Åland blomstrar när ålänningarna tar saker i egna händer

Åland är ett litet och blomstrande samhälle. När man tänker på vilka svåra förutsättningar Åland egentligen har, som en liten ö-grupp i ett hav och med en liten befolkning, så är det ganska imponerande vilken enorm samhällsutveckling som ändå skett.

Om inte ålänningarna för länge sedan själva hade tagit tag i den viktiga färjtrafiken runt Åland så hade vi garanterat inte haft 20 färjanlöp per dygn mitt i vintern. Utan egna färjor och om ålänningarna inte kämpat sig till självstyrelsen och arbetat för ett eget centralsjukhus på ön så hade vi förmodligen fått släpa oss över isen till Finland om vi insjuknade vintertid. Om de lokala telefonbolagen inte hade byggts upp av företagsamma ålänningar så hade vi knappast haft Finlands billigaste och bästa telefonlösningar.

Jag tror också att flygtrafiken sett annorlunda ut idag om ålänningarna själva haft den i sina egna händer redan på 1960-talet. Samma sak är det nog med beskattningen, om vi skött det själva så hade vi nog byggt upp ett bra mycket enklare och anpassat skattesystem. Kort sagt så blir saker och ting ganska bra när människor tar ansvar och får möjlighet att sköta saker och ting själva.

Självstyrelsen är naturligtvis en mycket viktigt grundförutsättning för att vi skall ha rätten att själva bestämma över tillvaron. En mindre omtalad, men viktig, förutsättning för vårt faktiska självbestämmande är hembygdsrätten och de lokala förmåner (jordförvärvs-, närings- och rösträtt i lagtingsval) som är kopplade till den.

Hembygdsrätten kom till som ett verktyg för att bibehålla ålänningarnas svenska språk och kultur, vilket naturligtvis är en stor utmaning när Åland både tillhör och ligger geografiskt nära ett mycket finskt Finland. Jag tror personligen att hembygdsrätten är och har varit otroligt viktig för oss eftersom den garanterar att ålänningarna själva och ingen annan bestämmer över tre mycket viktiga framgångsfaktorer i vårt samhälle.

• Att hålla åländsk jord i åländska händer (jordförvärvsrätten)

• Att hålla kontroll över näringslivet i åländska händer (näringsrätten)

• Att hålla självstyrelsens politiska makt i åländska händer (rösträtten)
  

Hembygdsrätten är en lokal medborgerlig status som endast den som långsiktigt bor på Åland besitter, dvs ålänningarna. För att förvärva den så måste man bo på Åland och kunna svenska och den som flyttar bort från Åland, mer än fem år, förlorar den. Det är förresten en bra anledning att flytta tillbaks till Åland efter tillfälliga studier eller jobb utanför Åland.

Anthonio Salminen (fs)

Hembygdsrätten har gynnat Åland

I lördagens Ålandstidning redogör centerns nya partiordförande Veronica Thörnroos för partiets syn på den åländska jordförvärvslagstiftningen som snart kommer att ses över av en parlamentarisk arbetsgrupp. Hon konstaterar att lagstiftningen fungerat väl och att centern kommer att ta en aktiv roll i arbetet för att se till att andan och meningen i lagstiftningen, att hålla åländsk jord i åländska händer, även i framtiden skall efterlevas.

Jag håller med centern i denna viktiga fråga. Dagens blomstrande Åland är ett lysande och levande exempel på att de särrättigheter som tillkommit ålänningarna genom självstyrelsen varit fruktsamma för oss som långsiktigt lever på Åland. Jag skulle vilja gå ett steg längre och hävda att det är själva hembygdsrätten som varit det avgörande eftersom det är den som utgör en garant för att rätten att fatta beslut i den för självstyrelsen viktiga frågor tillkommer ålänningarna själva. Det är alltså hela paket med rösträtt, jordförvärvsrätt och näringsrätt som tillsammans varit så gynnsam för vårt svenska språk och hela samhällsutvecklingen på Åland.

Anthonio Salminen (fs)

Beröm åt vicelantrådet Britt Lundberg

Jag vill ge vicelantrådet Britt Lundberg (c) beröm för hennes kloka insändare om den åländska dimensionen i vår kyrkopolitik. Man kan inte nog betona att självstyrelsen ger Åland exklusiv rätt att bestämma över kommunalbeskattningen och att Åland är enspråkigt svenskt. Mot sådant som riskerar att undergräva vår beskattningsbehörighet och försvaga svenskans ställning skall vi åländska politiker arbeta tillsammans.

