Jag tror att energiska Britt Lundberg (c) kan göra mycket gott för att förbättra EU. Om hon väljs in och EU därefter blir lite mer som Åland och lite mer som Britt så gynnar det både oss ålänningar och resten av Europa.
Jag hoppas att vi blir många ålänningar som går och röstar nu på söndag den 7 juni. Då gör vi vad vi kan för att EU ska bli lite mer åländskt och lite bättre. Framtiden blir så ljus som vi gör den.
Anthonio Salminen (fs)
torsdag 4 juni 2009
tisdag 2 juni 2009
Framgångsrika företag är viktigare än klumpsumman
I måndags var jag och lyssnade på den intressanta debatten om vem som i framtiden skall bestämma över ålänningarnas skatter. En av publikfrågorna var särskilt intressant. Varför är många ”vanliga ålänningar” rädda för eller åtminstone skeptiska till mer egen beskattning? Det verkar ibland som om de flesta åländska politiker är mer sugna på att byta bort klumpsumman mot egen beskattning än vanligt folk.
Jag tror att vanligt folk är ganska förnuftiga och resonerar så att man inte gärna byter bort ett system som visat sig fungera ganska bra under ganska lång tid. Dessutom kan det vara så att många tror att klumpsumman är viktigare än den egentligen är. Möjligen tror en del att klumpsumman är jätteviktig, kanske rent av att nästan alla ålänningar lever på den.
Faktum är att klumpsumman är ganska liten, relativt sett. På senare år har den varit knappt 200 miljoner per år och det motsvarar ungefär 20 procent av Ålands BNP. Ett annat faktum är att Ålands största och viktigaste företag, Viking Line, ensamt omsätter över 400 miljoner per år eller omkring dubbelt mer än en klumpsumma. Ett annat faktum är att företaget Viking Line har omkring 3000 anställda eller ungefär 50 procent fler än landskapsregeringen.
Sammantaget kan man nog konstatera att de flesta ålänningar egentligen lever på det som produceras i privata företag och att framgångsrika företag därför är viktigare än klumpsumman.
Anthonio Salminen (fs)
Jag tror att vanligt folk är ganska förnuftiga och resonerar så att man inte gärna byter bort ett system som visat sig fungera ganska bra under ganska lång tid. Dessutom kan det vara så att många tror att klumpsumman är viktigare än den egentligen är. Möjligen tror en del att klumpsumman är jätteviktig, kanske rent av att nästan alla ålänningar lever på den.
Faktum är att klumpsumman är ganska liten, relativt sett. På senare år har den varit knappt 200 miljoner per år och det motsvarar ungefär 20 procent av Ålands BNP. Ett annat faktum är att Ålands största och viktigaste företag, Viking Line, ensamt omsätter över 400 miljoner per år eller omkring dubbelt mer än en klumpsumma. Ett annat faktum är att företaget Viking Line har omkring 3000 anställda eller ungefär 50 procent fler än landskapsregeringen.
Sammantaget kan man nog konstatera att de flesta ålänningar egentligen lever på det som produceras i privata företag och att framgångsrika företag därför är viktigare än klumpsumman.
Anthonio Salminen (fs)
torsdag 21 maj 2009
Vad ska EU ta av oss ålänningar härnäst?
Tanken med EU är god, att länder ska samarbeta för att få bra lösningar på internationella problem som krig, organiserad brottslighet, miljöförstöring osv. Men EU gör inte alltid som den ursprungliga tanken var. Ibland gör EU misstag, som när dom exempelvis tog snuset och vårfågeljakten av oss ålänningar. Om ålänningarna fått bestämma så hade dessa misstag knappast skett. Kort sagt behöver EU bli lite mer som Åland.
Om många ålänningar går och röstar på söndag den 7 juni så gör vi vad vi kan för att EU ska bli lite mer åländskt och lite bättre. Framtiden blir så ljus som vi gör den.
Anthonio Salminen (fs)
Om många ålänningar går och röstar på söndag den 7 juni så gör vi vad vi kan för att EU ska bli lite mer åländskt och lite bättre. Framtiden blir så ljus som vi gör den.
Anthonio Salminen (fs)
torsdag 30 april 2009
Britt till Bryssel
Jag tror att energiska Britt Lundberg (c) kan göra mycket gott för att förbättra EU. Om hon väljs in och EU därefter blir lite mer som Åland och lite mer som Britt så gynnar det både oss ålänningar och resten av Europa.
