Min valreklam

Hej!
Jag heter Anthonio Salminen och ställer upp som kandidat i både lagtingsvalet och kommunalvalet i Mariehamn för frisinnad samverkan.

Mitt jobb har funnits till sjöss och på land, nu
är jag dataansvarig för tre av landskapets
gymnasieskolor. Jag har sysslat med politik på
fritiden i ungefär 10 år och hittar jämt nya
utmaningar.

För mig är det viktigt att arbete skall löna sig
och att lyfta fram människors förmågor istället
för svagheter.

För att lyckas behövs Din röst!

Det här vill jag jobba för i politiken:

• Ålands självstyrelse och ålänningarnas
bästa

• En bättre miljö på Åland

• Bättre förutsättningar för våra åländska
företag

• Lägre skatter för ålänningarna via ett
större ålandsavdrag i beskattningen

• Högre effektivitet och bättre kvalitet
inom offentlig sektor på Åland

• Mer valfrihet för Ålands barnfamiljer via
en åländsk barnomsorgspeng

• Högre barnbidrag och studiebidrag på
Åland

• Mer samarbete mellan Ålands borgerliga
partier

Lita på föräldrarna!

När jag läser liberalernas invändningar mot barnomsorgspengen så inser jag att vi inte kommer att bli överens. Det finns lösningar på allt om vi åtminstone kan enas om att det är föräldrarna som skall avgöra vad som är bäst för barnen. En framkomlig väg kunde då vara att införa valfrihet i barnomsorgen så att en del föräldrar väljer kommunal barnomsorg för att det passar bäst och andra använder barnomsorgspengen till att vårda barnen själva. Kan ni ge föräldrarna det förtroendet?

Anthonio Salminen (fs)

I torsdags var jag med i TV-nytt

Torsdagen den 11 oktober var jag med i TV-nytt kl. 20.00. Man kan när som helst titta på TV-inslaget för det finns även på FST:s hemsida. Klicka här om du vill se det. Inslaget handlar om valet på Åland och varade i 2 minuter och 10 sekunder (mellan 15:45 och 17:55 i filmen på webben). Även Runar (c) och Raija-Liisa (lib) var med.

Ge flitpengen till dom flitiga!

Varje år sedan systemet med klumpsumma och flitpeng infördes på Åland år 1993 har ålänningarna varit väsentligt mer strävsamma och företagsamma än den genomsnittliga finländaren. Detta syns tydligt i de årliga utbetalningarna av flitpengen som i år är rekordstor, hela 35 miljoner.

Jag tycker att vi ålänningar borde slå fast en princip som går ut på att merparten av flitpengen på sikt skall återbetalas till de löntagare och företagare som arbetat ihop flitpengen. Det 5-procentiga ”ålandsavdraget” som infördes i kommunalbeskattningen i år innebär en måttlig skattesänkning på cirka 3,5 miljoner per år och kunde gott fördubblas till 10 procent kommande år.

Även Ålands företag borde få del av flitpengen så varför inte införa ett ”ålandsavdrag” även för företag. Landskapsregeringen och lagtinget kan förmodligen inte sänka skatten rakt av för våra företag men vi kunde kanske börja återbetala en del av socialskyddsavgifterna. Huvudsaken är att alla som varit duktiga och producerat ihop vår blomstrande ekonomi får del av resultatet och sporras att prestera strålande resultat även i framtiden.

Välstånd och välfärd är inget som ramlar ner från himlen på oss, det måste förtjänas ihop varje år. Och, tänk vad bra konkurrensläge vi har när vi steg för steg byggt upp Åland till nordens absolut mest intressanta plats att arbeta och driva företag på.

Anthonio Salminen (fs)

Jag vill ha mer valfrihet och flexibilitet i barnomsorgen

För oss frisinnade är omsorgen om barn väldigt viktig. Vi är övertygade om att det är föräldrarna som vet bäst vad som är bra för de egna barnen och därför vill vi ge föräldrar maximal möjlighet att välja och påverka. Vi vill göra om hemvårdstödet till en barnomsorgspeng så att alla föräldrar får betydligt bättre möjligheter att välja att vara hemma med egna barn. Barnomsorgspengen skall vara högre än dagens hemvårdsstöd och vara ett alternativ även för barn som är äldre än 3 år.

