En hastighetssänkning från 50 km/h till 40 km/h resulterar i realiteten
till en medelhastighetssänkning på någon enstaka km/h.
Hastighetsbestämmelserna respekteras mer om man har lite större skillnad
i hastighetsnivån, till exempel 50 km/h och 30 km/h och att den lägre
hastigheten finns där det finns starka vägande skäl för att ha en lägre
hastighet, till exempel nära daghem och skolor eller på särskilt
olycksdrabbade vägavsnitt.
På många gator i staden motiveras man ändå till att hålla 40 km/h på
grund av vägens utformning och av omgivningen. På andra gator, till
exempel utfarterna, finns inget skäl att ha en så låg hastighet som 40
km/h. De trafikanter som idag kör för fort kommer även i fortsättningen
att göra det. Man kommer inte åt det problemet genom att ta bort 50 km/h.
I tekniska nämndens beredning framgår att 40 km/h på vissa gator
tidigare kommit till genom kompromiss. Kompromisser om
hastighetsbestämmelser resulterar bara i en märklig situation för
trafikanterna. Nej, ta och ändra beslutet och ta bort 40 km/h i hela staden.
Petri Carlsson (fs)
Anthonio Salminen (fs)
lördag 23 januari 2010
onsdag 20 januari 2010
Låt företag få köpa mark för sin egentliga näringsutövning
En mycket viktig framtidsfråga för Åland är hur vi ska lyckas hålla åländsk jord i åländska händer. Så länge som vi håller fast vid den grundläggande principen i jordförvärvsreglerna, som säger att det krävs hembygdsrätt för att fritt få förvärva mark på Åland, och tillämpar reglerna på ett förnuftigt sätt, så tror jag att vi ålänningar har en bra och långsiktigt hållbar framtid på Åland.
Det största hotet mot vår exklusiva rätt att äga marken på Åland tror jag att är om vi börjar med en alltför slapp hantering av jordförvärvstillstånd till företag. Även här tror jag att vi behöver hålla fast vid den mycket grundläggande principen som säger att åländska företag ska få köpa mark ”för sin egentliga näringsutövning”. Detta är en mycket viktig princip.
Naturligtvis ska man inte få missbruka denna princip genom att börja bolagisera ett markägande enbart för att ge utomstående personer, som saknar hembygdsrätt, en möjlighet att via aktier få köpa ett markområde som de inte skulle få köpa som privatpersoner. Däremot är det jätteviktigt att åländska företag har rätt att köpa mark som behövs för den egentliga näringsutövningen.
Jag tror personligen att man kan hitta en bra balans mellan risken för missbruk och goda möjligheter till jordförvärv för företag genom att titta på förarbetena till nu gällande lag om jordförvärvsrätt.
Av förarbetena framgår att landskapsregeringen föreslog (FR 20/2001-2002) att näringsidkare skulle ha jordförvärvsrätt "för sin näringsutövning". Lagutskottet (bet.nr 15/2001-2002) föreslog att uttrycket skulle preciseras ytterligare till att avse näringsidkarens "egentliga" näringsutövning. Lagutskottet motiverade detta enligt följande: "Med detta vill utskottet understryka att jordförvärvsrätten skall avse sådana tomter som näringsidkaren behöver för sin produktion, administration, lagerhållning eller liknande som direkt ansluter sig till den verksamhet som framgår av näringsanmälan, bolagsavtal eller bolagsordning. Jordförvärvsrätt skall exempelvis inte anses föreligga för anskaffande av tomter för personalens rekreation eller liknande syften."
Anthonio Salminen (fs)
Det största hotet mot vår exklusiva rätt att äga marken på Åland tror jag att är om vi börjar med en alltför slapp hantering av jordförvärvstillstånd till företag. Även här tror jag att vi behöver hålla fast vid den mycket grundläggande principen som säger att åländska företag ska få köpa mark ”för sin egentliga näringsutövning”. Detta är en mycket viktig princip.
Naturligtvis ska man inte få missbruka denna princip genom att börja bolagisera ett markägande enbart för att ge utomstående personer, som saknar hembygdsrätt, en möjlighet att via aktier få köpa ett markområde som de inte skulle få köpa som privatpersoner. Däremot är det jätteviktigt att åländska företag har rätt att köpa mark som behövs för den egentliga näringsutövningen.
Jag tror personligen att man kan hitta en bra balans mellan risken för missbruk och goda möjligheter till jordförvärv för företag genom att titta på förarbetena till nu gällande lag om jordförvärvsrätt.