I EU-valet 2009 samarbetar vi frisinnade med (c) och (lib). Personligen tycker jag att Britt för fram sju viktiga valfrågor. Läs gärna mer i hennes valreklam.
Bild 1.
Bild 2
onsdag 29 april 2009
lördag 25 april 2009
Lite tankar om Ålands små kommuner
Bakgrund
Åland har 16 kommuner. Systemet med många små kommuner är en viktig del av självstyrelsen, närdemokratin, decentraliseringen och småskaligheten på Åland. Vissa kommuner är dock kanske orimligt små för att på ett optimalt sätt kunna klara av vissa kommunala uppgifter. Som jag ser det så är kommunsammanslagningar primärt en fråga för Ålands små kommuner, och inte så angeläget för Mariehamn. Viss kommunal verksamhet kan säkert också skötas bra genom att flyttas till landskapsregeringen eller ett kommunalförbund med alla eller vissa kommuner.
För vem är kommunsammanslagningar bra?
Om Åland slås samman till en enda kommun så uppstår frågan om vems servicenivå som skall gälla. Skall alla få Mariehamns höga service så måste skatterna höjas för att betala merkostnaden. Om man inte höjer skatten utan fördelar kommunalskatterna så att alla får samma servicenivå så sänks den i Mariehamn. I bägge fall är Mariehamnarna förlorare. En effektivare verksamhet vinner dock alla innevånare på eftersom skatterna räcker till mer och/eller bättre service.
Skilj på finansiering och produktion av kommunal service
Självklart skall barnomsorgen, grundskolan och äldreomsorgen i huvudsak finansieras med våra gemensamma kommunala skatter. Däremot är det inte självklart att kommunen skall producera all denna service själv. Om ett företag exempelvis startar ett dagis i stadens centrum så kan alla kommuner köpa platser till sina egna kommunala innevånare därifrån. Då är produktionen i privat regi med finansieringen sker till cirka 90 procent solidariskt via skatt . Enskilda daghem* kan ses som en möjlighet för ”kommunalt samarbete” med en tredje part. Metoden kunde gärna utvidgas till flera områden.
*) Landskapsförordning (1997:12) om barnomsorg
10 §. Ersättningsandel
Ersättningsandel till enskilda daghem skall beräknas enligt följande:
1) Heltidsvård för barn över tre år, men under skolåldern.
Ersättningsandelen för ett barn över tre år, men under skolåldern beräknas till 90 procent av kommunens nettodriftskostnader för motsvarande verksamhet.
2) Heltidsvård för barn under tre år.
Ersättningsandelen för ett barn under tre år beräknas till 175 procent av ersättningsandelen för ett barn över tre år men under skolåldern.
3) Halvtidsvård.
Ersättningsandelen för ett barn i halvtidsvård beräknas till 60 procent av ersättningsandelen för motsvarande heltidsvård. Nettodriftskostnaden beräknas genom att daghemmets intäkter subtraheras från dess driftskostnader. Med driftskostnader avses följande kostnader: lön till personal, socialavgifter, pensioner, materialinköp, köp av övriga tjänster för den egna serviceproduktionen, hyror, interna utgifter, planmässiga avskrivningar på anläggningstillgångar samt kalkylerad ränta på anläggningstillgångar. Ersättningsandelen till enskilda daghem beräknas utgående från kommunens senast fastställda bokslut och skall justeras årligen.
Sammanställt av Anthonio Salminen den 19 april 2009
Åland har 16 kommuner. Systemet med många små kommuner är en viktig del av självstyrelsen, närdemokratin, decentraliseringen och småskaligheten på Åland. Vissa kommuner är dock kanske orimligt små för att på ett optimalt sätt kunna klara av vissa kommunala uppgifter. Som jag ser det så är kommunsammanslagningar primärt en fråga för Ålands små kommuner, och inte så angeläget för Mariehamn. Viss kommunal verksamhet kan säkert också skötas bra genom att flyttas till landskapsregeringen eller ett kommunalförbund med alla eller vissa kommuner.
För vem är kommunsammanslagningar bra?
Om Åland slås samman till en enda kommun så uppstår frågan om vems servicenivå som skall gälla. Skall alla få Mariehamns höga service så måste skatterna höjas för att betala merkostnaden. Om man inte höjer skatten utan fördelar kommunalskatterna så att alla får samma servicenivå så sänks den i Mariehamn. I bägge fall är Mariehamnarna förlorare. En effektivare verksamhet vinner dock alla innevånare på eftersom skatterna räcker till mer och/eller bättre service.
