnomsorgen.
Anthonio Salminen (fs) 
Det finns tyvärr också ett par missförstånd som ibland används för att motarbeta ett införande av en minimiavgift på Åland och dom tänkte jag bemöta här. Det första missförståndet är att en minimiavgift skulle stå i strid med ett gammalt utlåtande från Finlands grundlagsutskott som säger att ”klientavgifterna får inte vara så höga att servicen blir helt ouppnåelig för dem som behöver den”. Så är inte fallet på Åland eftersom paragraf 6 i den åländska lagen om utkomststöd redan anger att tilläggsdelen i utkomststödet skall beräknas så att den täcker utgifter för barnomsorg för mindre bemedlade hushåll.
Det andra missförståndet som florerar säger att det inte ens vore någon vits med en minimiavgift på dagis eftersom det bara blir en rundgång med kommunala pengar. Om kommunerna tar minimiavgift med den ena handen så tvingas dom ge utkomststöd för barnomsorgsutgiften med den andra handen, hävdar vissa. Även detta är ett missförstånd. Eftersom de åländska lagstadgade bidragsnivåerna för barnbidrag, underhållsstöd, bostadsbidrag och hemvårdsstöd i regel överstiger normgränserna för utkomststöd så uppstår inte denna situation. Som framgår av tabellen här intill så överstiger summan av dessa fyra lagstadgade bidrag generellt sett normen för utkomststöd.
Min slutsats är att Ålands kommuner absolut borde ges rätten att ta ut en minimiavgift inom barnomsorgen.
Anthonio Salminen (fs)
söndag 7 mars 2010
Välkommet till Åland Fredrik Reinfeldt
Nu på onsdag den 10 mars kommer Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt till Åland. Han är partiledare för de ”nya moderaterna” och förmodligen en av de viktigaste arkitekterna bakom det lyckade samarbetet mellan moderaterna, centerpartiet, folkpartiet och kristdemokraterna. Detta samarbete kallas Alliansen och sitter i Sveriges regering sedan hösten 2006.
För mig som frisinnad politiker på Åland är moderaterna och särskilt Fredrik Reinfeldt en stor förebild. Det som imponerar extra mycket på mig är budskapet att ”Moderaterna är vår tids arbetarparti”. När man följer den svenska politiken via TV så ser man tydligt att det finns en röd tråd i allt som Alliansregeringen gör och det är att det alltid ska löna sig bättre att arbeta än att försörjas genom olika former av bidrag. Den här jobbpolitiken blir extra tydligt när man jämför med den bidrags- och skattehöjarpolitik som socialdemokraterna i Sverige så ofta verkar plädera för.
När man läser på moderaternas hemsida så hittar man mycket klok politik. Där står bland annat att ”Vår jobbpolitik vilar på tre ben; det ska löna sig bättre att arbeta, fler ska våga anställa och fler företag ska vilja starta, stanna och växa i Sverige.” Det här tycker jag att kunde vara ett fint måtto även för vår landskapsregering på Åland. Välkommet till Åland Fredrik Reinfeldt.
Anthonio Salminen (fs)
För mig som frisinnad politiker på Åland är moderaterna och särskilt Fredrik Reinfeldt en stor förebild. Det som imponerar extra mycket på mig är budskapet att ”Moderaterna är vår tids arbetarparti”. När man följer den svenska politiken via TV så ser man tydligt att det finns en röd tråd i allt som Alliansregeringen gör och det är att det alltid ska löna sig bättre att arbeta än att försörjas genom olika former av bidrag. Den här jobbpolitiken blir extra tydligt när man jämför med den bidrags- och skattehöjarpolitik som socialdemokraterna i Sverige så ofta verkar plädera för.
När man läser på moderaternas hemsida så hittar man mycket klok politik. Där står bland annat att ”Vår jobbpolitik vilar på tre ben; det ska löna sig bättre att arbeta, fler ska våga anställa och fler företag ska vilja starta, stanna och växa i Sverige.” Det här tycker jag att kunde vara ett fint måtto även för vår landskapsregering på Åland. Välkommet till Åland Fredrik Reinfeldt.
Anthonio Salminen (fs)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)