Av förarbetena framgår att landskapsregeringen föreslog (FR 20/2001-2002) att näringsidkare skulle ha jordförvärvsrätt "för sin näringsutövning". Lagutskottet (bet.nr 15/2001-2002) föreslog att uttrycket skulle preciseras ytterligare till att avse näringsidkarens "egentliga" näringsutövning. Lagutskottet motiverade detta enligt följande: "Med detta vill utskottet understryka att jordförvärvsrätten skall avse sådana tomter som näringsidkaren behöver för sin produktion, administration, lagerhållning eller liknande som direkt ansluter sig till den verksamhet som framgår av näringsanmälan, bolagsavtal eller bolagsordning. Jordförvärvsrätt skall exempelvis inte anses föreligga för anskaffande av tomter för personalens rekreation eller liknande syften."
Anthonio Salminen (fs)
onsdag 30 december 2009
Låt oss som bor på Åland bestämma över Åland
En viktig funktion i det fina systemet med hembygdsrätt är att det garanterar att det är vi som bor långsiktigt på Åland som bestämmer över Åland. Endast vi som har hembygdsrätt får ställa upp i lagtingsval och endast vi som har hembygdsrätt får rösta i lagtingsvalet.
Den som flyttar hit långsiktigt och bor här mer än fem år får hembygdsrätt och den som flyttar bort från Åland långsiktigt, mer än fem år, förlorar sin hembygdsrätt. Detta är mycket viktiga inslag i systemet med hembygdsrätt och behövs för att garantera att det är just vi som faktiskt bor här som får avgöra vilka personer som ska stifta våra åländska lagar och bestämma om vilka som ska ingå i vår landskapsregering.
Vissa röster hörs ibland för att man borde få hembygdsrätten på livstid eller att man åtminstone borde få behålla den för en mycket längre tid än fem år även om man flyttar bort. Med tanke på att Åland har en mycket stor in- och utflyttning så vore nog denna typ av förändring mycket olycklig för oss som bor här.
I senaste lagtingsval så var 19 418 ålänningar röstberättigade och cirka 68 % eller 13 166 av dessa personer röstade i lagtingsvalet. Om även alla de som flyttat bort från Åland haft kvar rösträtten i lagtingsvalet så hade vi ålänningar som faktiskt bor här förlorat mycket inflytande. Våra röster hade sannolikt spätts ut med flera tusen andra röster från personer som kanske inte bott här på 10, 20 eller 30 år.
Enbart under perioden 1987-2008 eller de senaste 22 åren så har 13 155 personer flyttat hit och 10 646 flyttat bort. Redan om vi leker med tanken att hälften av dem som flyttat bort de senaste 22 åren hade fått behålla sin hembygdsrätt på livstid så hade dessa drygt 5 000 personer haft ungefär lika stort inflytande i senaste lagtingsvalet som alla röstberättigade i Jomala, Saltvik och Hammarland tillsammans (2 654 + 1 302 + 1 025 = 4 981 röstberättigade). Jag tror inte att vi som faktiskt bor här på Åland vinner något på att låta andra utomstående bestämma över oss.
Den som bott utanför Åland så länge att den förlorat hembygdsrätten kan ju alltid flytta tillbaka hit om den verkligen vill delta i det demokratiska samhällsbygget på Åland. Har man en gång haft hembygdsrätt och flyttar tillbaka till Åland så får man ju den tillbaka på bara ett par månader. Välkommen till Åland!
Anthonio Salminen (fs)
Den som flyttar hit långsiktigt och bor här mer än fem år får hembygdsrätt och den som flyttar bort från Åland långsiktigt, mer än fem år, förlorar sin hembygdsrätt. Detta är mycket viktiga inslag i systemet med hembygdsrätt och behövs för att garantera att det är just vi som faktiskt bor här som får avgöra vilka personer som ska stifta våra åländska lagar och bestämma om vilka som ska ingå i vår landskapsregering.
Vissa röster hörs ibland för att man borde få hembygdsrätten på livstid eller att man åtminstone borde få behålla den för en mycket längre tid än fem år även om man flyttar bort. Med tanke på att Åland har en mycket stor in- och utflyttning så vore nog denna typ av förändring mycket olycklig för oss som bor här.