Förutom de rent självstyrelse- och språkpolitiska aspekterna så vill jag lyfta fram en ekonomisk. Om de skattskyldiga församlingsmedlemmarna betalar mindre kyrkoskatt så blir kyrkan förvisso fattigare men jag vill poängtera att kyrkomedlemmarna samtidigt blir rikare eftersom de får behålla mer av sin bruttolön.

Anthonio Salminen (fs)

FS är företagsamhetens bästa vän

Veckobrev: vecka 6 år 2008



Bästa frisinnade vänner!
Det finns pessimister som säger att Åland är illa ute. De påstår att det inte finns nya intressanta företag på Åland, att nutidens ungdomar är lata och odugliga och vårt näringsliv kommer att kollapsa och Åland snart befolkas enbart av pensionärer.

Jag vill påstå att de har helt fel. Vi frisinnade, som är Ålands företagsvänligaste parti, tror att Åland har alla möjligheter i världen att utvecklas och bli ett ännu mer livskraftigt samhälle. Ett självstyrt och borgerlig samhälle som tror på människor och innehåller möjligheter för alla har definitivt framtiden för sig.

Ålands största och viktigaste bolag Viking Line storsatsar just nu på nya fartyg. Ålandsbankens duktiga IT-bolag Crosskey och PAF:s innovativa digitala spelbolag EGET är två andra utmärka exempel på att det finns framtidstro, bra möjligheter och goda förmågor på Åland. För oss frisinnade som alltid betonar att resurserna måste skapas innan de kan fördelas känns det bra att företagsamheten blomstrar på Åland.

Även i skolorna, där jag jobbar, har företagande och företagsamhet fått ett lyft via projekt som Ung Företagsamhet. Det finns exempelvis två unga driftiga killar på Ålands lyceum, som heter Viktor Karlsson och Emil Holmström, som byggt upp en kommersiell webbportal för Franska Rivieran. Siten heter http://www.rivieranguiden.se/ och håller toppklass. På handelsläroverkets hemsida http://www.handels.ax/uf/meny.htm finns det länkar till skolans nuvarande UF-företag.

Ett av företagen heter Visible Advertising Group UF (förkortas VAG) och drivs av de innovativa kompisarna Joakim Lindblom som går på handels och Axel Hägerstrand som går på lusse. Deras affärsidé är att producera anteckningsblock med reklamplatser som delas ut till studerande på Åland. Tillsammans säljer de också skoltröjor.

Axels storebror Olof Hägerstrand är civilingenjör och driver företaget Quedro http://www.quedro.com/ som bygger IT-tjänster för mobiltelefoner. Jag tror att det var redan under studietiden på Ålands lyceum som Olof började jobba med tjänster för mobiltelefoner.

Det finns en mycket stor potential i de över 1.000 ungdomar som studerar i våra gymnasieskolor. Det som jag aldrig förstått är varför det är fler killar än tjejer som driver företag. Vad tror du?

Anthonio Salminen (fs)

Motivation och drivkrafter

Veckobrev: vecka 5 år 2007


Bästa frisinnade vänner!
Mitt veckobrev handlar om motivation och drivkrafter. När jag slog upp Ålandstidningen idag så fastnade mina ögon på rubriken ”Rekordvinst i Ålandsbanken” och då drog jag mig till minnes vad bankens vice VD Edgar Vickström sade under en föreläsning i Ålands lyceum i oktober 2006. Han talade då om att människor går omkring och lyssnar på Wii FM. Jag trodde först att han talade om någon sorts radiokanal men efter ett tag så fattade jag att det var frågan om en förkortning av det engelska uttrycket What's in it For Me? Vilket fritt översatt blir ungefär -vad ger det mig? Vickström menade att man inom företagsvärlden liksom i skolan och på i princip alla andra platser i samhället kunde driva människor att prestera bättre genom att belöna goda prestationer.

