Stadens äldreomsorg har givits goda förutsättningar

På senare tid har man vid ett flertal tillfällen kunnat läsa att det finns brist på resurser inom äldreomsorgen i Mariehamn. Med tanke på den stora mängd pengar som socialnämnden i Mariehamn beviljats av stadsfullmäktige på senare år så är en bristsituation mycket förvånande. Socialnämndens medel har enligt boksluten ökat från 13,4 miljoner år 1998 till 22,9 miljoner år 2007 eller med 71 %. Äldreomsorgen finns inom anslaget omsorg och handikappstöd och där har resurserna växt från 3,1 miljoner till 10,8 miljoner eller med hela 247 % på nio år. I diagrammet här intill framgår hur socialnämndens ekonomiska resurser utvecklats under senare år.

Någon kanske tror att bristsituationen inom äldreomsorgen kan bero på att antalet äldre ökat väsentligt mer än resurserna men det stämmer inte. Om man studerar ÅSUB:s siffror för befolkningsutvecklingen så ser man exempelvis att antalet personer över 75 år i Mariehamn bara ökat från 887 till 943 personer eller med 6 %. Antalet personer över 85 år har förvisso ökat mer, från 230 till 300 personer eller med 30 % men detta är också en ganska måttlig ökning. Med tanke på de mycket goda ekonomiska förutsättningar som givits äldreomsorgen så borde alla Mariehamnare ha rätt att förvänta sig både ett gott utbud och en hög kvalitet på stadens äldreomsorg.

Anthonio Salminen (fs)

Diagram över socialnämndens resurser enligt Mariehamns bokslut åren 1998-2007

Bra ledare om hemvårdsstöd och valfrihet

Jag tycker att Sandra Widing skrev en väldigt bra ledare om hemvårdsstöd och valfrihet i fredagens Ålandstidning. Idag är hemvårdsstödet ungefär hälften av vad en kommunal dagisplats kostar. Varför skall kommunen satsa dubbelt mer på ett litet barn som vårdas på dagis jämfört med om samma barn vårdas i hemmet? Om hemvårdsstödet höjdes så skulle säkert fler småbarnsföräldrar ta vara på den förbättrade möjligheten att vårda sina små barn hemma. Ett högre hemvårdsstöd skulle öka valfriheten för barnfamiljerna och innebära att olika former av barnomsorg värderades mer lika. Jag tycker att vi ålänningar skulle använda vår självstyrelse och utforma ett bättre hemvårdsstöd på Åland.

Anthonio Salminen (fs)

Åland är ett eget "utbildningsland"

Jag tycker att Jonna Ekman skrev en väldigt bra kolumn om utbildning i tisdagens Ålandstidning (1/7 2008). Ordning och reda med fokus på lärande och kunskap är definitivt att föredra framom daltande och flum inom utbildningssystem. Det enda som jag saknade i hennes kolumn var att hon inte uppmärksammade att Åland är ett eget "utbildningsland". Sedan länge har ju Åland egen behörighet och egen lagstiftning för både grundskola och gymnasium (och även för dagis och högskolan). Trevlig sommar!

Anthonio Salminen (fs)

En modell för att sätta fart på byggandet i centrum

Det finns åtminstone två problem i den svåra parkeringsfrågan i Mariehamn. Dels har landskapsregeringen samlat på sig en stor parkeringsskuld på drygt 100 obebyggda parkeringsplatser till staden, sedan tiotals år. Detta är bekymmersamt eftersom parkeringsläget naturligtvis skulle vara väsentligt bättre idag om det fanns ytterligare 100 parkeringsplatser i centrum.

Det andra problemet är att privata aktörer behandlas sämre än landskapsregeringen eftersom privata byggherrar är skyldiga att ordna fram sina nya parkeringsplatser i samband med att de bygger nya fastigheter. Förutom att olika behandlig är orättvist så kan alltför hårda och fyrkantiga parkeringsnormer även hämma eller i värsta fall helt förhindra privat nyproduktion av bostäder, kontors- och affärslokaler i centrum.

Att bygga underjordiska parkeringsplatser i centrum är jättedyrt. Om det är frågan om små och svåra projekt så kan enhetskostnaden bli så hög som åtskilliga 10.000 tals euro per P-plats.

En tanke som slagit mig är att staden kanske kunde förbättra situationen genom att införa en skälig, låt oss säga cirka 5 årig, tidsfrist för färdigställandet av nya parkeringsplatser i centrum. Då skulle centrum genast få 100 nya P-platser genom att landskapet direkt måste betala av sin nuvarande parkeringsskuld. Samtidigt skulle alla kommande aktörer få möjlighet att bygga nya fastigheter lite var stans i centrum och även lite utspritt över tid för att i slutändan kunna gå samman eller köpa in sig i ett större och kostnadseffektivare P-hus. Kanske detta vore en modell att överväga? Då kunde det ju rent av bli en kommande affärsidé att bygga och sälja P-platser i centrum åt andra.

Anthonio Salminen (fs)

Välkomna till Åland!

Jag vill gratulera paret Eva-Lotta och Anders som har valt att flytta till Åland och bosätta sig i skärgårdspärlan Kumlinge. Ni behöver inte bekymra er över de särrättigheter som alla ålänningar får som bonus bara genom att bo på Åland. Av artikeln i tidningen* att döma har ni bara tre år kvar så kan ni i likhet med alla privatpersoner som har bott fem år på Åland köpa fast egendom. På samma sätt som kumlingeborna varmt har välkomnat er kan ni ödmjukt välja att respektera självstyrelsen. Jag hoppas ni trivs på Åland.

