Valfrihet är bästa lösningen

Jag såg att lagtinget debatterat den viktiga frågan om barnomsorgen på Åland. Det som verkade väcka mest diskussion var hur mycket valfrihet som skall få finnas inom barnomsorgen och hur den påverkar föräldrarnas arbetslust och jämställdhet.

Eftersom folk i grunden har så olika uppfattning om huruvida barnet har det bättre på dagis eller hemma så är nog mer valfrihet ofrånkomligen den bästa lösningen. Då kan ju den som vill ha barnen på dagis väja det och den som vill ha barnet hemma välja det, om politikerna tillåter båda möjligheter.

När det gäller sossarnas och liberalernas rädsla för att mer valfrihet skulle bli en ”kvinnofälla” så borde de tänka på att dagens moderna kvinnor är välutbildade och kapabla människor som nog klarar av både svårare och mer komplexa frågor än detta. Lita på kvinnorna (och männen) så skall ni nog få se att det går bra.

När det gäller frågan om hur systemen påverkar föräldrars lust att arbeta så borde man först av allt konstatera att varken hemvårdsstödet eller barnomsorgspengen kräver att barnets förälder slutar arbeta och själv vårdar barnet i hemmet. För att få stödet eller pengen så räcker det att barnet inte nyttjar kommunal barnomsorg.

En sak som däremot påverkar hur lönsamt det är att arbeta är att den föreslagna barnomsorgspengen utgår lika för alla oberoende av inkomst. Inom dagens hemvårdsstöd finns det däremot en inkomstgraderad tilläggsdel som är maximalt 272 euro och sedan minskar med 15 procent av det som familjens inkomst överstiger 776 euro. I praktiken kan man säga att inkomstgraderingen av tilläggsdelen i dagens hemvårdsstöd gör det 15 euro olönsammare att arbeta för varje ny 100 lapp som familjen förtjänar. Om familjens inkomst överstiger 2.589 euro per månad så blir familjen helt utan tilläggsdel. Den som månar om att det skall vara lönsamt att arbeta borde hjälpa till att göra om hemvårdsstödet till en barnomsorgspeng.


Anthonio Salminen (fs)