Lite lägre skatt ger lite mer välfärd på Åland

Nu på tisdag den 21 oktober 2008 skall jag vara med och diskutera åländsk kommunalskattepolitik, som är ett av mina absoluta favoritämnen. Det är Ålands kommunförbund som bjuder in till konferens om "en aktiv kommunal skattepolitik" som ju sedan länge är en av självstyrelsen viktigaste behörigheter.

Personligen tycker jag att man, av rättviseskäl, skall sträva mot en så låg skatt som möjligt. Rättvisa är ju att få behålla det man arbetar och förtjänar ihop och därför skall skattetrycket av rättviseskäl hållas lågt. Skattetryckets andel av BNP, som är cirka 44 % hos oss, anger hur stor andel av det som producera på ett år som skall få "köpas upp" via kollektiva beslut av oss politiker. Resten, blott cirka 56 %, får företagen och vanligt folk behålla själva för privat konsumtion och investeringar.

För Ålands del är det av konkurrensskäl viktigt att hålla ett lägre skattetryck än grannländerna. Om vi har lägre skatt än övriga norden så kan vi ju lättare locka till oss produktiv arbetskraft. Om vi tvärtom satsade på hög skatt och höga bidrag så skulle vi tvärtom locka till oss bidragstagare och det är varken ekonomsikt hållbart eller eftersträvansvärt.

Rent konkret så föredrar jag personligen ett enkelt och stort allmänt Ålandsavdrag i kommunalbeskattningen framom en massa små, krångliga och snåriga specialavdrag. Då blir beskattningen både enklare och effektivare.

Av självstyrelseprogressiva skäl är jag också för en aktivare åländsk kommunalbeskattning men ett orosmoment just nu är att Ålands (c)+(lib) regering är klart mindre borgerlig än Finlands (c)+(saml) regering och därför är risken stor att ökad åländsk aktivitet just nu skulle bära åt fel håll. Om Åland skulle börja driva en aktivare kommunal skattepolitik som resulterade i att finska skatteavdrag inte "slår igenom" på Åland så blir ju beskattningen strängare på Åland och det skulle motverka både den ekonomiska utvecklingen och välfärden på Åland.

Det som sist och slutligen avgör hur rika vi är på Åland är hur mycket som produceras på Åland och därför skall naturligtvis skattetrycket, som är produktionshämmande, hållas så lågt som möjligt. Min övertygelse är att "lite lägre skatt ger lite mer välfärd på Åland”.

Anthonio Salminen (fs)

Miljövänliga bilar är framtiden

För oss frisinnade är det självklart att det är de miljöfarliga avgasutsläppen som skall bekämpas och inte bilisterna. Den dag som nya bilar inte längre släpper ut farliga avgaser så kommer
bilens suveräna egenskaper som individuellt fortskaffningsmedel, med inbyggd frihetskänsla, att få ny miljövänlig fart.

Vänstermänniskor ser däremot bilars avgasutsläpp närmast som en möjlighet att tvinga in alla männsiskor i kollektiva lösningar som exempelvis bussar, helst avgiftsfria sådana så att det blir extra dyrt för oss som är solidariska och betalar skatt.

Personligen tror jag att människans drivkrafter och påhittighet är så stor att miljövänliga bilar snart finns på marknaden. Kanske dagens etanoldrivna eller eldrivna bilar kan vara ett fint steg på vägen. I fredags (3/10) fanns en bra insändare i ämnet som exakt belyser vad jag talar om (Bruno Fransholm torde vara sosse).


Nedan en kopia på en insändare i Tidningen Åland den 3 oktober 2008:

replik Etanol tar inte mat ur mun
BRUNA FRANSHOLM påstår i de båda Ålandstidningarna att ”etanol gjord av sädesgrödor orsakar svält för 100 miljoner människor som inte har råd att köpa mat på grund av de stigande råvarupriserna”. Det är fullständigt fel.

Påståendet att etanolen tar mat ur mun på jordens fattiga utgår ifrån att mängden jordbruksmark är konstant. Så är det förstås inte! I Brasilien, men också länder som Moçambique och Tanzania ligger stora områden i träda, eftersom jordbruk inte varit lönt.

När de nu får en produkt som är attraktiv på världsmarknaden, lönar det sig att odla upp markerna och intäkter skapas som kan ge mat åt hungrande magar. 75 procent av Afrikas fattiga är bönder och gynnas av stigande spannmålspriser – men låt oss inte överdriva effekten eftersom mindre än en procent av all odlad mark går till biobränsleproduktion.

