Jag tycker att det är intressant att läsa handelskammarens nya 21 punkters lista med åtgärder för att stärka Ålands ekonomi och välstånd. Det är lätt att hålla med om nästan alla punkter men när det gäller handelskammarens tankar på att avveckla näringsrätten och jordförvärvsreglerna så håller jag inte med. Att handelskammaren har mindre bra åtgärdsförslag på just dessa två punkter är dock förståeligt när man betänker att näringsrätten och jordförvärvsreglerna egentligen handlar om språkskydd och konstitutionella frågor för Åland snarare än ”vanlig näringspolitik”.
Men som sagt, att en intresseförening har bra och intressanta synpunkter i 19 av 21 möjliga frågor är positivt. Lycka till i ert arbete för ett rikare Åland men glöm inte bort att det är på ett litet, självstyrt och enspråkigt svenskt Åland som ni agerar och att vi tillhör ett land som är 200 gånger större än oss och som i praktiken är enspråkigt finskt.
Anthonio Salminen (fs)
PS.
Handelskammarens 21 punkters strategi finns att läsa som insändare på Nya Åland här: Ny strategi för ett mer konkurrenskraftigt Åland eller kan laddas ner som pdf från handelskammaren här.
DS.
torsdag 2 september 2010
tisdag 24 augusti 2010
Ett bra ordstäv som förklarar skillnaden mellan lycka och framgång
Framgång är att få vad man vill ha. Lycka är att vilja ha det man får.
PS.
Ordstäv är ett gammalt ord som betyder ordspråk.
PS.
Ordstäv är ett gammalt ord som betyder ordspråk.
torsdag 17 juni 2010
Jag vill ha ett bättre hemvårdsstöd
På fullmäktige i tisdags 15/6 skrev jag på ett bra förslag som går ut på att höja hemvårdsstödet i Mariehamn från 388 till 450 euro. Jag tror att många mariehamnare stöder en liten höjning av hemvårdsstödet som varit oförändrat i nästan 10 år. En barnfamilj som inte utnyttjar en dyr kommunal dagisplats, som kostar skattebetalarna cirka 10.000 euro per år, borde i rättvisans namn premieras med mer än 388 euro per månad.
Så här skriver Ålandstidningarna om saken.
Så här skriver Ålandstidningarna om saken.
onsdag 12 maj 2010
Är Frisinnad samverkan vår tids arbetarparti?
För mig som frisinnad politiker på Åland är moderaterna och särskilt Fredrik Reinfeldt en stor förebild. Det som imponerar extra mycket på mig är budskapet att ”Moderaterna är vår tids arbetarparti”. När man följer den svenska politiken via TV så ser man tydligt att det finns en röd tråd i allt som Alliansregeringen gör och det är att det alltid ska löna sig bättre att arbeta än att försörjas genom olika former av bidrag. Den här jobbpolitiken blir extra tydligt när man jämför med den bidrags- och skattehöjarpolitik som socialdemokraterna i Sverige så ofta verkar plädera för.
Jag tycker att vi som är frisinnade borde gå ut och demonstrera på Torgatan i Mariehamn den första maj 2011. Då är det ett halvår till valet och då kan vi föra fram politiska frågor som visar att det är vi som är det riktiga arbetarpartiet på Åland (inte bidragspartiet sossarna). Om man är ett arbetarparti och verkligen vill göra det lönsammare att arbeta så finns det många frågor att hugga tag i direkt. Här nedan finns fyra konkreta exempel på frågor där vi tack vare självstyrelsen kan sätta igång arbete med att göra det lönsammare att arbeta direkt.
• Varför ska man bestraffa studerande som jobbar vid sidan om studierna? Om en studerande arbetar och förtjänar mer än 760 euro på en månad så tappar han/hon hela studiepenningen. Vid deltidsstudier är gränsen 1.100 euro. Vilka signaler ger det här till våra ungdomar? Kan vi verkligen säga att vi oroar oss för en arbetskraftsbrist och en stor försörjningsbörda i framtiden om vi behandlar arbetsivriga ungdomar på detta sätt? Kan vi säga att det lönar sig att arbeta för studerande? Se detaljer i § 21 i studiestödslagen.
• Varför ska studiepenningen för en 17-åring minska om mamma eller pappa börjar arbeta och förtjäna mer. Om mammas inkomst ökar med 500 euro så minskar barnets studiestöd med 24 euro. Om man vill fostra fram en arbetande generation så är det kontraproduktivt att straffa barnet för att föräldrarna börjar arbeta mer.
• Varför ska en ensamförsörjare betala 11,50 mer i dagisavgift för varje hundralapp som inkomsten ökar. Det är ju nästan en kommunalskatt till. Hur intressant är det att arbeta mer om en 100-lapp i ökad inkomst äts upp av 16,50 i ökad kommunalskatt, 11,50 i höjd dagisavgift, 20 euro i minskat bostadsbidrag, 10 euro i ökad statsskatt osv… Man kan knappast säga att det är lätt att arbeta sig ur fattigdom om staten/samhället tar över hälften av en liten tilläggsinkomst.
