onsdag 12 maj 2010

Är Frisinnad samverkan vår tids arbetarparti?

För mig som frisinnad politiker på Åland är moderaterna och särskilt Fredrik Reinfeldt en stor förebild. Det som imponerar extra mycket på mig är budskapet att ”Moderaterna är vår tids arbetarparti”. När man följer den svenska politiken via TV så ser man tydligt att det finns en röd tråd i allt som Alliansregeringen gör och det är att det alltid ska löna sig bättre att arbeta än att försörjas genom olika former av bidrag. Den här jobbpolitiken blir extra tydligt när man jämför med den bidrags- och skattehöjarpolitik som socialdemokraterna i Sverige så ofta verkar plädera för.

Jag tycker att vi som är frisinnade borde gå ut och demonstrera på Torgatan i Mariehamn den första maj 2011. Då är det ett halvår till valet och då kan vi föra fram politiska frågor som visar att det är vi som är det riktiga arbetarpartiet på Åland (inte bidragspartiet sossarna). Om man är ett arbetarparti och verkligen vill göra det lönsammare att arbeta så finns det många frågor att hugga tag i direkt. Här nedan finns fyra konkreta exempel på frågor där vi tack vare självstyrelsen kan sätta igång arbete med att göra det lönsammare att arbeta direkt.

• Varför ska man bestraffa studerande som jobbar vid sidan om studierna? Om en studerande arbetar och förtjänar mer än 760 euro på en månad så tappar han/hon hela studiepenningen. Vid deltidsstudier är gränsen 1.100 euro. Vilka signaler ger det här till våra ungdomar? Kan vi verkligen säga att vi oroar oss för en arbetskraftsbrist och en stor försörjningsbörda i framtiden om vi behandlar arbetsivriga ungdomar på detta sätt? Kan vi säga att det lönar sig att arbeta för studerande? Se detaljer i § 21 i studiestödslagen.

• Varför ska studiepenningen för en 17-åring minska om mamma eller pappa börjar arbeta och förtjäna mer. Om mammas inkomst ökar med 500 euro så minskar barnets studiestöd med 24 euro. Om man vill fostra fram en arbetande generation så är det kontraproduktivt att straffa barnet för att föräldrarna börjar arbeta mer.

• Varför ska en ensamförsörjare betala 11,50 mer i dagisavgift för varje hundralapp som inkomsten ökar. Det är ju nästan en kommunalskatt till. Hur intressant är det att arbeta mer om en 100-lapp i ökad inkomst äts upp av 16,50 i ökad kommunalskatt, 11,50 i höjd dagisavgift, 20 euro i minskat bostadsbidrag, 10 euro i ökad statsskatt osv… Man kan knappast säga att det är lätt att arbeta sig ur fattigdom om staten/samhället tar över hälften av en liten tilläggsinkomst.

•Varför ska tilläggsdelen i hemvårdsstödet minska med 15 euro för varje 100 lapp som familjen ökar sin inkomst? Kommunen sparar ju in en dagisplats oberoende av vad familjen förtjänar eftersom grundkravet är att man inte får ha ” av kommunen ordnad eller bekostad barnomsorg”.

Om vi istället införde enhetliga avgifter och bidrag för alla så försvann marginaleffekterna samtidigt som byråkratin förenklades. Det vore en fin jobbpolitik att föra fram i valet.

Vänliga hälsningar Tony

4 kommentarer:

Wille sa...

Bra tankar, understödes!

Tony sa...

Tack och trevlig sommar!
Mvh Tony

Anonym sa...

Angående fråga två, är det inte i första hand familjens sak att sörja för sina barn och inte statens?

Om mamma tjänar 500 spänn mer i månaden kan hon gott sticka en extra tjuga till sitt barn, det tycker inte jag är orimligt.

Tony sa...

Jag tycker i grunden att studiestödet är ett bra system. Den som studerar på heltid har svårt att försörja sig via arbete och därför är det både rimligt och motiverat med ett stöd till studerande från samhället.

Däremot är det inte rimligt att straffa barnet/den studerande för att föräldrarna börjar arbeta mer. Alla studerande borde behandlas lika inom studiestödssystemet, dvs få samma studiepenning för samma studier.