I senaste lagtingsval så var 19 418 ålänningar röstberättigade och cirka 68 % eller 13 166 av dessa personer röstade i lagtingsvalet. Om även alla de som flyttat bort från Åland haft kvar rösträtten i lagtingsvalet så hade vi ålänningar som faktiskt bor här förlorat mycket inflytande. Våra röster hade sannolikt spätts ut med flera tusen andra röster från personer som kanske inte bott här på 10, 20 eller 30 år.
Enbart under perioden 1987-2008 eller de senaste 22 åren så har 13 155 personer flyttat hit och 10 646 flyttat bort. Redan om vi leker med tanken att hälften av dem som flyttat bort de senaste 22 åren hade fått behålla sin hembygdsrätt på livstid så hade dessa drygt 5 000 personer haft ungefär lika stort inflytande i senaste lagtingsvalet som alla röstberättigade i Jomala, Saltvik och Hammarland tillsammans (2 654 + 1 302 + 1 025 = 4 981 röstberättigade). Jag tror inte att vi som faktiskt bor här på Åland vinner något på att låta andra utomstående bestämma över oss.
Den som bott utanför Åland så länge att den förlorat hembygdsrätten kan ju alltid flytta tillbaka hit om den verkligen vill delta i det demokratiska samhällsbygget på Åland. Har man en gång haft hembygdsrätt och flyttar tillbaka till Åland så får man ju den tillbaka på bara ett par månader. Välkommen till Åland!
Anthonio Salminen (fs)
onsdag 23 december 2009
onsdag 18 november 2009
Åland är fantastiskt och framtiden ser ljus ut
I mitt veckobrev ska jag försöka belysa hur vi som har lyckan att bo på det fantasiska Åland kan se många ljusglimtar som kan lysa upp i det dystra höstmörkret och den globala finanskrisen.
I veckan kunde vi läsa att Ålands viktigaste företag Viking Line vunnit Finlands främsta kvalitetsutmärkelse. Att lilla Åland kan stoltsera med ett företag i klassen för ”storföretag och större affärsenheter” är imponerande men att vi dessutom tar hem ett förstapris som är ”ett erkännande för utomordentligt arbete avseende utvecklingen av verksamhetens kvalitet och konkurrenskraft” är strålande.
I början av året kunde vi läsa att ett av Ålands viktigaste företag Ålandsbanken köper Kaupthing Bank Sverige för 414 miljoner kronor och påbörjar en större etablering i Sverige. Detta tycker jag att är helt fantastiskt och jag tror att det på sikt får positiva effekter både på vår ekonomi och på det svenska språket på Åland.
För ganska precis ett år sedan vann det lilla åländska IT-företaget Quedro under Mobilgalan i Kista Science Tower utmärkelsen ”Årets mobila nyttotjänst” med motiveringen ”För en bostadstjänst som bjuder på många innovativa och användarvänliga lösningar, med personalisering, positionering, sms-funktioner och mycket mer.” Eftersom det är en ”gammal elev” som dessutom är en kollegas son som driver Quedro så känns detta extra kul. Jag börjar tro att IT-sektorn kan bli riktigt stor och framgångsrik på lilla Åland.
Att lilla Åland nu är, eller snart blir, det samhälle som har störst andel vindkraft i hela världen (ca 23 % idag ) är en enorm prestation och att affärerna för Ålands vindkraft ab går så bra att de toppar listan över snabbast växande företag på Åland känns lovande för en mer miljövänlig och ljus framtid. En grön ö i ett blått hav kan bli verklighet om vi vill, och kanske med guldkant.
Även i Ålands utbildningssektor finns det färska ljusglimtar. I oktober kunde vi läsa att Madeleine Ekblom på Ålands lyceum haft flest rätt på TekNaturs stora fysiktest och blivit korad till bäst i Svenskfinland på fysik och vunnit en resa till fysikernas mecka som ligger utanför Genève och heter CERN. Det visar att det finns studiemotiverade ungdomar och duktiga lärare i våra skolor.
För ett knappt år sedan så vanna tre killar från lusse, Simon Karlsson, Marcus Thörnroos och Henrik Storå, en skoltävling i EU-frågesporten EUROMITTA i Åbo. Det åländska laget vann hela den finländska tävlingen bland drygt 60 gymnasier och det var första gången som ett svenskspråkigt gymnasium vann frågesporten, som handlade om EU-kunskap. Läraren Anders Casén konstaterade efteråt att det är kul att vara lärare när killarna är så här duktiga. Priset var en resa till Bryssel, där eleverna fick bekanta sig med maktens korridorer i Europas centrum.
