Det är roligt att se att många ålänningar engagerat sig i diskussionen i gruppen "Ålands kyrka" på facebook om hur Finland ska organisera kyrkan. Det finns tydligen tre finska modeller som de åländska församlingarna ombedda att ta ställning till (stifts-, prosteri- och samfällighetsmodellen). Det är bra att många lyfter fram språket och andra specifika förhållanden på Åland. Om man lyfter frågan lite till så kan man fråga sig varför vi självstyrda ålänningar alls ska ta ställning till färdiga modeller och förslag från riket. Om Åland var mer självstyrt på området och mer som ett eget "kyrkoland" så kunde vi börja diskussionen med att fråga oss själva, vilket av alla tänkbara alternativ som skulle passa Åland bäst? Om de åländska församlingarna samarbetade ännu lite mer så tror jag personligen att Åland mycket väl skulle klara av att vara ett eget kyrkoland. Enligt punkt 25 i självstyrelselagens § 27 är kyrkolagen idag rikets behörighet. Det vore kul att höra vad företrädare för Ålands lagting och Ålands landskapsregering tycker om "modellen" att Åland blir mer som ett eget kyrkoland?
Nu på onsdag 2/5 kl. 18.30 hålls det ett samtal med biskop Björn Vikström om Ålands kyrka i stadsbiblioteket.
Anthonio Salminen (M)
tisdag 1 maj 2012
lördag 25 februari 2012
Det är skillnad på inflyttning och inflyttning
Mätt i BNP per capita är vi ålänningar i snitt 10 % mer produktiva än svenskar och 28 % mer produktiva än finländare enligt ÅSUB:s senaste siffror för BNP/capita. Så här ser de senaste siffrorna ut för bnp/capita omräknat till köpkraftsparitet: Åland 33 300 euro, Finland 26 100 euro och Sverige 30 200 euro. Här uppe i norden är bnp/capita globalt sett ganska högt och i många stora länder i de fattigare delarna av världen (som tex Kina) så ligger det på blott 5.000-10.000 euro per capita. I vissa länder är dock bnp/capita högre än på rika och produktiva Åland, i tex ännu rikare och produktivare Norge.
Det här är mycket viktigt att tänka på när vi diskuterar välstånd, ekonomisk utveckling och inflyttning på Åland. Ett litet och konkret räkneexempel. Om Ålands befolkning ökar med 10 % från 28.000 personer till 30.800 och de 2.800 nya ålänningarna bara kan producera 50 % av vårt bnp/capita (16.650 euro) så minskar Ålands nya totala BNP/capita till 31.635 euro. Om de nya 2.800 ålänningarna däremot är mer produktiva än oss och har dubbelt högre bnp/capita (66.600 euro) så ökar vårt gemensamma bnp/capita till 36.630 euro. Skillnaden är hela 4.995 euro per ålänning. Inflyttning kan alltså göra en befolkning fattigare eller rikare beroende på hur produktiva inflyttarna är jämfört med snittet i den övriga befolkningen. Skillnaden i ekonomisk tillväxt, mätt i hela Ålands BNP, är i exemplet ovan är hela + 154 miljoner euro per år eller uttryckt i procent hela + 16% tillväxt i fallet med de mer produktiva inflyttarna.
Det här är mycket viktigt att tänka på när vi diskuterar välstånd, ekonomisk utveckling och inflyttning på Åland. Ett litet och konkret räkneexempel. Om Ålands befolkning ökar med 10 % från 28.000 personer till 30.800 och de 2.800 nya ålänningarna bara kan producera 50 % av vårt bnp/capita (16.650 euro) så minskar Ålands nya totala BNP/capita till 31.635 euro. Om de nya 2.800 ålänningarna däremot är mer produktiva än oss och har dubbelt högre bnp/capita (66.600 euro) så ökar vårt gemensamma bnp/capita till 36.630 euro. Skillnaden är hela 4.995 euro per ålänning. Inflyttning kan alltså göra en befolkning fattigare eller rikare beroende på hur produktiva inflyttarna är jämfört med snittet i den övriga befolkningen. Skillnaden i ekonomisk tillväxt, mätt i hela Ålands BNP, är i exemplet ovan är hela + 154 miljoner euro per år eller uttryckt i procent hela + 16% tillväxt i fallet med de mer produktiva inflyttarna.
lördag 21 januari 2012
Kom ihåg att rösta på söndag 22/1 2012
På söndag 22/1 2012 är det presidentval i Finland. På länken nedan:
http://www.vaalit.fi/53022.htm
finns massvis med information om valet.