Skilj på finansiering och produktion av kommunal service
Självklart skall barnomsorgen, grundskolan och äldreomsorgen i huvudsak finansieras med våra gemensamma kommunala skatter. Däremot är det inte självklart att kommunen skall producera all denna service själv. Om ett företag exempelvis startar ett dagis i stadens centrum så kan alla kommuner köpa platser till sina egna kommunala innevånare därifrån. Då är produktionen i privat regi med finansieringen sker till cirka 90 procent solidariskt via skatt . Enskilda daghem* kan ses som en möjlighet för ”kommunalt samarbete” med en tredje part. Metoden kunde gärna utvidgas till flera områden.
*) Landskapsförordning (1997:12) om barnomsorg
10 §. Ersättningsandel
Ersättningsandel till enskilda daghem skall beräknas enligt följande:
1) Heltidsvård för barn över tre år, men under skolåldern.
Ersättningsandelen för ett barn över tre år, men under skolåldern beräknas till 90 procent av kommunens nettodriftskostnader för motsvarande verksamhet.
2) Heltidsvård för barn under tre år.
Ersättningsandelen för ett barn under tre år beräknas till 175 procent av ersättningsandelen för ett barn över tre år men under skolåldern.
3) Halvtidsvård.
Ersättningsandelen för ett barn i halvtidsvård beräknas till 60 procent av ersättningsandelen för motsvarande heltidsvård. Nettodriftskostnaden beräknas genom att daghemmets intäkter subtraheras från dess driftskostnader. Med driftskostnader avses följande kostnader: lön till personal, socialavgifter, pensioner, materialinköp, köp av övriga tjänster för den egna serviceproduktionen, hyror, interna utgifter, planmässiga avskrivningar på anläggningstillgångar samt kalkylerad ränta på anläggningstillgångar. Ersättningsandelen till enskilda daghem beräknas utgående från kommunens senast fastställda bokslut och skall justeras årligen.
Sammanställt av Anthonio Salminen den 19 april 2009
lördag 18 april 2009
Fri vilja är bättre än tvång
Jag tycker att det är bra att Mariehamns stad planerar fram ett nytt attraktivt bostadsområde för egnahemshus i Storgärdan, som ligger norr om Genvägen i Östernäs. Det är också bra att staden ger möjlighet för Mariehamns Energi att bygga fjärrvärme till området men det är inte bra att libbarna och sossarna i stadsstyrelsen röstar igenom ett avtal* som tvingar alla att ansluta sig till stadens kommunalägda fjärrvärmebolag. Att välja värmesystem till sitt eget hus borde vara en rättighet för husägaren, inte ett tvång från stadspolitikerna.
Anthonio Salminen (fs)
*) I första paragrafen i avtalet mellan staden och fjärrvärmebolaget står det tyvärr att samtliga bostadshus skall anslutas var för sig till ME:s fjärrvärmeledningsnät.
Anthonio Salminen (fs)
*) I första paragrafen i avtalet mellan staden och fjärrvärmebolaget står det tyvärr att samtliga bostadshus skall anslutas var för sig till ME:s fjärrvärmeledningsnät.
tisdag 31 mars 2009
Mariehamn får snart Ålands bästa hemvårdsstöd
I tisdags kväll 31/3 godkände stadsfullmäktige i Mariehamn mitt förslag om ett förbättrat hemvårdsstöd. Beslutet innebär att Mariehamn den 1 augusti 2009 utökar hemvårdsstödet till att gälla för barn under fyra år, sannolikt som första kommun i Finland. I övriga kommuner gäller hemvårdsstödet barn under 3 år. Som politiker ser jag fyra uppenbara fördelar:
• Det innebär mer valfrihet för barnfamiljerna
• Det ökar kommunens attraktionskraft
• Det lättar på trycket på daghemmen
• Det är kostnadseffektivt för kommunerna
Hälsningar Tony
PS.
Så här rappporterar Ålandstidningen, Nyan och radion om beslutet.
DS.
• Det innebär mer valfrihet för barnfamiljerna
• Det ökar kommunens attraktionskraft
• Det lättar på trycket på daghemmen
• Det är kostnadseffektivt för kommunerna
Hälsningar Tony
PS.
Så här rappporterar Ålandstidningen, Nyan och radion om beslutet.
DS.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)