Den tabell Lagerberg hänvisar till (sida 42) redovisar familjer som primärt är fattiga för att de inte arbetar, de saknar löneinkomster. Därför har ju socialskyddssystemen byggts upp så att åtminstone utsatta familjer och särskild de som har barn ska kunna leva skäligt. Men när bidragen är fördelade har även dessa familjer pengar ibland t.o.m. mer än de som arbetar. För att behandla människor lika och uppmuntra till egen försörjning bör systemen vara neutrala i förhållande till vilken typ av pengar en familj har. I annat fall kan det leda till att det lönar sig bättre att inte arbeta. I längden har inget samhälle råd med det.
På sida 77 i den ÅSUB-rapport (2007:5) som Lagerberg hänvisar till finns även följande citat som härrör från djupintervjuer med socialarbetare på Åland. ”Socialskyddssystemet i sin nuvarande form motiverar inte klienten att ta tillfälliga jobb och vikariat som skulle kunna fungera som en sluss in i arbetslivet, säger en av våra informanter. En del klienter finner att det är mer fördelaktigt att gå hemma sysslolös än att försöka arbeta som inhoppare eller ta ett deltidsarbete.” Den här problematiken borde vi politiker också våga ta tag i.
Anthonio Salminen (fs)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar