Beröm åt Gun Carlsson

Jag vill ge lagtingsledamot Gun Carlsson (c) beröm för hennes mycket starka och viktiga engagemang i lagtingsdebatten om ålänningarnas rätt till inflytande i EU-politiken. Nu när Åland skall förhandla med Finland om hur ålänningarna skall få del av Finlands EU-inflytande så behövs det verkligen att vi ålänningar står upp för vår självstyrelse.

Dagens blomstrande Åland är ett lysande exempel på att de rättigheter som ålänningarna kämpat sig till genom självstyrelsen varit fruktsamma för oss som långsiktigt lever på Åland.

Förutom centerns mycket viktiga engagemang så tycker jag att Obunden samling, Frisinnad samverkan och Ålands framtid gjorde tydliga och bra insatser i lagtingsdebatten om Ålands EU-inflytande.

Anthonio Salminen (fs)

Bygg vidare på självstyrelsen

Även på en helåländsk byggfirma som sedan länge har åländska ägare, åländska anställda och 100 procent av sin marknad lokalt på Åland så måste delar av firmans personal idag kunna finska. Inte för att någon inblandad person på Åland egentligen vill eller behöver det utan för att vissa statliga byggregler finns på finska men inte på svenska. Det är alltså de finska statliga byggreglerna som gör att det i detta fall krävs finska på byggfirman. En eventuell inflyttning från Finland har inget med saken att göra men däremot försvårar det självklart inflyttning från Sverige.

Det är alltså i grunden statstillhörigheten och de därmed sammanhängande ”statliga reglerna” som förfinskar Åland, inte inflyttningen från Finland. Här kommer ytterligare ett exempel som kan belysa detta faktum. Även om det under lång tid flyttade in 100 polacker per år till Åland så skulle Åland inte ”förpolskas”. Efter 10 år skulle vi förvisso ha hela 1.000 fler polacker här men det i sig skulle inte hota svenskan. Om däremot Åland helt plötslig började tillhöra Polen, så att Warszawa blev vår huvudstad och så att merparten av Polens statliga lagstiftning började gälla på Åland, så skulle det bli ett rysligt tryck på att kunna polska. Det skulle inte ta många år innan polskan blev en väldigt viktig merit på många arbetsplatser och förmodligen skulle vi då säga att ”förpolskningen av arbetslivet” försvagar svenskans ställning på Åland.

Det finns i grunden två långsiktigt hållbara lösningar för att bevara svenskan för Åland. Det första alternativet är att börja tillhöra ett land (Sverige) som har svenska som huvud- och maktspråk. Det andra alternativet är att ”befria Åland” från sådana statliga regler som har ett annat språk än svenska och istället införa egna svenskspråkiga regler (ökad självstyrelse).

Jag tycker att vår drygt 85-åriga självstyrelse visar att alternativ två fungerar bra men att det kräver att vi kontinuerligt arbetar aktivt med att ersätta finskspråkiga statliga regler med egna åländska. När vi idag med glädje ser att svenskan har en utomordentligt stark ställning inom exempelvis barnomsorgen, grundskolan och äldreomsorgen på Åland så måste vi komma ihåg att detta gäller på områden där Åland har självstyrelse och egen behörighet sedan länge. När vi med oro ser hur kraven på finska ökar i delar av arbetslivet så måste vi komma ihåg att detta är ett tecken på att det behövs självstyrelse på nya områden.
Anthonio Salminen (fs)

Splittring i språkfrågan hämmar utvecklingen

Som jag ser det så finns det två tydliga alternativ i språkfrågan på Åland. Det ena alternativet är liberalerna och sossarna som oftast inte ser några problem i språkfrågan på Åland och ofta hävdar att svenskans ställning inte ens är försvagad. I den mån som de alls erkänner att det finns problem så föreslår de att ålänningarna lär sig mer finska som lösning. Det andra alternativet utgörs av centern, frisinnade, obundna och Ålands framtid som menar att det redan idag finns betydande problem på vissa områden och att risken är att finskan på sikt tränger undan svenskan mer och mer om vi inte gör något. Ökad åländsk självbestämmanderätt och mer användning av självstyrelse på de områden där finskspråkiga statliga system riskerar att tränga undan svenskan på Åland är exempel på det andra alternativets förslag på lösningar.