När vi har så här duktiga företag och ungdomar i bagaget så kan vi nog se mycket mer ljust på framtiden än vad vi åländska politiker gör överlag när vi till vardags svettas med att få alla offentliga budgeter att gå ihop.
Jag tänkte avsluta med ett lästips. Gå in på länken http://www.lyceum.ax/ugglan och se vad åländska ungdomar skriver om i webbtidningen Ugglan.
Tony Salminen (fs)
I veckan kunde vi läsa att Ålands viktigaste företag Viking Line vunnit Finlands främsta kvalitetsutmärkelse. Att lilla Åland kan stoltsera med ett företag i klassen för ”storföretag och större affärsenheter” är imponerande men att vi dessutom tar hem ett förstapris som är ”ett erkännande för utomordentligt arbete avseende utvecklingen av verksamhetens kvalitet och konkurrenskraft” är strålande.
I början av året kunde vi läsa att ett av Ålands viktigaste företag Ålandsbanken köper Kaupthing Bank Sverige för 414 miljoner kronor och påbörjar en större etablering i Sverige. Detta tycker jag att är helt fantastiskt och jag tror att det på sikt får positiva effekter både på vår ekonomi och på det svenska språket på Åland.
För ganska precis ett år sedan vann det lilla åländska IT-företaget Quedro under Mobilgalan i Kista Science Tower utmärkelsen ”Årets mobila nyttotjänst” med motiveringen ”För en bostadstjänst som bjuder på många innovativa och användarvänliga lösningar, med personalisering, positionering, sms-funktioner och mycket mer.” Eftersom det är en ”gammal elev” som dessutom är en kollegas son som driver Quedro så känns detta extra kul. Jag börjar tro att IT-sektorn kan bli riktigt stor och framgångsrik på lilla Åland.
Att lilla Åland nu är, eller snart blir, det samhälle som har störst andel vindkraft i hela världen (ca 23 % idag ) är en enorm prestation och att affärerna för Ålands vindkraft ab går så bra att de toppar listan över snabbast växande företag på Åland känns lovande för en mer miljövänlig och ljus framtid. En grön ö i ett blått hav kan bli verklighet om vi vill, och kanske med guldkant.
Även i Ålands utbildningssektor finns det färska ljusglimtar. I oktober kunde vi läsa att Madeleine Ekblom på Ålands lyceum haft flest rätt på TekNaturs stora fysiktest och blivit korad till bäst i Svenskfinland på fysik och vunnit en resa till fysikernas mecka som ligger utanför Genève och heter CERN. Det visar att det finns studiemotiverade ungdomar och duktiga lärare i våra skolor.
För ett knappt år sedan så vanna tre killar från lusse, Simon Karlsson, Marcus Thörnroos och Henrik Storå, en skoltävling i EU-frågesporten EUROMITTA i Åbo. Det åländska laget vann hela den finländska tävlingen bland drygt 60 gymnasier och det var första gången som ett svenskspråkigt gymnasium vann frågesporten, som handlade om EU-kunskap. Läraren Anders Casén konstaterade efteråt att det är kul att vara lärare när killarna är så här duktiga. Priset var en resa till Bryssel, där eleverna fick bekanta sig med maktens korridorer i Europas centrum.
När vi har så här duktiga företag och ungdomar i bagaget så kan vi nog se mycket mer ljust på framtiden än vad vi åländska politiker gör överlag när vi till vardags svettas med att få alla offentliga budgeter att gå ihop.
Jag tänkte avsluta med ett lästips. Gå in på länken http://www.lyceum.ax/ugglan och se vad åländska ungdomar skriver om i webbtidningen Ugglan.
Tony Salminen (fs)
onsdag 30 september 2009
Beröm till andra politiker
Jag vill ge centerns Runar Karlsson dagens finaste ros för hans insändare i onsdagens Ålandstidning den 30 september. I den försvarar han Ålands självstyrelse, hembygdsrätten, jordförvärvsrätten och näringsrätten på ett mycket tydligt och konkret sätt. Tack gör det.
I sammanhanget vill jag även passa på att berömma ordförande Gun Carlsson och de övriga medlemmarna i den parlamentariska kommitté som nyligen sett över hembygdsrätten, jordförvärvsrätten och näringsrätten. När man läser ert betänkande så känner man verkligen att ni arbetar för ålänningarnas rätt och bästa. Tack för det.