Jag kommer att rösta på Sauli Niinistö.
Han har en hemsida här: http://www.niinisto.fi/?lang=se
Mvh Tony
http://www.vaalit.fi/53022.htm
finns massvis med information om valet.
Jag kommer att rösta på Sauli Niinistö.
Han har en hemsida här: http://www.niinisto.fi/?lang=se
Mvh Tony
fredag 23 december 2011
tisdag 13 december 2011
Mitt resultat i valmaskinen för Finlands presidentval
Jag testade just valmaskinen för Finlands presidentval och mina svar stämmer tydligen bäst med samlingspartisten Sauli Niinistö. Mina svar skilde sig mest från vänsterförbundets partiordförande Paavo Arhinmäki så någon sorts ideologisk tillförlitlighet finns det i valmaskinens resultat. Här är länken till valmaskin: http://www.alandstidningen.ax/presidentvalet.con
Här visas resultatet i fallande ordning. Träffprocenten anger hur bra dina svar överensstämmer med kandidatens. Plats, Kandidatens namn och Träffprocent.
Resultat från valtestet:
1. Niinistö, Sauli - 77,34%
2. Soini, Timo - 75,00%
3. Essayah, Sari - 71,88%
4. Väyrynen, Paavo - 68,75%
5. Lipponen, Paavo - 66,41%
6. Biaudet, Eva - 64,06%
7. Haavisto, Pekka - 63,28%
8. Arhinmäki, Paavo - 58,59%
Här visas resultatet i fallande ordning. Träffprocenten anger hur bra dina svar överensstämmer med kandidatens. Plats, Kandidatens namn och Träffprocent.
Resultat från valtestet:
1. Niinistö, Sauli - 77,34%
2. Soini, Timo - 75,00%
3. Essayah, Sari - 71,88%
4. Väyrynen, Paavo - 68,75%
5. Lipponen, Paavo - 66,41%
6. Biaudet, Eva - 64,06%
7. Haavisto, Pekka - 63,28%
8. Arhinmäki, Paavo - 58,59%
måndag 12 december 2011
Tonys veckobrev om personaltäthet inom äldreomsorgen (v48-2011)
I höstens budgetdebatt i Mariehamn så var personaltätheten på Trobergshemmet en stridsfråga. Personaltäthet är alltid en viktig avvägning mellan vårdtyngd, kostnader och service. Socialdemokraterna röstade för 0,83 personal per klient medan vi övriga höll på goda 0,80. Mitt intryck är att vi har en bra äldreomsorg i Mariehamn, mycket tack vare en mycket god personaltäthet, med 8 vårdare per 10 klienter.
För att få en uppfattning om hur vi ligger till med personaltätheten i Mariehamn och på resten av Åland så kan vi jämföra med Finland. I måndagens Nya Åland 21/11 fanns en nyhetsartikel av Annika Orre med intressanta siffror från 1.200 åldrings- och servicehem. Lika många privata och offentliga.
Där framkom för det första att privata inrättningar överlag är bättre än offentliga. Två exempel, sex av sju enheter som uppfyllde kvalitetskraven på ett berömvärt sätt var privata och hela 63 av de 70 sämsta enheterna var offentliga.
När det gäller personaltätheten så var det endast 15 % av de offentliga och bara 32 % av de privata som uppfyllde nivån god personaltäthet på 0,7 personal/klient. På Trobergshemmet har vi 0,80 och därmed ligger vi alltså bland de bästa i hela Finland. Ingenstans i stadens beredning inför budgetdebatten framkom huruvida nivån 0,80 är hög eller låg jämfört med motsvarande inrättningar på annat håll. I nyhetsartikeln framkommer tråkigt nog att hela 64 % av alla inrättningar i Finland ligger under 0,5 vårdare per klient.
Vi som har 0,8 har 60 % högre personaltäthet än de som har 0,5. Jag hoppas att vi kan fortsätta att hålla en hög personaltäthet inom äldreomsorgen på Åland. Det som krävs är ekonomisk tillväxt, för när våra företag går bra och Ålands folk jobbar och tjänar bra med pengar så skapas det nya resurser till välfärd och välstånd.