Som jag ser det så värnar det första alternativet egentligen finskan medan det andra alternativet värnar svenskan. Personligen tycker jag att ”det vore att ge upp” om vi gick in för att försöka hålla Åland svenskt genom att börja använda ännu mer finska på Åland. Det mest problematiska av allt är nog ändå att Åland är splittrat i två ungefär lika stora läger i den viktiga språkfrågan. Hur skall exempelvis dagens lib/c-regering kunna göra stora framsteg i språkfrågan när de inte har samma grundsyn i språkfrågan? Bilden här intill är ett försök att sammanfatta situationen på Åland idag.

Anthonio Salminen (fs)

Seminarium om svenskans ställning på Åland

På måndag skall jag medverka i ett seminarium om svenskans ställning på Åland. Det skall bli kul för det är ett av mina favoritämnen.

Seminariet är öppet för allmänheten och hålls måndagen den 7 april 2008 kl. 19-21 i lagtingets auditorium.

Välkomna!

Beröm åt lagtingsman Danne Sundman

Jag vill ge lagtingsman Danne Sundman (ob) beröm för alla hans viktiga och kloka inlägg i lagtingsdebatten om språkpolitiken på Åland. Man kan inte nog betona vikten av att våra folkvalda politiker arbetar för svenskans ställning på Åland genom att sträva efter egna åländska lösningar på våra samhällsproblem. För sådant som stärker svenskans ställning och självstyrelsen skall vi åländska politiker arbeta tillsammans för frågorna hänger intimt ihop. Även Gun Carlsson, Harry Jansson, Anders Eriksson och Roger Jansson tycker jag att gjorde viktiga och bra insatser i språkdebatten.

Anthonio Salminen (fs)

Gör hemvårdstödet tillgängligt för många fler

Ålands landskapsregering har arbetat fram en ny lag om hemvårdsstöd som nu är ute på remiss i kommunerna. I huvudsak är det frågan om en modernisering av befintlig lagstiftning samt en viss ökad möjlighet till hemvårdsstöd för vissa ”specialgrupper”. Situationen för egenföretagare, tvillingfamiljer, adoptivfamiljer och vissa personer som tillfälligt är bosatta i annat EU-land förbättras.

De allra flesta som idag lyfter hemvårdsstöd kommer dock inte att märka någon skillnad alls eftersom både beloppen och tidsperioden som barnet kan få hemvårdsstöd är oförändrade. Med tanke på att hemvårdsstödet är ett stöd till barnfamiljer som avlastar kommunal barnomsorg, skapar valfrihet för barnfamiljer, uppmuntrar till barnomsorg i hemmiljö och dessutom är kostnadseffektiv för kommunerna så vore det bra om ännu fler fick ännu bättre möjlighet till hemvårdsstöd.

Jag tycker att möjligheten till hemvårdstödet borde förlängas med exempelvis 1 år så att den gäller även för barn under 4 år. Idag är det endast barn under 3 år, det vill säga endast 1- och 2-åringar, som kan få ”vanligt hemvårdstöd” men om även 3-åringarna fick möjlighet så skulle den primära målgruppen öka med hela 50 procent.

Åtgärden vore ett fint sätt att ta tillvara och använda Ålands självstyrelse för att förbättra levnadsvillkoren för barnfamiljerna på Åland. Med tanke på att andelen äldre ökar i framtiden så är det förnuftigt och långsiktigt hållbart att både frigöra personalresurser inom barnomsorgen till förmån för äldreomsorgen och att förbättra villkoren för barnfamiljer på Åland.

Med tanke på att beloppen i hemvårdsstödet inte höjts på många år och att en daghemsplats är ungefär dubbelt dyrare än ett års hemvårdstöd så finns det goda skäl att höja beloppen. Åtminstone borde man ta tillfället i akt och höja upp beloppen till jämna hundralappar enligt nedan.