Flexibilitet är också viktigt. Jag vill att en halv barnomsorgspeng skall betalas ut till den som enbart nyttjar en halvtidsplats och en hel barnomsorgspeng till den som inte nyttjar kommunal barnomsorg alls. Även dagisavgifterna måste bli mer flexibla. Den som enbart nyttjar en deltidsplats skall inte tvingas betala för en heltidsplats. Jag tror att våra förslag kommer att leda till att fler föräldrar tillbringar mer tid med sina egna barn och det ser jag inte som en ”kvinnofälla” utan som något som är positivt för både barn och föräldrar. Den som inte gillar barnomsorgspengen skall fortsättningsvis kunna välja att anlita kommunal barnomsorg på heltid.

Om jag låter dig välja det som du tror att är bäst för dina barn så kan väl du vara snäll och låta mig välja det som jag tror att är bäst för mina barn? Personligen är jag övertygad om att valfrihet och flexibilitet gynnar oss båda!


Anthonio Salminen (fs)

Läs mina svar i valmaskinen

Här kan du läsa vad jag svarat på frågorna i årets valmaskin:

Jag anser absolut att bostadsbyggandet på Åland enbart ska skötas av privata byggbolag och inte finansieras av skattemedel.

Jag anser absolut att jordbruket minst måste halvera sina utsläpp under den närmaste 10-årsperioden.

Jag anser i viss mån att antalet kommuner på Åland ska minskas.

Jag vill absolut inte införa kvotering i arbetslivet för att uppnå större jämställdhet.

Jag anser delvis inte att Åland ska bli självständigt.

Jag anser absolut inte att man bör höja skatterna för att öka möjligheterna att få specialistvård vid ÅHS.

Jag anser i viss mån att det är dags att stoppa samhällsinvesteringar i kulturhus och golfbanor och låta det privata näringslivet ta över både risker och vinster.

Jag anser absolut inte att man bör bygga tunnel till Föglö.

Jag anser delvis inte att kommunikationerna till och från skärgårdskommunerna måste vara på minst nuvarande nivå även i framtiden, även om kostnaderna stiger jämfört med dagens nivå.

Jag anser absolut inte att näringsrätten har spelat ut sin roll på Åland och bör slopas.

Jag anser i viss mån att Åland ska överta rätten till beskattning i landskapet.

Jag anser absolut inte att Åland bör erbjuda hemspråksundervisning till inflyttade språkliga minoriteter.

Jag anser i viss mån att den offentliga sektorn bör få växa i takt med utökad självstyrelse.

Jag anser i viss mån att Åland ska bli självförsörjande på el genom att bygga ut vindkraften maximalt.

Jag anser absolut inte att en allmän arbetstidsförkortning bör införas.

Jag anser absolut inte att Åland ska gå ur EU.

Jag anser absolut inte att alla utbildningar efter grundskolenivå på Åland bör organiseras under ett och samma tak.

Jag anser delvis inte att det behövs rejält höjda bidrag för dem som lever under den relativa fattigdomsgränsen på Åland.

Jag anser i viss mån att landskapet ska subventionera gratis busstrafik både i Mariehamn och på landsbygden.

Jag anser delvis inte att det i första hand är kvinnolönerna som ska höjas i den kommande avtalsrörelsen.

Hembygdsrätten är ett privilegium för lokalbefolkningen

För att kunna bevara ålänningarnas svenska språk och kultur så måste det finnas ålänningar som lever och verkar på Åland. Språket och kulturen sitter inte i träden, stenarna och bergen på Åland utan hos lokalbefolkningen. För att det långsiktigt skall gå att leva på Åland så måste vi ålänningar både kunna bo någonstans och kunna försörja oss på något. För att trygga detta så finns jordförvärvsreglerna och näringsrätten som i princip säger att man måste ha åländsk hembygdsrätt för att helt fritt få förvärva fast egendom och för att helt fritt få utöva näring på Åland. Hembygdsrätten är en medborgerlig status som enbart den som kan svenska och som långsiktigt bor på Åland har. Detta system garanterar att det är just den på Åland bosatta befolkningen som kontrollerar jorden och näringslivet på Åland vilket i förlängningen är helt centralt för att kunna bevara vårt språk och vår kultur. Rättigheterna är kopplade till bosättningen och är enkla att uppnå för alla som vill bo och verka på Åland. De här privilegierna omfattar inte dem som vill bo någon annanstans.