Bästa moderata hälsningar från Tony
________________________________________________________
Privata inrättningar bättre än offentliga (nyhetsartikel av Annika Orre på Nya Åland 21/11 2011 )
Både riksdagens justitieombudsman och övervakningsmyndigheten Valvira har på sistone kartlagt riskerna inom institutionsvården för äldre i Finland.
1.500 åldringshem och servicehem med vård dygnet runt fick frågeformuläret. Drygt 1.200
enheter svarade, lika många privata som offentliga.
Bara 149 enheter uppfyllde den lägsta nivåns kvalitetskriterier. Sju enheter, av vilka endast en var offentlig, uppfyllde kvalitetskriterierna på ett berömligt sätt. 70 enheter, av vilka 63 var offentliga, fick de sämsta resultaten.
De privata enheterna var alltså kvalitativt bättre är de offentliga utgående från alla kriterier som ställdes.
När det gäller personaltätheten håller 15 procent av de offentliga och 32 procent av de privata enheterna en god nivå, det vill säga 0,7 vårdare per klient. Så många som 64 procent når inte upp till den lägsta kravnivån på 0,5 vårdare per klient. I de här enheterna uppfyller personalen inte utbildningskraven.
I 734 enheter gick det för lång tid mellan dagens sista och första måltider, elva timmar eller mera. Trångboddheten var också påtaglig – kravet på att fl erpersonersrum får fi nnas för högst 10 procent av de boende uppfylldes inte i mer än hälften av de offentliga och två tredjedelar av
(ao)
För att få en uppfattning om hur vi ligger till med personaltätheten i Mariehamn och på resten av Åland så kan vi jämföra med Finland. I måndagens Nya Åland 21/11 fanns en nyhetsartikel av Annika Orre med intressanta siffror från 1.200 åldrings- och servicehem. Lika många privata och offentliga.
Där framkom för det första att privata inrättningar överlag är bättre än offentliga. Två exempel, sex av sju enheter som uppfyllde kvalitetskraven på ett berömvärt sätt var privata och hela 63 av de 70 sämsta enheterna var offentliga.
När det gäller personaltätheten så var det endast 15 % av de offentliga och bara 32 % av de privata som uppfyllde nivån god personaltäthet på 0,7 personal/klient. På Trobergshemmet har vi 0,80 och därmed ligger vi alltså bland de bästa i hela Finland. Ingenstans i stadens beredning inför budgetdebatten framkom huruvida nivån 0,80 är hög eller låg jämfört med motsvarande inrättningar på annat håll. I nyhetsartikeln framkommer tråkigt nog att hela 64 % av alla inrättningar i Finland ligger under 0,5 vårdare per klient.
Vi som har 0,8 har 60 % högre personaltäthet än de som har 0,5. Jag hoppas att vi kan fortsätta att hålla en hög personaltäthet inom äldreomsorgen på Åland. Det som krävs är ekonomisk tillväxt, för när våra företag går bra och Ålands folk jobbar och tjänar bra med pengar så skapas det nya resurser till välfärd och välstånd.
Bästa moderata hälsningar från Tony
________________________________________________________
Privata inrättningar bättre än offentliga (nyhetsartikel av Annika Orre på Nya Åland 21/11 2011 )
Både riksdagens justitieombudsman och övervakningsmyndigheten Valvira har på sistone kartlagt riskerna inom institutionsvården för äldre i Finland.
1.500 åldringshem och servicehem med vård dygnet runt fick frågeformuläret. Drygt 1.200
enheter svarade, lika många privata som offentliga.
Bara 149 enheter uppfyllde den lägsta nivåns kvalitetskriterier. Sju enheter, av vilka endast en var offentlig, uppfyllde kvalitetskriterierna på ett berömligt sätt. 70 enheter, av vilka 63 var offentliga, fick de sämsta resultaten.
De privata enheterna var alltså kvalitativt bättre är de offentliga utgående från alla kriterier som ställdes.
När det gäller personaltätheten håller 15 procent av de offentliga och 32 procent av de privata enheterna en god nivå, det vill säga 0,7 vårdare per klient. Så många som 64 procent når inte upp till den lägsta kravnivån på 0,5 vårdare per klient. I de här enheterna uppfyller personalen inte utbildningskraven.