Anthonio Salminen (fs)


*) Tidningen Åland den 31 maj 2008

Ett förslag till fullmäktige i Mariehamn

På senaste fullmäktigemöte i Mariehamn, tisdagen den 27 maj, lämnade jag in en motion (=förslag) som går ut på att fler mariehamnare borde få möjlighet till hemvårdsstöd som ett gott alternativ till en kommunal barnomsorgsplats. Det var många i fullmäktige som tecknade under min motion så jag har goda förhoppningar om att den får en positiv behandling.



Till Stadsfullmäktige i Mariehamn

Enligt en färsk bedömning från stadens socialförvaltning (SN §71 08.04.2008) är läget ansträngt när det gäller antalet barnomsorgsplatser i staden. Redan under hösten 2008 kan det komma att bli en betydande brist på daghemsplatser om inga åtgärder vidtas.

Ett sätt att lösa platsbristen kan vara att i skyndsam ordning försöka bygga ut antalet platser inom barnomsorgen. Med tanke på att en plats i genomsnitt kostar hela 10.485 euro per år, enligt budgeten för år 2008, så kan det då bli frågan om betydande merkostnader för skattebetalarna i Mariehamn. En annan betydligt snabbare och enklare lösning kan vara att istället försöka minska efterfrågan på barnomsorgsplatser.

Ungefär hälften av stadens 1-åringar och 2-åringar utnyttjar idag en kommunal barnomsorgsplats och övriga barn i dessa två allra yngsta årskullar är i regel hemma på hemvårdsstöd. För barnfamiljerna utgör hemvårdsstödet ett gott alternativ till en kommunal barnomsorgsplats samt erbjuder föräldrarna valfrihet och barnet en möjlighet till omsorg i en bekant hemmiljö.

Om staden på försök införde en frivillig möjlighet även för 3 åringar att vara hemma på hemvårdsstöd så skulle förmodligen en betydande andel komma att utnyttja möjligheten och därmed skulle trycket på daghemsplatserna sannolikt minska betydligt.

Kostnadsmässigt skulle staden förmodligen spara kostnader eftersom ett hemvårdstöd i genomsnitt kostar staden omkring 5.000 euro per år (grunddelen i hemvårdsstödet är 388,51 euro per månad).

Ett annat sätt som kunde prövas vore att på försök införa ett ”Mariehamnstillägg” inom det nuvarande hemvårdsstödet så att en större andel av barnen i åldern under 3 år kunde utnyttja möjligheten till hemvårdsstöd.

Med hänvisning till det ovan anförda hemställer undertecknade om:

· att stadsstyrelsen i syfte att tillgodose alla barns rätt till en god barnomsorg och som ett försök att utöka valfriheten för barnfamiljerna i Mariehamn snarast möjligt utarbetar förslag och vidtar åtgärder som möjliggör för fler barnfamiljer att nyttja hemvårdsstöd som ett bra alternativ till en kommunal barnomsorgsplats.


Mariehamn den 27 maj 2008


___________________________
Anthonio Salminen

Öppna Åland mot svenskan och Sverige

Om Sune Alén (lib), Igge Holmberg (s), Pamela Sjödahl (lib) och Birgitta Johansson (mf) varit politiker i en finskspråkig kommun i Finland och hävdat att man inte behöver bry sig om svensk utbildning, när man utformar behörighetskraven för anställda inom socialvården, så hade knappast någon reagerat. Men när de gör det på det självstyrda Åland som är enspråkigt svenskt och där en stor del av lokalbefolkningen utbildar sig i Sverige så är det anmärkningsvärt. Att de dessutom försvarar tilltaget med att de anställda på Åland måste känna till landets (rikets) lagstiftning när frågan uttryckligen gäller just området socialvård, där Åland har egen behörighet och egen lagstiftning, så blir det ologiskt.

Vad som är ”rätt språk” inom socialvården på Åland råder det tydligen delade meningar om. Slutligen en generell synpunkt, om Åland behöver rekrytera duktig extern personal, som kan svenska, så är rekryteringsunderlaget 9 miljoner i Sverige men endast 300.000 i Finland. Varför inte ta vara på möjligheten att öppna Åland lite mer mot svenskan och Sverige nu när vi har chansen?

Anthonio Salminen (fs)

Stärk svenskan med självstyrelsen

Enligt min tolkning har Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) i en färsk utredning visat att det finska språket nu har en så stark ställning inom det åländska arbetslivet att det krävs politiska insatser för att långsiktigt kunna bibehålla Åland som ett enspråkigt svenskt samhälle. Jag tror dock att vi tack vare självstyrelsen har riktigt goda möjligheter att göra stora insatser för att stärka svenskans ställning på Åland, om vi vill.

En väldigt viktig insats för svenskan är att vi exempelvis utformar våra behörighetskrav för anställning inom offentlig sektor så att utbildning från Sverige duger lika bra på Åland som motsvarande finsk utbildning. Detta borde väl alla som värnar om svenskan hålla med om men när man läser Mariehamns socialnämnds utlåtande om landskapsregeringens förslag på nya behörighetskrav inom socialvården på Åland så blir jag riktigt bekymrad.

När ledamot Laila Melander (fs) understödd av Petri Carlsson (fs) och Dennis Björk (c) den 8/4 föreslår att stadens utlåtande skall kompletteras med ett tillägg som säger att ”Behörighetskraven får inte vara ett hinder för anställande av personer som fått motsvarande utbildning och examen i Sverige.” röstas ner av Sune Alén (lib), Birgitta Johansson (mf) , Igge Holmberg (s) och Pamela Sjödahl (lib) så undrar man vad majoriteten egentligen vill. Jag hoppas nu att ledamöterna i Ålands lagting arbetar vidare med frågan så att den får ett bra slut.

Anthonio Salminen (fs)