På pappret ser rättigheterna protektionistiska ut för en teoretiker men utfallet visar det omvända. Nästan en tredjedel av den på Åland bosatta befolkningen (=ålänningarna) är födda utanför Åland. Åland har en mycket öppen ekonomi och stort utbyte med omvärlden, högt BNP per capita, nettoinflyttning, låg arbetslöshet och det finns gott om utländska investeringar på Åland.

Den kanske största och viktigaste skillnaden mellan höger och vänster inom den åländska politiken är mål och medel för att det skall gå att leva och verka på svenska på Åland. Här är det de borgerliga partierna som fortsättningsvis vill bevara Åland svenskspråkigt medan vänstern (s och lib) aldrig förstått varför.

Anthonio Salminen (fs)

Näringsrätten är ett mycket viktigt språkskydd

Syftet med Ålands självstyrelse och den åländska hembygdsrätten är att bibehålla Åland enspråkigt svenskt och att bevara den svenska kulturen på Åland. Självstyrelsen ger oss ålänningar en fin möjlighet att själva bestämma över många av de samhällsfrågor som är viktiga för att kunna bevara vårt språk och vår kultur. Exempelvis rätten till vår egen utbildningspolitik är mycket central i detta sammanhang.

Hembygdsrätten å sin sida är ett mycket fiffigt sätt att garantera att det är vi ålänningar som själva styr över tre mycket centrala element som är helt nödvändiga för att långsiktigt kunna bibehålla Åland svenskt trots att vi tillhör ett Finland som tyvärr blir mer och mer enspråkigt finskt. Endast den som har åländsk hembygdsrätt får rösta och ställa upp i lagtingsval och därigenom påverka hur Ålands egen självbestämmanderätt utövas. Hembygdsrätt är också ett absolut krav för att helt fritt få äga marken och helt fritt få utöva näringsverksamhet på Åland vilka båda är mycket centrala livsbetingelser för den som långsiktigt lever och verkar på Åland. Som en fjärde bonusrätt slipper ålänningar med hembygdsrätt finsk värnplikt men vi får delta frivilligt om vi vill.

Eftersom det verkar finnas vissa som inte riktigt förstått på vilket sätt just näringsrätten är ett viktigt språkskydd så skall jag försöka förklara varför denna särrättighet är mycket viktig för oss ålänningar. För det första, enbart genom att promenera längs Torggatan i centrum av Mariehamn så kan vi lätt konstatera att i princip alla butiker och i princip alla företag drivs av svenskspråkiga ålänningar och att även den anställda personalen i regel talar bra svenska. Detta bevisar att det över 50 år gamla målet med näringsrätten uppnåtts.

Som ett andra steg så måste vi analysera hur det kommer sig att näringsverksamheten på just Åland bedrivs på svenska och av ålänningar. Näringsrätten stipulerar att den som bedriver näringsverksamhet på Åland i princip skall ha åländsk hembygdsrätt som man erhåller om man uppfyller fyra mycket enkla krav:

- just nu vara bosatt på Åland
- varit bosatt på Åland i minst 5 år
- ha tillfredsställande kunskaper i svenska
- vara finsk medborgare

Med tanke på de tre första kraven så är det väl närmast helt naturligt att näringslivet på Åland utövas av ålänningar på just svenska. Allt annat vore ju i strid med näringsrätten. Det fjärde kravet gagnar knappast svenskan men eftersom det är ett absolut krav från Finland som de facto gett oss språkskyddet och självstyrelselagen så får vi väl lov att leva med det åtminstone ända tills vi hittar ett bättre alternativ. För mig som värdesätter att kunna leva och verka på svenska är det viktigt att försvara näringsrätten.


Anthonio Salminen (fs)