Tredje världens fattiga länder är idag starkt beroende av importerad olja. I takt med att den blir dyrare får de allt mindre pengar över till sina basbehov. Att bistå dem i att få fram egenproducerade biobränslen minskar deras oljeberoende och ger dem mer pengar över till annat, samtidigt som klimatpåverkan minskar.

Därför är såväl den internationella jordbruksrörelsen, miljö- och biståndsorganisationer som satt sig in i frågan och WorldWatch Institute starkt positiva till biobränslen från fattigare länder. De fossila bränslena är huvudproblemet, smarta förnybara bränslen en viktig del av lösningen.

Mattias Goldmann Gröna Bilister

Valfrihet är bästa lösningen

Jag såg att lagtinget debatterat den viktiga frågan om barnomsorgen på Åland. Det som verkade väcka mest diskussion var hur mycket valfrihet som skall få finnas inom barnomsorgen och hur den påverkar föräldrarnas arbetslust och jämställdhet.

Eftersom folk i grunden har så olika uppfattning om huruvida barnet har det bättre på dagis eller hemma så är nog mer valfrihet ofrånkomligen den bästa lösningen. Då kan ju den som vill ha barnen på dagis väja det och den som vill ha barnet hemma välja det, om politikerna tillåter båda möjligheter.

När det gäller sossarnas och liberalernas rädsla för att mer valfrihet skulle bli en ”kvinnofälla” så borde de tänka på att dagens moderna kvinnor är välutbildade och kapabla människor som nog klarar av både svårare och mer komplexa frågor än detta. Lita på kvinnorna (och männen) så skall ni nog få se att det går bra.

När det gäller frågan om hur systemen påverkar föräldrars lust att arbeta så borde man först av allt konstatera att varken hemvårdsstödet eller barnomsorgspengen kräver att barnets förälder slutar arbeta och själv vårdar barnet i hemmet. För att få stödet eller pengen så räcker det att barnet inte nyttjar kommunal barnomsorg.

En sak som däremot påverkar hur lönsamt det är att arbeta är att den föreslagna barnomsorgspengen utgår lika för alla oberoende av inkomst. Inom dagens hemvårdsstöd finns det däremot en inkomstgraderad tilläggsdel som är maximalt 272 euro och sedan minskar med 15 procent av det som familjens inkomst överstiger 776 euro. I praktiken kan man säga att inkomstgraderingen av tilläggsdelen i dagens hemvårdsstöd gör det 15 euro olönsammare att arbeta för varje ny 100 lapp som familjen förtjänar. Om familjens inkomst överstiger 2.589 euro per månad så blir familjen helt utan tilläggsdel. Den som månar om att det skall vara lönsamt att arbeta borde hjälpa till att göra om hemvårdsstödet till en barnomsorgspeng.


Anthonio Salminen (fs)

Finansministern vill lindra skatten på arbete

Finlands finansminister Jyrki Katainen (saml) har nyligen tillsatt en arbetsgrupp för att se över den framtida beskattningen i Finland. Arbetsgruppen kommer bland annat att överväga strukturreformer i beskattningen, hur beskattningen kunde vara mer sporrande och ställa skattesystemet i relation till den internationella konkurrenskraften. Ministern själv säger att en lindring av inkomstskatten skulle öka löntagarnas köpkraft och hämma en osund lönekonkurrens. Måttliga lönelyft i kombination med sänkt skatt på arbete skulle då trygga en ökad köpkraft, enligt den finska ministern.

För oss borgerligt sinnade ålänningar låter detta säkert som ljuv musik. Vi behöver dock inte sitta still i båten och bara vänta på vad rikspolitikerna hittar på åt oss. Vi bestämmer ju själva över kommunalskatterna på Åland och dom kan ju användas kreativt, om viljan finns. Varför inte stimulera produktionen på Åland genom att fördubbla Ålandsavdraget från 5 procent till 10 procent nästa år? Tack vare självstyrelsen har vi ju goda möjligheter att föra en egen åländsk politik. Det vore också kul att någon gång få veta vad vår egen finansminister Mats Perämaa (lib) har för tankar om den framtida beskattningen på vårt självstyrda Åland.

Anthonio Salminen (fs)

Vanliga män begår inte våldsbrott

I lördagens Nya Åland (20/9-2008) skriver Karin Erlandsson att ”det är högst vanliga män som begår våldsbrott”. Med tanke på att storleksordningen 99 procent av alla män aldrig begår något våldsbrott så är hennes påstående felaktigt. Om man betänker att gruppen män som inte begår våldsbrott är mångdubbelt större än den ytterst lilla grupp som faktiskt begår våldsbrotten så måste slutsatsen naturligtvis vara den motsatta, att vanliga män inte begår våldsbrott.