- Grunddelen från 388,51 till 400 euro
- Syskonförhöjningen från 77,70 till 100 euro
- Tilläggsdelen från 271,96 till 300 euro
- Partiellt stöd från 97,13 till 100 euro
- Tvillingtillägg från 194,26 till 200

Anthonio Salminen (fs)

Ålands inflytande i EU är en viktig språkfråga

Det är nu drygt 13 år sedan Åland och Finland gick med i EU. Bägge parter överlämnade då politisk makt till EU organen. Finland kompenserades genast med inflytande i EU men har ännu inte delat med sig av den på ett rimligt sätt till det självstyrda Åland. Det är alltså Finland, inte EU, som skött frågan om åländsk EU-inflytande dåligt.

I brist på eget EU-inflytande har Åland gjorts mer beroende av Finland för att hantera vissa samhällsfrågor som vi tidigare skötte själva men som EU numera styr över. Detta har dels urholkat Ålands självbestämmanderätt, det vill säga självstyrelsen, och dels försvagat svenskan på Åland. När Ålands kontaktytor ökar mot det i praktiken enspråkigt finska Finland så tvingas i förlängningen ännu fler ålänningar jobba ännu mer på finska.

Nu när det nya EU-fördraget skall behandlas i både Finlands riksdag och i Ålands lagting så vore det väl ett gyllene tillfälle att rätta till saken.
Anthonio Salminen (fs)

Åland blomstrar när ålänningarna tar saker i egna händer

Åland är ett litet och blomstrande samhälle. När man tänker på vilka svåra förutsättningar Åland egentligen har, som en liten ö-grupp i ett hav och med en liten befolkning, så är det ganska imponerande vilken enorm samhällsutveckling som ändå skett.

Om inte ålänningarna för länge sedan själva hade tagit tag i den viktiga färjtrafiken runt Åland så hade vi garanterat inte haft 20 färjanlöp per dygn mitt i vintern. Utan egna färjor och om ålänningarna inte kämpat sig till självstyrelsen och arbetat för ett eget centralsjukhus på ön så hade vi förmodligen fått släpa oss över isen till Finland om vi insjuknade vintertid. Om de lokala telefonbolagen inte hade byggts upp av företagsamma ålänningar så hade vi knappast haft Finlands billigaste och bästa telefonlösningar.

Jag tror också att flygtrafiken sett annorlunda ut idag om ålänningarna själva haft den i sina egna händer redan på 1960-talet. Samma sak är det nog med beskattningen, om vi skött det själva så hade vi nog byggt upp ett bra mycket enklare och anpassat skattesystem. Kort sagt så blir saker och ting ganska bra när människor tar ansvar och får möjlighet att sköta saker och ting själva.

Självstyrelsen är naturligtvis en mycket viktigt grundförutsättning för att vi skall ha rätten att själva bestämma över tillvaron. En mindre omtalad, men viktig, förutsättning för vårt faktiska självbestämmande är hembygdsrätten och de lokala förmåner (jordförvärvs-, närings- och rösträtt i lagtingsval) som är kopplade till den.

Hembygdsrätten kom till som ett verktyg för att bibehålla ålänningarnas svenska språk och kultur, vilket naturligtvis är en stor utmaning när Åland både tillhör och ligger geografiskt nära ett mycket finskt Finland. Jag tror personligen att hembygdsrätten är och har varit otroligt viktig för oss eftersom den garanterar att ålänningarna själva och ingen annan bestämmer över tre mycket viktiga framgångsfaktorer i vårt samhälle.

• Att hålla åländsk jord i åländska händer (jordförvärvsrätten)

• Att hålla kontroll över näringslivet i åländska händer (näringsrätten)

• Att hålla självstyrelsens politiska makt i åländska händer (rösträtten)
  

Hembygdsrätten är en lokal medborgerlig status som endast den som långsiktigt bor på Åland besitter, dvs ålänningarna. För att förvärva den så måste man bo på Åland och kunna svenska och den som flyttar bort från Åland, mer än fem år, förlorar den. Det är förresten en bra anledning att flytta tillbaks till Åland efter tillfälliga studier eller jobb utanför Åland.

Anthonio Salminen (fs)