•Varför ska tilläggsdelen i hemvårdsstödet minska med 15 euro för varje 100 lapp som familjen ökar sin inkomst? Kommunen sparar ju in en dagisplats oberoende av vad familjen förtjänar eftersom grundkravet är att man inte får ha ” av kommunen ordnad eller bekostad barnomsorg”.
Om vi istället införde enhetliga avgifter och bidrag för alla så försvann marginaleffekterna samtidigt som byråkratin förenklades. Det vore en fin jobbpolitik att föra fram i valet.
Vänliga hälsningar Tony
Jag tycker att vi som är frisinnade borde gå ut och demonstrera på Torgatan i Mariehamn den första maj 2011. Då är det ett halvår till valet och då kan vi föra fram politiska frågor som visar att det är vi som är det riktiga arbetarpartiet på Åland (inte bidragspartiet sossarna). Om man är ett arbetarparti och verkligen vill göra det lönsammare att arbeta så finns det många frågor att hugga tag i direkt. Här nedan finns fyra konkreta exempel på frågor där vi tack vare självstyrelsen kan sätta igång arbete med att göra det lönsammare att arbeta direkt.
• Varför ska man bestraffa studerande som jobbar vid sidan om studierna? Om en studerande arbetar och förtjänar mer än 760 euro på en månad så tappar han/hon hela studiepenningen. Vid deltidsstudier är gränsen 1.100 euro. Vilka signaler ger det här till våra ungdomar? Kan vi verkligen säga att vi oroar oss för en arbetskraftsbrist och en stor försörjningsbörda i framtiden om vi behandlar arbetsivriga ungdomar på detta sätt? Kan vi säga att det lönar sig att arbeta för studerande? Se detaljer i § 21 i studiestödslagen.
• Varför ska studiepenningen för en 17-åring minska om mamma eller pappa börjar arbeta och förtjäna mer. Om mammas inkomst ökar med 500 euro så minskar barnets studiestöd med 24 euro. Om man vill fostra fram en arbetande generation så är det kontraproduktivt att straffa barnet för att föräldrarna börjar arbeta mer.
• Varför ska en ensamförsörjare betala 11,50 mer i dagisavgift för varje hundralapp som inkomsten ökar. Det är ju nästan en kommunalskatt till. Hur intressant är det att arbeta mer om en 100-lapp i ökad inkomst äts upp av 16,50 i ökad kommunalskatt, 11,50 i höjd dagisavgift, 20 euro i minskat bostadsbidrag, 10 euro i ökad statsskatt osv… Man kan knappast säga att det är lätt att arbeta sig ur fattigdom om staten/samhället tar över hälften av en liten tilläggsinkomst.
•Varför ska tilläggsdelen i hemvårdsstödet minska med 15 euro för varje 100 lapp som familjen ökar sin inkomst? Kommunen sparar ju in en dagisplats oberoende av vad familjen förtjänar eftersom grundkravet är att man inte får ha ” av kommunen ordnad eller bekostad barnomsorg”.
Om vi istället införde enhetliga avgifter och bidrag för alla så försvann marginaleffekterna samtidigt som byråkratin förenklades. Det vore en fin jobbpolitik att föra fram i valet.
Vänliga hälsningar Tony
lördag 8 maj 2010
Ålands bredband är bland de bästa i världen
Häromdagen snubblade jag över en gammal radiodebatt från den 12 december 2007. I den debatterade sossen Christian Bejar och jag bredbandsnät i Ålands radio. Bejar klagade och gnällde på våra IT-företag och menade att kommunpolitikerna kunde sköta bredbandsnätet bättre i kommunal regi. Jag tycker tvärtom att vi borde vara stolta över våra duktiga IT-företag och låta dom sköta bredbandet i privat regi på marknadsvillkor.
Vad har då hänt med bredbandet på senare år? Jo, Åland och Mariehamn ligger i toppen i världen. I april 2010 låg Åland trea i världen på nedladdningshastighet och fyra i världen på uppladdningshastighet. Se nedan:
Top Countries Ranked by Speed
Download Speed
1. Republic of Korea 22.41 Mb/s
2. Latvia 19.29 Mb/s
3. Aland Islands 18.82 Mb/s
Upload Speed
1. Lithuania 10.52 Mb/s
2. Japan 8.94 Mb/s
3. Latvia 8.10 Mb/s
4. Aland Islands 8.07 Mb/
Hela listan med drygt 180 länder finns att läsa här:
http://www.speedtest.net/global.php#0
Vad har då hänt med bredbandet på senare år? Jo, Åland och Mariehamn ligger i toppen i världen. I april 2010 låg Åland trea i världen på nedladdningshastighet och fyra i världen på uppladdningshastighet. Se nedan:
Top Countries Ranked by Speed
Download Speed
1. Republic of Korea 22.41 Mb/s
2. Latvia 19.29 Mb/s
3. Aland Islands 18.82 Mb/s
Upload Speed
1. Lithuania 10.52 Mb/s
2. Japan 8.94 Mb/s
3. Latvia 8.10 Mb/s
4. Aland Islands 8.07 Mb/
Hela listan med drygt 180 länder finns att läsa här:
http://www.speedtest.net/global.php#0
tisdag 4 maj 2010
Frisinnade på facebook
Nu på onsdag den 5 maj kl. 19-21 ordnar frisinnad samverkan en ”komma igång kurs” i användningen av det sociala nätverket Facebook. Vi håller till i en datasal på Ålands lyceum. Det ska bli kul att pröva på facebook.