Särskilt med tanke på alla de män (poliser, åklagare, lärare, föräldrar osv.) som dagligen arbetar hårt för att bekämpa förekomsten av våldsbrott i samhället så är det olyckligt att informationen om män som grupp ibland vinklas och svartmålas på sätt som påminner om manshat. Inte heller brottsoffren och allmänheten är betjänta av oriktig information.

Anthonio Salminen (fs)

Lägre skatt är rättvist

För att förstå rättvisan i de statliga inkomstskattesänkningar som Finlands borgerliga regering föreslår för nästa år så måste man se till både utgångsläget och helheten i skattesystemet. Om man exempelvis vet om att den som idag förtjänar 4.000 i månaden betalar 15 gånger mer i skatt än den som förtjänar 1.000 euro per månad så klarnar kanske utgångsläget lite. Om man vet om att den första betalar 12.000 euro mer per år i inkomstskatt än den andra så är det kanske rimligt att skattebördan lättar med någon hundring mer för den som bär den större skattebördan. I tabellen här intill finns exempel på vad en icke kyrkskriven mariehamnare betalar i stats- och kommulanskatt enligt skattestyrelsen skattekalkylator som finns tillgänglig på internetadressen http://www.skatt.fi.

Anthonio Salminen (fs)

Snart får du behålla mer av din lön

Det är inte ofta man får anledning att berömma rikspolitiken i Finland men när det gäller skattepolitiken så går utvecklingen glädjande nog åt rätt håll. Allt sedan slutet av 1990-talet har den statliga inkomstskatten lindrats, steg för steg. Nästa år föreslår Finlands borgerliga regering att vi som arbetar skall får behålla ungefär 870 miljoner mer av vår bruttolön. För en låginkomsttagare beräknas det innebära cirka 204 euro mer i plånboken på ett år, för en medelinkomsttagare 312 euro och för en höginkomsttagare 744 euro. Men tanke på att Finlands skattetryck ännu är förhållandevis högt och progressivt så är denna typ av skattesänkningar en bra åtgärd. När det görs lönsammare att arbeta så sporras fler att producera mer och då ökar välståndet både för individen och samhället. Detta gynnar i förlängningen alla.

Till sist en liten hälsning till socialdemokraten Henrik Lagerberg som är missnöjd med utfallet för dem som arbetar lite och har de allra lägsta inkomsterna. Den som idag förtjänar mindre än 12.600 brutto per år betalar ingen statlig inkomstskatt alls och kan följaktligen inte heller få någon sänkning av sin nuvarande statliga inkomstskatt.

Anthonio Salminen (fs)

Stadens äldreomsorg har givits goda förutsättningar

På senare tid har man vid ett flertal tillfällen kunnat läsa att det finns brist på resurser inom äldreomsorgen i Mariehamn. Med tanke på den stora mängd pengar som socialnämnden i Mariehamn beviljats av stadsfullmäktige på senare år så är en bristsituation mycket förvånande. Socialnämndens medel har enligt boksluten ökat från 13,4 miljoner år 1998 till 22,9 miljoner år 2007 eller med 71 %. Äldreomsorgen finns inom anslaget omsorg och handikappstöd och där har resurserna växt från 3,1 miljoner till 10,8 miljoner eller med hela 247 % på nio år. I diagrammet här intill framgår hur socialnämndens ekonomiska resurser utvecklats under senare år.

Någon kanske tror att bristsituationen inom äldreomsorgen kan bero på att antalet äldre ökat väsentligt mer än resurserna men det stämmer inte. Om man studerar ÅSUB:s siffror för befolkningsutvecklingen så ser man exempelvis att antalet personer över 75 år i Mariehamn bara ökat från 887 till 943 personer eller med 6 %. Antalet personer över 85 år har förvisso ökat mer, från 230 till 300 personer eller med 30 % men detta är också en ganska måttlig ökning. Med tanke på de mycket goda ekonomiska förutsättningar som givits äldreomsorgen så borde alla Mariehamnare ha rätt att förvänta sig både ett gott utbud och en hög kvalitet på stadens äldreomsorg.

Anthonio Salminen (fs)

Diagram över socialnämndens resurser enligt Mariehamns bokslut åren 1998-2007