I 734 enheter gick det för lång tid mellan dagens sista och första måltider, elva timmar eller mera. Trångboddheten var också påtaglig – kravet på att fl erpersonersrum får fi nnas för högst 10 procent av de boende uppfylldes inte i mer än hälften av de offentliga och två tredjedelar av
(ao)
söndag 23 oktober 2011
Tack för alla röster!
Moderaterna gjorde ett strålande val. Vi fick 577 fler röster eller 47 % mer röster i årets lagtingsval jämfört med valet 2007. Tack!
Själv fick jag 28 röster i lagtingsvalet och 41 i kommunalvalet. Det är ungefär samma som i valet 2007. Då fick jag 28 respektive 45 röster. Ett stort tack till alla mina väljare!
Nu ska vi moderater tillsammans arbeta för att Ålands landskapspolitik och att stadens kommunpolitik blir så bra som möjligt. Vi har mycket goda chanser till det för nu är vi fler och då får vi mer gehör för våra åsikter.
Hälsningar Tony
Själv fick jag 28 röster i lagtingsvalet och 41 i kommunalvalet. Det är ungefär samma som i valet 2007. Då fick jag 28 respektive 45 röster. Ett stort tack till alla mina väljare!
Nu ska vi moderater tillsammans arbeta för att Ålands landskapspolitik och att stadens kommunpolitik blir så bra som möjligt. Vi har mycket goda chanser till det för nu är vi fler och då får vi mer gehör för våra åsikter.
Hälsningar Tony
onsdag 5 oktober 2011
Det behövs bättre självförtroende för att vara mer självstyrd
I går var jag på en partiledardebatt om Ålands självstyrelse. Det var intressant. En sak som slog mig då och som blir mer klart om man funderar lite på saken är att man måste ha gott självförtroende för att kunna vara självstyrd. Vill man ha mer självstyrelse så måste man först skaffa sig ett bättre självförtroende.
Jag tycker att åländska politiker gott kunde sträcka lite på ryggen. Som jag ser det är Åland ett litet och blomstrande paradis. Vi har nästan världens lägsta arbetslöshet och världens högsta sysselsättningsgrad bland kvinnor. Vi har ett högt BNP/capita jämfört med t ex. Finland, norden och EU. Vi är rysligt företagsamma. Var 12:e ålänning har ett eget företag, 2.300 företag på 28.000 personer är mycket, och våra största företag har sin största marknad utanför Åland.
Vår offentliga service håller toppklass. Daghemmen är bra, skolorna har små klasser och äldreomsorgen är rikligt utbyggd. Om inte Finlands offentliga ekonomi rasat ihop på senare år och dragit ner klumpsumman i fallet så hade vi fortfarande haft en god offentlig ekonomi på Åland. Med egen beskattning så hade vi förmodligen levat gott, åtminstone bättre än på en liten och osäker klumpsumma. Men som sagt, det behövs mer självförtroende för att kunna vara mer självstyrd. Här finns en kort film där jag talar för att vi måste börja tro på oss själva och arbeta tillsammans.
Hälsningar Tony
Jag tycker att åländska politiker gott kunde sträcka lite på ryggen. Som jag ser det är Åland ett litet och blomstrande paradis. Vi har nästan världens lägsta arbetslöshet och världens högsta sysselsättningsgrad bland kvinnor. Vi har ett högt BNP/capita jämfört med t ex. Finland, norden och EU. Vi är rysligt företagsamma. Var 12:e ålänning har ett eget företag, 2.300 företag på 28.000 personer är mycket, och våra största företag har sin största marknad utanför Åland.
Vår offentliga service håller toppklass. Daghemmen är bra, skolorna har små klasser och äldreomsorgen är rikligt utbyggd. Om inte Finlands offentliga ekonomi rasat ihop på senare år och dragit ner klumpsumman i fallet så hade vi fortfarande haft en god offentlig ekonomi på Åland. Med egen beskattning så hade vi förmodligen levat gott, åtminstone bättre än på en liten och osäker klumpsumma. Men som sagt, det behövs mer självförtroende för att kunna vara mer självstyrd. Här finns en kort film där jag talar för att vi måste börja tro på oss själva och arbeta tillsammans.
Hälsningar Tony
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)