Anthonio Salminen (fs)
I sammanhanget vill jag även passa på att berömma ordförande Gun Carlsson och de övriga medlemmarna i den parlamentariska kommitté som nyligen sett över hembygdsrätten, jordförvärvsrätten och näringsrätten. När man läser ert betänkande så känner man verkligen att ni arbetar för ålänningarnas rätt och bästa. Tack för det.
Anthonio Salminen (fs)
tisdag 1 september 2009
Ett års arbete är nu klart
I måndags den 31 augusti så överlämnade landskapsrevisorerna sin berättelse för finansåret 2008 till Talmannen Roger Nordlund i Ålands lagting. Jag har varit ordförande för det här arbetet och det känns skönt att arbetet nu är klart . Det är även kul att se att media idag skriver en hel del om de ämnen som vi tagit upp i berättelsen. Senare i höst så kommer lagtinget att behandla berättelsen och landskapsregeringens svar med anledning av den. Här kan du ladda ner berättelsen.
Så här skriver Media:
Tidningen Åland
Tidningen Nya Åland
Ålands radio
Mvh Tony
Så här skriver Media:
Tidningen Åland
Tidningen Nya Åland
Ålands radio
Mvh Tony
söndag 30 augusti 2009
I fredags gjorde vi en mini enkät i Badhusparken
I fredags kväll 28/8 2009 anordnade Ålands politiska partier tillsammans en politisk diskussion i Badhusparken. Evenemanget kallades Palaver i Parken. Frisinnad samverkan (fs) gjorde en liten enkät som 51 av de cirka 100 deltagarna valde att svara på. Nedan finns en kort sammanfattning av resultatet. Resultatet är inte vetenskapligt belagt utan en enkel politisk pejling bland besökarna.
Att fs fick mest röster i enkäten beror förmodligen på att fs:arna var flitigast på att fylla i enkäten. Knappast har vi sprungit om libbarna i storlek, ännu ;-)
1.Vilket parti skulle du rösta på om det var val idag?
• Frisinnad samverkan fick 14 röster, liberalerna 12, centern 9 och Ålands framtid 9.
2. Vilken regering (med minst 15 mandat) vore bäst för Åland idag?
• De flesta ville att partierna c, fs och ob skulle ingå regeringen
3. Vad är Ålands största problem idag?
• De flesta svarade att ekonomin var Ålands största problem. Knarket kom på andra plats.
4. Hur många kommuner borde det finnas på Åland?
• De flesta svarade att Åland borde ha tre kommuner (staden, landsbygden och skärgården). Alternativet med 16 kommuner fick näst mest med röster.
5. Vad borde Åland spara in på i krisen?
• De flesta svarade at man skulle spara in på antalet anställda. Inbesparingar i skärgårdstrafiken fick näst mest röster.
6. Skatterna borde vara:
• Hela 27 stycken svarade att skatterna skulle vara ungefär som idag
7. Borde Åland ha egen beskattning?
• Hela 30 svarade att Åland borde ha egen beskattning, 13 svarade nej på frågan.
Sammanställt av Anthonio Salminen den 30/8 2009.
Att fs fick mest röster i enkäten beror förmodligen på att fs:arna var flitigast på att fylla i enkäten. Knappast har vi sprungit om libbarna i storlek, ännu ;-)
1.Vilket parti skulle du rösta på om det var val idag?
• Frisinnad samverkan fick 14 röster, liberalerna 12, centern 9 och Ålands framtid 9.
2. Vilken regering (med minst 15 mandat) vore bäst för Åland idag?
• De flesta ville att partierna c, fs och ob skulle ingå regeringen
3. Vad är Ålands största problem idag?
• De flesta svarade att ekonomin var Ålands största problem. Knarket kom på andra plats.
4. Hur många kommuner borde det finnas på Åland?
• De flesta svarade att Åland borde ha tre kommuner (staden, landsbygden och skärgården). Alternativet med 16 kommuner fick näst mest med röster.
5. Vad borde Åland spara in på i krisen?
• De flesta svarade at man skulle spara in på antalet anställda. Inbesparingar i skärgårdstrafiken fick näst mest röster.
6. Skatterna borde vara:
• Hela 27 stycken svarade att skatterna skulle vara ungefär som idag
7. Borde Åland ha egen beskattning?
• Hela 30 svarade att Åland borde ha egen beskattning, 13 svarade nej på frågan.
Sammanställt av Anthonio Salminen den 30/8 2009.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)