I går kväll lämnade jag in en motion till stadsfullmäktige som går ut på att staden ska börja tillåta boxning i sina lokaler. Det är tyvärr förbjuder sedan år 2005. Så här ser motionen/förslaget ut:

God Jul och Gott Nytt År!

God Jul och Gott Nytt År!

Att spara är ett alternativ till skattehöjningar i stan

Nästan 90 % av Mariehamns kostnader finns inom socialnämnden och bildningsnämnden så det är inom dessa två nämnders verksamhet som vi stadspolitiker behöver spara på kommunbidraget för att åstadkomma besparingar som utgör ett verkligt och långsiktigt alternativ till skattehöjningar.

Om inkomstskatten i Mariehamn höjs med 0,5 % så motsvarar det ungefär 1,2 miljoner i ökade skatteintäkter för staden och motsvarande belopp mindre i skattebetalarnas plånböcker.

Eftersom staden idag har en mycket hög servicenivå inom två av de mest kostsamma verksamheterna i staden så menar jag att det är fullt möjligt att riktat spara omkring 10-15 procent och ändå fortsättningsvis ha kvar en jämförelsevis hög servicenivå.

När det gäller grundskolan så är det klasstorleken som i huvudsak avgör kostnadsnivån. Stadens årskullar är omkring 110 elever och om en årskullar delas in i sex, sju eller åtta olika klasser så blir klasstorlekarna 18,3 respektive 15,7 respektive 13,8. Klasstorlekar på bara 14, 16 eller 18 elever är relativt små om vi t.ex. jämför med andra orter Finland som ju också ligger mycket bra till i PISA-mätningarna. Om staden skulle besluta att framledes gå in för en klass mindre i varje årskull så skulle antalet klasser i årskurserna 1-9 på sikt minska med nio.  Uppskattningsvis skulle stadens kostnader minska med 100 000 euro för varje årskull som delas in i en klass mindre. Om det gjordes för alla nio årskullar så skulle omkring 900 000 euro sparas in per år. Om det gjordes bara på högstadiet så skulle ungefär 300 000 euro sparas in. På tio års sikt kan alltså flera miljoner sparas in och vi kan ändå stoltsera med jämförelsevis små klasser.

Samma resonemang kan föras inom stadens äldreomsorg som idag har en mycket hög servicenivå och personaltäthet. Om personaltätheten är 0,7 eller 0,8 eller 0,9 vårdare per klient inom de 110 platser som finns på Trobergshemmet och Odalgården så behövs det 77 respektive 88 respektive 99 anställda. På andra orter i t.ex. Finland så anses 0,7 vårdare per klient vara en hög personaltäthet.  Om stadens beslutade att minska personaltätheten från t.ex. 0,85 till 0,75 så skulle ungefär 11 tjänster sparas in vilket sparar ungefär 550 000 euro per år. På 10 år innebär det 5,5 miljoner i besparing.

Min poäng är att staden har en jämförelsevis hög servicenivå inom grundskolan och äldreomsorgen och att vi faktiskt kan göra små justeringar i dessa som ett hållbart och långsiktigt alternativ till ytterligare skattehöjningar. Även efter dess små justeringar så har Mariehamn små klasser i grundskolan och hög personaltäthet inom äldreomsorgen.

Anthonio Salminen (MSÅ)

Bra att Syrien får mer humanitärt bistånd

Det är bra att Syrien får mer humanitärt bistånd. Enligt FN behövs det nu 4,8 miljarder euro för att hjälpa 16 miljoner nödställda människor på plats i Syrien och i grannländerna. Läs mer här.