fredag 23 april 2010
Vad tycker du om din kommun?
Jag tycker att Mariehamn är fantastiskt. Vi har Ålands bästa kommunala service och vanligtvis Ålands lägsta kommunalskatt. En förträfflig kombination. Om inte sossarna och liberalerna röstat igenom en onödig 0,5 % skattehöjning i stan till 16,5 % hösten 2008 så hade vi nu legat 0,25 % under Saltvik som har 16,25% (dom har lägst skatt i hela Finland just nu).
Hursomhelst. Nu på onsdag den 28 april kl. 19-21 ordnar fs ett kommun-seminarium på Ålands lyceum. Det är öppet för allmänheten och inleds med att frisinnade Lennart Isaksson presenterar lite fakta om Ålands kommuner och ett konkret förslag till samhällsreform som kallas ”Åland - ett samhälle”. Huvudtemat är hur kommunerna och den kommunala verksamheten på Åland kan utvecklas för att bli bättre, mer tillgänglig och mer effektiv. Några av frågeställningarna som berörs är:
- Är större kommuner effektivare än små?
- Om ja, varför är det en skillnad?
- Varför är små kommuner ibland, trots allt billigare än större?
- Hur ser framtidens kommuner ut på Åland?
- Hur har kommunsammanslagningar gått till på andra platser?
- Vad har lyckats bra och vad har misslyckats på andra ställen?
- Hur kan den kommunala servicen bli bättre, mer tillgänglig och effektivare?
- Kan något förbättras genom att ansvars- och rollfördelningen justeras mellan LR och kommunerna på något område?
Ordet leds av Johan Ehn som är ordförande i frisinnad samverkan rf.
I panelen medverkar:
• Daniel Dahlén från Ålands handelskammare
• Emma Dahlén från Mariehamns stad
• Niklas Eriksson från Föglö kommun
• Katarina Fellman från Ålands statistik- och utredningsbyrå
• Carolina Sandell från Jomala kommun
• Tom Simola från Kimitoöns kommun
VÄLKOMNA!
Hursomhelst. Nu på onsdag den 28 april kl. 19-21 ordnar fs ett kommun-seminarium på Ålands lyceum. Det är öppet för allmänheten och inleds med att frisinnade Lennart Isaksson presenterar lite fakta om Ålands kommuner och ett konkret förslag till samhällsreform som kallas ”Åland - ett samhälle”. Huvudtemat är hur kommunerna och den kommunala verksamheten på Åland kan utvecklas för att bli bättre, mer tillgänglig och mer effektiv. Några av frågeställningarna som berörs är:
- Är större kommuner effektivare än små?
- Om ja, varför är det en skillnad?
- Varför är små kommuner ibland, trots allt billigare än större?
- Hur ser framtidens kommuner ut på Åland?
- Hur har kommunsammanslagningar gått till på andra platser?
- Vad har lyckats bra och vad har misslyckats på andra ställen?
- Hur kan den kommunala servicen bli bättre, mer tillgänglig och effektivare?
- Kan något förbättras genom att ansvars- och rollfördelningen justeras mellan LR och kommunerna på något område?
Ordet leds av Johan Ehn som är ordförande i frisinnad samverkan rf.
I panelen medverkar:
• Daniel Dahlén från Ålands handelskammare
• Emma Dahlén från Mariehamns stad
• Niklas Eriksson från Föglö kommun
• Katarina Fellman från Ålands statistik- och utredningsbyrå
• Carolina Sandell från Jomala kommun
• Tom Simola från Kimitoöns kommun
VÄLKOMNA!
tisdag 6 april 2010
Idag var jag med i TV-programmet Rakt på
I dagens avsnitt om "Rakt på" intervjuades Camilla Gunell och jag av Nina Fellman om upprustningen av daghemmet Nyängen i Mariehamn. Här kan du se TV-inslaget på webben. Det var lite nervöst men mycket spännande att vara med i lokal-TV på Åland. Det ska bli kul att höra vad partivännerna i fs tycker om inslaget.
Hälsningar Tony
Hälsningar Tony
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)