I samma veva läste jag också Thor-Alf Eliassons bok ”Viking Line i backspegeln” som är en kort historik över Viking Lines otroligt framgångsrika tillkomst och expansion. I boken finns en mening som säger väldigt mycket om kulturen i bolaget. Eliasson skriver att företaget använt ”motivationen som främsta drivkraft, oavsett uppgiftens art” och detta tror jag personligen att varit mycket viktigt för företagets framgång. Ett företag där varje medarbetare sporras till goda prestationer, oavsett om det gäller lagerbiträdet under däck eller befälhavaren uppe på bryggan, har en konkurrensfördel av stor vikt.

Jag tror också att vi politiker kan lära mycket av det ovanstående. Om vi inom utbildningspolitiken exempelvis lyckas skapa morötter som gör att elever sporras att prestera ännu bättre i skolan så får näringslivet i förlängningen tillgång till ännu kunnigare arbetskraft. Om vi ökar lönespridningen även inom offentlig sektor så får vi också mer utrymme för att belöna goda arbetsprestationer. För oss frisinnade som tror på den enskilda människan och dess vilja och förmåga att med egen kraft skapa sig ett gott liv är motivation och drivkraft definitivt något att lägga bakom örat.


Anthonio Salminen (fs)

Jämställdhet

Veckobrev: vecka 6 år 2006

Bästa frisinnade vänner!
Mitt veckobrev handlar om jämställdhet och för att göra det mer konkret så använder jag ett par kvinnor i min omgivning som exempel. Jag hoppas att det framgår att jämställdhet är något som är bra för båda könen.

En av många kvinnor som jag beundrar är rektor Gyrid Högman på Ålands lyceum. Hon är en fantastiskt duktig rektor och det är mycket tack vara hennes goda ledarskap som vårt åländska gymnasium blivit ett av de bästa i landet. Utan jämställdhet och en klok landskapsstyrelse så hade Gyrid aldrig fått en chans att bli rektor och visa sin stora förmåga. Innan jämställdheten blev accepterad ansågs det allmänt vara ett slöseri att ödsla hög utbildning på kvinnor och dessutom visste ju alla att kvinnor inte klarar av att bli höga chefer. Inget kunde vara mer fel! Tack vare jämställdheten så har våra ungdomar nu fått en bättre gymnasieutbildning.

Men vad är det då som gör att vissa av dagens kvinnor ändå inte kan klättra uppåt i karriären trots att de vill, kan och har utbildning. Tja, ofta är det så enkelt att problemet sitter i hemmet. Om kvinnan inte har en man som gör sådant som kvinnorna i alla år gjort åt de män som gjort karriär så blir det inte lätt. Eftersom ”karlsloken” är så oduglig på att ta hand om barnen så vågar hon aldrig fara bort på viktiga tjänsteresor och därför blir hon aldrig befordrad. Eller så faller det på att hon aldrig har tid för välbehövlig avkoppling eller styrelsemöten och representation på kvällarna eftersom hon måste ta hand om all matlagning, tvätt, strykning och städning i hemmet själv.

Personligen har jag lärt mig att ta hand om både barn och hem och detta tror jag har hjälpt min fru i hennes karriär och det som gynnar henne så gynnar ju även mig i förlängningen. Men det som jag ändå haft störst behållning av är att det delade ansvaret för barnen gett mig en bättre relation till mina barn. Jag kan inte fatta hur vissa personer tycker att det är en kvinnofälla att vara hemma med sina barn. Jag brukar tvärtom säga att det är välfärd att få vara ledig från arbetet för att vara hemma och sköta hem och sina egna barn.

Visst inser även jag att min lön och min karriär kan ha försämrats av att jag varit pappaledig i över ett år och av att jag jobbat deltid vissa perioder men pengar är inte allt. Man skall ju trivas med livet också och då skall man absolut välja att göra sådant som man tycker om. Dessutom är ju arbetsledighet en helt skattefri förmån.

Sist och slutligen vill jag poängtera att jämställdhet i grund och botten handlar om att alla människor skall ha samma möjligheter i livet och värderas lika, oberoende av kön. Vårt åländska samhälle är en god bit på väg och det är en stor konkurrensfördel nu när vi skall ut i den globaliserade världen och tävla med andra mindre jämställda. För när vi väljer ut våra förmågor bland båda kön så finns det ju dubbelt fler förmågor att välja mellan. Detta gäller både på arbetsmarknaden och i skötseln av hem och barn.


Anthonio Salminen (fs)