Om hjälpen ges på plats så räcker pengarna till 10 gånger fler nödställda

Här kan ni läsa mer om hur våra biståndspengar omvandlas till konkret humanitär hjälp på plats för hjälpbehövande: UNHCR och GLOBAL.FINLAND och UTRIKESMINISTERIET I FINLAND Frågan är om vi vill hjälpa 200 hjälpbehövande personer på plats eller 20 på Åland? I det senare fallet blir kanske 180 hjälpbehövande personer helt utan hjälp. Behovet av bistånd är som ni ser stort i bland annat Kongo, Liberia, Sudan, Kenya, Nigeria, Filipinerna, Yemen, Uganda, Afganistan, Syrien, Etiopien, Pakistan ...

Flyktingar hjälper man av humanitära skäl - inte ekonomiska

Det finns miljontals med flyktingar i världen och visst är det rimligt att lilla Åland hjälper till att lindra nöden i den stora världen. När vi diskuterar vår hjälpinsats är det viktigt att känna till vad de olika hjälpinsatserna kostar och hur många personer det hjälper. Att ta emot en fyrapersoners flyktingfamilj från tex Syrien till Åland kostar cirka 144.000 euro per år eller cirka 12.000 euro per månad. Så här kan en rimlig kostnadsuppskattning se ut:

• Arbetslöshetsersättning för två vuxna 24.000

• Svenskakurser på Medis för två vuxna 20.000

• Bostadsbidrag för 4 personers familj 12.000

• En dagisplats 10.000

• Assistent på en dagisplats 30.000

• En grundskoleplats 8.000

• Assistent i grundskolan 30.000

• 25% av en flyktingkordinator 10.000

Summa: 144.000 euro

För 144.000 euro kan vi hjälpa fyra flyktingar på Åland i ett år. Om samma summa satsas på hjälp åt flyktingarna i deras hemland eller i ett grannland så räcker 144.000 euro garanterat till mångdubbelt fler flyktingar, gissningsvis 10 gånger fler. På Åland behöver en flyktingfamilj omkring 12.000 euro/månad för att integreras och klara sig bra men i hemlandet eller i ett grannland så räcker förmodligen 1.000 euro/månad bra. Om vi hjälper flyktingar på plats så räcker våra hjälppengar till cirka 10 gånger fler.

Om vi som är politiker ger folket goda förutsättningar så händer det positiva saker...

Kul att köparna av ÅCA-tomten planerar att investera stort i Mariehamn. Ett nybygge på uppåt 2.500 kvadratmeter är en investering på storleksorningen 7,5 till 10 miljoner euro om man använder schablonen 3.000-4.000 euro/kvm för nya fina centumfastigheter. Det var precis det här som jag hoppades på när jag i stadsfullmäktige röstade för att staden skulle sälja den så kallade Emmaus- eller ÅCA-tomten. Så här rapporterade Ålandstidningen om saken idag 12/6:
http://www.alandstidningen.ax/article.con?id=34559&iPage=1#.UbiAExfZXfs.facebook

I dåliga tider måste alla hjälpas åt att spara, även de stora

Stadens politiker prioriterar socialnämnden och bildningsnämnden i Mariehamn väldigt högt. Enligt det färska bokslutet för år 2012 så gick faktiskt hela 86 av varje 100 euro av stans pengar till just dessa två nämnder. Alla övriga nämnder delar alltså på blott 14 % av kommunbidraget. Mätt i euro så användes stadens totala kommunbidrag på 50 miljoner så här i fjol: 28 miljoner gick till socialnämnden, 15 miljoner gick till bildningsnämnden och alla övriga nämnder delade på 7 miljoner. Självklart måste även de två högt prioriterade socialnämnden och bildningsnämnden hjälpa till att spara nu när stadens ekonomi är hårt ansträngd. Den besparing som stadsfullmäktige röstade genom igår 11/6 innebär blott 2-3% besparing på socialnämnden och bildningsnämnden så det här bör snarare kallas rimligt än fruktansvärt. Så här framställdes besparingen i Media:
http://www.radiotv.ax/news.con?iPage=3&iArticle=50917
http://www.alandstidningen.ax/article.con?id=34552&iPage=1